Arbetar för en fredligare värld

Jubel när FN röstade ja till kärnvapenförbud

jubel i FNStående ovationer när FN antog avtalet om kärnvapenförbud i somras. Foto: Ralf Schlesener/ICAN Sverige var ett av de 122 länder som den 7 juli röstade ja till ett avtal om kärn­vapenförbud. Men när det var dags att skriva under började regeringen tveka. 

Josefin Lind, generalsekreterare på SLMK (Svenska Läkare mot Kärnvapen) var på plats i FN i New York i somras och hon berättar om en mycket känslofylld upplevelse när omröstningen i FN var klar.

– Hela jättesalen reste sig och applåderade som om de aldrig skulle sluta. Folk grät. Människor som jobbat 20, 30, 40, 50 år för detta, kärnvapenöverlevare från Japan som ägnat sina liv åt att se till att det de var med om inte kommer att drabba någon annan. Flera diplomater har berättat att de aldrig varit med om något liknande, det var en sådan otrolig stämning, berättar Josefin Lind.

– Det gick inte att hålla sig. Om man kan känna när historia skrivs så var det vad jag kände. Det här är något att berätta för barnbarnen: Jag var med när man förbjöd det sista massförstörelsevapnet.

Hotar USA-samarbete

Den 20 september var första dagen som avtalet om kärnvapenförbud kunde skrivas under. Men flera debattörer och även partiledare som Annie Lööf (C) uttryckte skepsis mot avtalet. De hävdade att det hotade det militära samarbetet med USA och Nato och att ickespridningsavtalet NPT undergrävdes av avtalet. 

Utrikesminister Margot Wallström skrev en debattartikel i Svenska Dagbladet där hon samtidigt som hon deklarerade att regeringen stödjer konventionen förklarade att Sverige inte skulle skriva under den förrän en grundlig analys gjorts. 

Svenska Dagbladet avslöjade också att USA:s försvarsminister James Mattis i ett hemligstämplat brev till sin svenske kollega Peter Hultqvist varnar för konsekvenserna om den svenska regeringen undertecknar konventionen om en kärnvapenfri värld. Enligt Mattis skulle det påverka försvarssamarbetet mellan USA och Sverige negativt.

Försvarsminister Peter Hultqvist har sagt att inget får ske som rubbar Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten.

När värdlandsavtalet med Nato skrevs under våren 2016 uttryckte Svenska Freds oro över att frågan om kärnvapen på svensk mark lämnats obesvarad. Svenska Freds anklagades då för att sprida desinformation, kärnvapen skulle inte tillåtas på svensk mark. Men det finns inget förbud mot kärnvapen i svensk lag, och under debatten på sensommaren hävdade kritiker av kärnvapenkonventionen att den skulle hindra samarbete med USA eftersom USA inte talar om ifall dess fartyg bär kärnvapen eller inte. 

– Vår säkerhet kan inte bygga på hotet från kärnvapen. Våra försvarspolitiska samarbeten får inte undergräva Sveriges möjligheter att verka för fred och nedrustning i världen. Det gör varken världen eller Sverige säkrare. Tvärtom. Sverige har en unik möjlighet att ta tydlig ställning för nedrustning genom att underteckna förbudet mot kärnvapen och det enda rimliga är att göra det så snart som möjligt, säger Agnes Hellström, Svenska Freds ordförande.

Inga kärnvapenstater och inga Natoländer har röstat för konventionen. 

Finansiering

Avtalet förbjuder de stater som skriver under och ratificerar det att utveckla, testa, producera, tillverka, överföra, inneha, lagra, använda eller hota att använda kärnvapen. Det förbjuder också staterna att assistera, uppmuntra eller förmå någon att göra något av detta. 

– Det var tydligt under förhandlingarna att förbudet att assistera även inkluderade finansiering, och det är den tolkning vi kommer att göra, säger Josefin Lind och berättar att flera banker redan tagit beslut om att inte investera i kärnvapen.

Hon underkänner de argument som förs fram i debatten mot kärnvapenavtalet.

– Det finns inget i avtalet som förbjuder militära samarbeten med kärnvapenstater, det förbjuder samarbeten som baseras på kärnvapen. Allt som Nato gör bygger inte på kärnvapen och olika länder har olika avtal med Nato, några tillåter inte kärnvapen i fredstid, några inte ens i krigstid, säger Josefin Lind.

Kärnvapenförbudet underminerar heller inte ickespridningsavtalet NPT, utan är i linje med det.  Enligt NPT förbinder sig stater som inte har kärnvapen att heller inte skaffa det, i utbyte mot att kärnvapenstaterna lovar att nedrusta. Men trots att det är över 40 år sedan NPT trädde i kraft har fler stater skaffat kärnvapen och många av kärnvapenstaterna satsar på modernisering av kärnvapen och understryker dess roll. 

Nordkorea har under sensommaren hotat att använda kärnvapen mot sina fiender. Ordkriget med USA:s president Donald Trump har trappats upp.

– Hotet från kärnvapen är mer påtagligt än på länge och allt fler tycks benägna att använda dem. Ett internationellt förbud kan ha stor betydelse för att stärka normen om det fullständiga oacceptabla med kärnvapen. Vi har sett det hända förr, bland annat genom förbuden mot personminor och klustervapen, säger Agnes Hellström.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

Copy: Pax och artikelförfattarem

Upplaga av Pax: 
Pax nr 3 2017