Idag går startskottet för Amnestys bloggstafett för yttrandefrihet, Skriv för frihet. Jag blev jätteglad när jag fick frågan om jag ville vara med bland de tio första. Självklart - svarade jag!
Att det finns yttrandefrihet är så otroligt viktigt. Det behövs för att medborgare och civila samhället ska kunna granska makthavare. Det behövs för att alla ska få komma till tals och vara med och forma samhället.
Men ibland är jag rädd för att många ser yttrandefriheten som ett grönt kort att vältra ur sig vad sjutton som helst och sen inte behöva ta ansvar för det. Givna exempel är populistiska och främlingsfientliga rörelser som drar nytta av yttrandefriheten för att sprida rena osanningar.
Jag blev påmind om detta senast idag när jag läste en artikel i DN om hur det är länder som Pakistan, Iran, Syrien och Tyskland som 2010 tog emot flest flyktingar. Fyra av fem flyktingar hamnar inte i väst. Och ändå varnas det för att de ökande flyktingströmmarna till Sverige är en belastning på vårt samhälle och det piskas särskilt upp en islamofobisk diskurs när tillfälle ges. Annamaria Olsson frågar sig om reaktionerna på den tyska högerterrorgruppen sett annorlunda ut om det handlat om islamism.
Det är ett aktivt val att välja att lägga fram sin åsikt i en viss fråga. Här i Sverige gör kanske många det av ren rutin i den politiska debatten. Men för att yttrandefriheten inte helt ska skjutas i sank som principiell rättighet krävs det att den nyttjas på ett ansvarsfullt sätt. Annars försvagas både förtroendet för yttrandefrihet som rättighet liksom för de personer som använder den.
På många ställen på jorden väljer människor att föra fram sin åsikt med livet som insats. Vi har sett flera exempel på detta under den arabiska våren. Vi i Svenska Freds kunde avslöja hur flera regimer som slagit ner sina befolkningars krav på demokrati under lång tid beväpnats med krigsmateriel från Sverige. Diktaturer underkänner ofta flera av de mänskliga rättigheterna, men yttrandefriheten antagligen alltid en av dessa. Under 2010 beväpnade Sverige ickedmokratier för nästan 4 miljarder kronor. Läs mer i vårt faktablad.
Vi hade en framgångsrik kampanj för att stoppa vapenexporten till diktaturer som slutade med att riksdagen gav regeringen i uppdrag att ta fram en ny lag om vapenexporten som ska syfta till att skärpa exporten till ickedemokratier.
Vi hade så klart gärna sett att man tagit ett ännu tydligare beslut om att helt lägga ner vapenexporten till diktaturer. Men det är också tack vare att vi själva här i Sverige har yttrandefrihet som vi kunde genomföra vår kampanj och föra politiken ett steg närmare våra mål.
När jag var i Thailand i november förra året på besök hos den burmesiska demokratirörelsen fick jag vid ett tillfälle möjligheten att besöka ett museum som före detta politiska fångar satt upp för att visa hur det kan se ut i ett burmesiskt fängelse. Ovanför utgången till "fängelset" satt det en skylt med Aung San Suu Kyi:s ord "Please use your liberty to promote ours".
Jag tänker att det är precis vad det handlar om. Vi som har möjligheten att lägga fram kritik mot dumma politiska beslut, att peka på felaktigheter i hur andra människor blir behandlade, bör göra det oavsett om det rör din granne eller en människa på andra sidan en stor ocean.
***
Detta blogginlägg ingår i Amnestys bloggstafett om yttrandefrihet som genomförs som en del av Amnestys kampanj Skriv för frihet. Mer information om bloggstafetten, Skriv för livet och Amnestys arbete för yttrandefrihet hittar du här: www.amnesty.se/bloggstafett
Nu lämnar jag över stafettpinnen till Pelle Hanæus som bloggar på adressen http://www.pellehanaeus.se/ och är ordförande i organisationen Clowner utan gränser. Jag hoppas vi blir många som kommit i mål den 10 december som är dagen för mänskliga rättigheter!
wot (inte verifierad) says:
Endast en av fem flyktingar har råd att ta sig till väst. De som kommer hit är alltså överlag den minoritet som minst behöver hjälp, för de har pengar, vilket ger möjligheter. Samtidigt som resurserna som krävs för att ta emot en enda flykting i Sverige är samma som krävs för att hjälpa tusentals på plats. Hjälp dem som behöver hjälpen, där de behöver hjälpen.
Apropos DNs artikel måndag 21 nov visar deras snygga grafik att Sverige bland Europas länder 2010 tog emot tredje flest flyktingar, 32 tusen, endast slagna av Frankrike och Tyskland, 52 respektive 49 tusen. Hur hade grafiken sett ut i om hänsyn hade tagits till ländernas storlek? Frankriken har 62 miljoner invånare och Tyskland 82 miljoner.
Per capita tog Sverige alltså emot 4,24 gånger fler flyktingar än Frankrike, och 5,95 gånger fler än Tyskland.
Och 235 gånger fler än Portugal.
DNs grafik hade förstås blivit så sned att den inte kunnat presenteras i tidningen.
Med tanke på detta räkneexempel undrar jag hur du, Anna, tänker när du skriver om "populistiska och främlingsfientliga rörelser som drar nytta av yttrandefriheten för att sprida rena osanningar".
Gäst (inte verifierad) says:
jag tycker båda statistiska vinklar är jätterelevanta i sammanhanget!
Pengar ger möjligheter, men ofta tar krig, förtryck och förföljelse liten hänsyn till detta!
Vi tar inte emot flyktingar Istället för att ge bistånd till mat eller vård i t.ex. svältområden, vi gör det för att att neka människor som valt att använda de pengar de har för att fly för sina liv, inte förtjänar att skickas tillbaka panka och med risk för för just sina liv!
Idag är Sverige ett av de få länder som når upp till målet om 1 % av BNP till bistånd, men i den siffran ligger också militära uppdrag, klimatinvesteringar och annat som vi borde göra alldeles oavsett! Vi borde fokusera på att ge bättre bistånd och förbättra migrationen för allas skull, inte att stänga dörren för de utsatta som flyr till vårt land.
Vissa pratar om att det finns en gräns för hur många flyktingar sverige kan ta emot på kort tid, utan att det får mindre negativa konsekvenser på vår välfärd. Till dem säger jag: är det för mycket begärt att vi som har det så förhållandevis bra kan dela med oss till de som dör annars.
Gäst (inte verifierad) says:
Menar du alltså, att den som har pengar med automatik skulle vara trygg i sitt hemland? Det har aldrig fallit dig in, att de som har utbildning -och därmed bättre arbeten och inkomster- kanske också i större utsträckning är kritiska mot sin regim och därmed lever under hot
Anna Ek says:
Hej wot! Jag tänker nog att oavsett hur statistiken presenterats skulle du vara arg över invandring till Sverige?
