Fakta om klustervapen

Ett klustervapen är en bombkapsel som öppnar sig i luften och sprider ut en mängd ”substridsdelar”, dvs små minibomber, över ett större område. Det finns två typer av klustervapen: luftbaserade klusterbomber som släpps från flygplan och markbaserade som exempelvis artillerigranater. Det stora spridningsområdet gör det svårt att begränsa attacken till militära mål, och risken är därför stor att civila människor träffas i anfallet. Utöver det är ett stort problem att inte alla substridsdelar exploderar när de träffar marken. De blir istället kvarliggande som så kallade blindgångare, som fortsätter att döda och lemlästa civilbefolkningen långt efter krigens slut. De fungerar i detta avseende precis som landminor.

Klustervapen som öppnar sig och sprider substridsdelar

Klustervapnens förödelse

Till skillnad från landminor som avser att skada snarare än döda så har substridsdelar från klustervapen en större sprängverkan, vilket orsakar fler dödsfall. Substridsdelarna orsakar också ofta multipla skador som innebär betydligt mer smärta, detta då bitarna från de söndersprängda substridsdelarna har mycket hög hastighet och skapar tryckvågor genom kroppen som ger fruktansvärda skador på mjukvävnad och organ. Förutom skador och dödsfall är klustervapen ett stort hinder för den sociala och ekonomiska utvecklingen då områden som har täckts blir omöjliga att använda för odling. Inte heller skolor, sjukhus eller bostäder kan byggas i klustervapensområden förrän området säkrats. Då klustervapen inte är målsökande är de besvärliga att lokalisera långt efter att stridigheter slutat och försvårar därmed utvecklingen i området ytterligare.

Israel – Libanon

Den 12 juli 2006 startade ett krig mellan Israel och libanesiska Hizbollah, detta sedan Hizbollah tillfångatagit två israeliska soldater. Kriget som varade i 34 dagar lämnade efter sig stor förödelse och misär. Israel använde sig flitigt av klustervapen under kriget, särskilt under de sista 72 timmarna innan vapenvilan inleddes då 90 procent av klusterbombningarna skedde. FN-organet Mine Action Coordination Center uppskattade antalet odetornerade klustervapendelar i södra Libanon till cirka en miljon. Röjningsarbetet uppskattades att ta minst ett till ett och ett halvt år. I majoriteten av byarna i södra Libanon jämnades flertalet hus med marken, andra raserades, i samband klusterbombningarna. En av de värst drabbade byarna är Yohmor som besköts av tre olika typer av USA-tillverkade klustervapen. Många i södra Libanon lever på odling av oliver eller tobak. Få vågar sig dock ut på odlingarna på grund av risken för kvarliggande odetornerade klustervapen. Detta innebär en ekonomisk katastrof för hela Libanon.

Innehav och produktion

Den militära nyttan med klustervapen anses vara att de ger möjlighet att effektivare och kan med mindre risk bekämpa ett stort antal mål på ett större område. Substridsdelarna i sig är dessutom ganska billiga att framställa. Idag finns det 34 länder som producerar klustervapen, däribland Brasilien, Tyskland, Israel, Storbritannien, Sverige och USA. Några välkända företag som producerar klustervapen är Daimler Chrysler Aerospace och Saab Bofors Dynamics. Enbart USA har över en miljard klustervapen i den operativa vapenarsenalen.

Klustervapen i Sverige

Sverige har en typ av klusterbomb, Bombkapsel 90 (även kallad DWS 39), som släpps från Jas 39 Gripen och införskaffades under kalla kriget. Bombkapseln kan innehålla upp till 72 stycken substridsdelar som skjuts ut över ett område på cirka 250 x 400 meter. Vid användning skulle Bombkapsel 90 kunna orsaka stor humanitär skada. Dels på grund av det stora spridningsområdet och dels för att en procent av substridsdelarna blir liggande kvar som blindgångare. Svensk vapenindustri tillverkar inte längre klusterbomber, men utvecklar liknande vapensystem som till exempel Bonusgranaten och artillerigranaten Excalibur. Bonus och Excalibur består liksom klusterbomber av en kapsel som skjuter ut substridsdelar, men eftersom de till skillnad från klusterbomber endast innehåller en eller ett fåtal målsökande substridsdelar så definieras de inte som klusterbomber och skulle därför inte heller omfattas av ett förbud mot klustervapen.

Lagar och bestämmelser

Bland annat krigen i Kosovo, Afghanistan, Libanon och Irak har ökat medvetenheten om att inte bara personminor, utan också klustervapen, är ett vapenslag som utgör ett större humanitärt problem än andra konventionella vapen. Mycket tack vare påtryckningar från internationella Röda Korsetkommittén startade 2000 en process inom ramen för 1980 års vapenkonvention i syfte att bättre reglera klustervapen och andra explosiva lämningar av krig.

Internationell koalition mot klustervapen

Arbetet för att få i stånd en konvention mot klustervapen började i november 2003, då allt fler icke statliga organisationer (NGO:s) började tvivla på att förhandlingarna inom ramen för 1980 års vapenkonvention verkligen skulle leda till åtgärder mot klustervapen. Till följd av detta missnöje bildades CMC (Cluster Munitions Coalition), en koalition som verkar för att stoppa användningen av klustervapen. Koalitionen har idag över 200 medlemsorganisationer världen över, däribland Svenska Freds. Medlemsorganisatiornernas arbete har bestått av att utöva påtryckningar av regeringsrepresentanter, anordnandet av möten, debatter och konserter. Allt för att öka medvetenheten kring problemen. Arbetet gav resultat. I december 2008 skrevs ett historiskt konvention på av cirka 100 länder, konventionen förbjuder användandet av klustervapen. Konventionen är troligen årtiondets viktigaste nedrustningsavtal och den förbjuder användning, överföring och lagring av en hel kategori vapen.

Den 17 februari 2010 hade klustervapenförbudet ratificerats av 30 länder,  vilket var vad som behövdes för att det skulle träda i kraft. Det innebär att förbudet börjar gälla från och med den 1 augusti 2010

Men Sverige finns inte med bland de trettio länderna som ratificerat avtalet. Istället har arbetet med ratificeringen i Sverige helt stannat av och Svenska Freds arbetar med att trycka på regeringen att snarast ratificera avtalet och skrota de svenska klustervapnen.