När värnplikten blev vilande den 1 juli i år uppnåddes ett mål som Svenska freds kämpat för i över hundra år. Men därmed tänker inte Svenska freds ge försvaret frisedel. Tvärtom har det blivit viktigare att bevaka säkerhetspolitiken.
– Självklart fortsätter vi arbetet. Det är en stor angelägenhet, säger ordförande Anna Ek.
Svenska freds har agerat mot värnplikten sedan den infördes 1901. Föreningen har drivit två parallella spår, det ena är kravet på värnpliktens avskaffande, det andra rätten till vapenfrihet.
Anna Ek tycker att värnpliktens avskaffande i fredstid är ett stort framsteg i fredsarbetet. Men hon är inte nöjd.
– Det är synd att man inte avskaffar värnplikten helt och hållet. Nu kan den återinföras i framtiden, säger hon.
I och med att den militära tjänstgöringen blir frivillig upprätthålls den mänskliga rättigheten att vägra bära vapen som fastslagits i resolutioner av både FN och EU. Men skälet till att värnplikten avskaffas i dag är inte moraliskt utan ekonomiskt. Yrkesförsvaret beräknas bli hälften så dyrt.
Spelar det någon roll vilka skäl som ligger till grund för beslutet?
– Jag tycker att det är giltigt att avskaffa värnplikten av ekonomiska skäl, säger Anna Ek.
–Det finns en risk att kostnaderna för rekryteringen blir högre än väntat, men beslutsfattarna i värnpliktsfrågan har gjort ungefär samma omvärldsanalys som Svenska freds. Sverige har inget behov av att rusta sig med en stor värnpliktsarmé eftersom vi har en fredligare omvärld. Jag tycker att det är ett realistiskt beslut. Men självklart finns det starka moraliska skäl att avskaffa värnplikten.
Oberättigade farhårgor
Frivillighet är bra, men riskerar Sverige att få ett yrkesförsvar som på sikt blir ett militärt särintresse i samhället, krigshetsande i stället för fredsbevarande? Anna Ek känner igen farhågorna men tycker inte att de är berättigade.
– Det stämmer inte att Sverige först nu får ett yrkesförsvar. Värnplikten avskaffas rent juridiskt, men i praktiken ändras mycket lite.
Försvaret kommer att utbilda runt 4 000 personer om året, precis som tidigare. Värnpliktsutbildningen har redan varit frivillig för de flesta. Andelen som tvingats till tjänstgöring eller straffats för vägran har varit försvinnande liten den senaste tiden. Samtidigt har Försvarsmakten haft ett antal heltidsanställda, och ett antal soldater och officerare som roterar militär tjänstgöring med civila arbeten. Så kommer det att vara även i fortsättningen.
Det vanliga argumentet att försvarets folkliga förankring riskerar att försvinna när värnplikten avskaffas tycker Anna Ek inte heller är särskilt bra.
– Jag ser inte varför viljan att försvara Sverige skulle framkallas bäst med ett tvångsinstrument. Jag vet att många frivilligt skulle bidra till Sveriges försvar. Därmed inte sagt att det måste ske med militära medel, säger hon.
Hon poängterar att man i Sverige har politisk kontroll över försvaret.
– Om vi inte tycker om utvecklingen ska vi främst arbeta för att förändra den försvarspolitiska inriktningen.
Svag bevakning
För att den politiska styrningen ska vara möjlig krävs kunskap och medvetenhet om svensk försvars- och säkerhetspolitik. Enligt Anna Ek är mediernas bevakning alldeles för svag.
– Jag vet inte om det är okunskap, feghet eller någon slags elitism som gör att medierna inte granskar försvarspolitiken mer. Jag har mött journalister som knappt är medvetna om de omdanande beslut som togs under mitten av 1990-talet.
Svenska freds vill också att Försvarsmaktens egen informationsverksamhet ska granskas mer. Enligt tidningen Fokus uppgick kostnaden för Försvarsmaktens senaste reklamkampanj till cirka 25 miljoner kronor. Den innehöll budskap som ”din kompis vill inte ha någon som helst hjälp vid naturkatastrofer”, och ”din gamla klasskompis klarar sig nästan helt utan insatser för freden.”
– Försvarsmakten framställer militären som den enda aktören som kan försvara Sverige. Men många kriser kan lösas med civila insatser, säger Anna Ek.
Förutom fortsatta påtryckningar och kritisk granskning av försvarspolitiken ska Svenska freds arbeta för att det finns tillräckligt med stöd i samhället för dem som vill lämna försvaret. De som är anställda av Försvarsmakten bör dessutom kunna få stöd på sin arbetsplats om de vill byta arbetsgivare.
– Självklart ska vi fortsätta bevaka frågan om vapenfrihet. Att vara soldat eller officer är en exceptionell yrkesroll. Man måste få lov att vägra döda andra människor, även i det nya systemet, säger Anna Ek.
AMANDA SUNDBERG
Läs också:
Värnpliktens milstolpar - från 1901 till i dag
Copy: Pax och artikelförfattaren
