Arbetar för en fredligare värld

För det första: Tillsammans kan vi förändra världen

Några luttrade själar skulle kanske säga att fredsrörelsen inte lyckas påverka. Att realpolitiken alltid slår undan krav på fred, mänskliga rättigheter och nedrustning. Men vi som är aktiva i fredsrörelsen vet att vi förr eller senare når vi våra framgångar. Självklart är vägen inte alltid spikrak och ibland står vi inför rejäla bakslag. Men vi får inte stirra oss blinda på dem, utan också påminna oss om att vi är minsann människor som är med och förändrar världen!

Vi är människor som tillsammans och enskilt övertygar våra vänner, familj och politiker om att fredens väg måste uppmärksammas oftare. Svenska freds har nått många resultat genom sitt envisa och många gånger snillrika kampanjarbete. Jag tänker på klustervapenförbudet och personminsförbudet. Vi vet att vi förr eller senare kan fira våra segrar.
I början av det här året satt jag hemma vid köksbordet varje kväll och följde demonstrationerna i Tunisien och Egypten via datorn. Det kändes surrealistiskt. Händer det här verkligen på riktigt? Är jag med om en historisk epok, där folkliga resningar på fredlig väg avsatte diktatorer? Vi kommer säkert alla att minnas den här tiden och känna oss stolta över att vi var med om att uppleva det. Själv var jag stolt internetdemonstrant på Tahrirtorget.

Tyvärr har vi sedan sett hur upproren på andra ställen tagit ett helt annat förlopp. Jag tänker på Bahrain, Saudiarabien, Libyen och nu senast Syrien. Med Libyen fortfarande som en brinnande fråga på dagordningen, med de fredliga revolutionerna i Nordafrika och Mellanöstern som hänsynslöst slagits ner, kan det nog inte bli mycket tydligare för gemene man och våra folkvalda att västvärldens sätt att beväpna och främja diktaturers makt måste upphöra.

Sverige har godkänt vapenexport till varannan stat i Nordafrika och Mellanöstern under 2000-talet. Bara under förra året exporterade vi för nära fyra miljarder kronor till ickedemokratier, det vill säga inräknat även länder som Pakistan och Thailand. Alltifrån kamouflagenät till militära radarövervakningssystem och pansarvärn.

Medan politiker gör allt vad de kan för att upprätthålla bilden av en restriktiv vapenexport från Sverige valde vi att kraftsamla för att få ett stopp för vapenexporten till diktaturer, och införa ett så kallat demokratikriterium.

Och vi hade nog inte kunnat våga hoppas på att vi skulle nå en delseger redan efter en dryg månads kampanjarbete! Utrikesutskottet har nu beslutat att regeringen ska återkomma med ett nytt lagförslag som ska skärpa exporten till diktaturer. Detta är en stor händelse eftersom riksdagen så tydligt gått emot regeringen kring vapenexporten till diktaturer. Nu kraftsamlar vi för att upprätthålla trycket gentemot politikerna så att frågan inte förhalas. Det är viktigt att komma ihåg att förbudet inte finns på plats än, utan det kan i värsta fall ta flera år, och att det inte talas om ett förbud utan om en skärpning. Därför är vårt arbete minst lika viktigt de kommande månaderna! Var med i kampanjen på www.demokratikriterium.nu!

ANNA EK

Ordförande Svenska freds- och skiljedomsföreninge

Copy: Pax och artikelförfattaren

Upplaga av Pax: 
Pax nr 3 2011