På onsdag (11/2) startar Aero India 2009, världens fjärde största flygmässa, i Bangalore i södra Indien. På plats finns, förutom vapenföretag som Saab och Bofors, representanter från Försvarsdepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsmakten och Sveriges ambassadör och försvarsattaché i Delhi. Målet är att säkra Sveriges hittills största vapenaffär – en export av 126 Jas 39 Gripen. På plats i Bangalore finns även Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen för att i samarbete med organisationer i Indien och i regionen protestera mot vapenaffärer som leder till ökad fattigdom, upprustning och konflikter.
Mässans stora fokus ligger på vad som kallats århundradets
flygvapenaffär – en order värd 10 miljarder dollar där Saab är en av
huvudkonkurrenterna. Saab skickar i år minst 40 personer till Bangalore
och på stora reklamtavlor runtom i Bangalore sänder Saab budskapet att
Jas är ”The independent choice”. Sveriges flygvapeninspektör Anders
Silwer är en av huvudtalarna på Aero India.
Indien
spenderar åtta gånger mer på militärutgifter än på vatten och sanitet.
Samtidigt dör varje år 450 000 indier till följd av diarré. En
tredjedel av världens fattiga lever i Indien och en halv miljard
människor har inte tillgång till elektricitet, vilket är fler än det
totala invånarantalet i hela EU. Samtidigt har Indien en omfattande
militärmakt och är en av världens största vapenimportörer.
– Regeringen säger sig å ena sidan verka för nedrustning och
fattigdomsbekämpning men agerar samtidigt aktivt för att sälja
krigsmateriel till fattiga länder. Med den strategin skjuter Sverige
sitt eget biståndsarbete i foten, säger Svenska Freds ordförande Anna
Ek, på plats i Bangalore.
Parallellt med, och i protest mot den internationella vapenhandeln,
anordnas 10-12/2 tre dagar av möten, demonstrationer och en konferens i
Bangalore under namnet ”Disarmament for Peace and Developement”,
arrangerad av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i samarbete med
de indiska organisationerna Control Arms Foundation of India, FEDINA
samt Christ University i Bangalore. Det gemensamma budskapet är att
minska de militära utgifterna och öka utvecklingsinsatserna.
– Genom att godkänna export till Indien godkänner Sverige Indiens
felprioriteringar och bidrar aktivt till att underblåsa spänningarna i
regionen, samt förhindrar det nödvändiga utvecklingsarbetet – tvärt
emot våra egna ambitioner. Regeringen måste visa att man tar sin egen
politik på allvar och se de konsekvenser allt större vapenaffärer får,
säger Anna Ek och fortsätter: För att vara trovärdiga i sina uttalanden
om fred och utveckling måste den officiella representationen på stora
vapenmässor som Aero India upphöra.
****
År 2007 gav svenska folket 94 miljoner kr till Indien i
utvecklingsbistånd inom områden som utbildning, hälsa, miljö, mänskliga
rättigheter och konflikthantering. Vi vill “skapa förutsättningar för
fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor”, som det står på
SIDA:s hemsida.
Indien är, tillsammans med Pakistan
den största importören av krigsmateriel bland utvecklingsländer. Man
har en omfattande försvarsmakt och försöker aktivt att etablera sig på
den internationella vapenmarknaden. 2006 lade Indien ner 3,5 miljarder
dollar på vapenköp. Det var näst mest av alla de fattiga länderna i
världen. Mest lade Indiens grannland Pakistan ner. Konflikten mellan de
två länderna har nu pågått i mer än 60 år.
För de dryga 10 miljarder dollar (70 miljarder kronor) som Jasplanen
skulle kosta skulle Indien i stället kunna investera i följande:
- bromsmediciner mot AIDS till samtliga Hivsmittade i landet i nio år (5,1 miljarder dollar),
- basalt näringstillskott för att motverka bristsjukdomar för 1 miljard människor under en tioårsperiod (325 miljoner dollar),
- myggnät för att motverka malaria till 125 miljoner människor (375 miljoner dollar) och
- halva kostnaden för att fram till år 2015 nå millenniemålet om rent vatten på landsbygden (4,2 miljarder dollar)
För mer information, kontakta: Anna Ek, ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, 0709-540513
