Arbetar för en fredligare värld

Pax nr 3 2011

11-3.jpg
Foto: Caroline Campbell

I senaste Pax har vi besökt ett Nordirland där mordet på en ung katolsk polisman utlöste protester mot det sekteristiska våldet, som inte har något stöd längre. Men såren är djupa hos den generation som växte upp under konflikten. Pax berättar också om unga västsaharier som tröttnat på att vänta på en fredlig lösning, om en resolution som ger verktyg mot våldtäkt som vapen i krig, och om hur Sverige satsar mer resurser på militära medel i Libyen än på icke-militära. Pax går igenom möjliga orsaker till varför upproren i Egypten och Tunisien lyckades, men inte i Syrien, och varför det är mindre troligt att omvärlden ingriper i Syrien jämfört med Libyen.

För det första: Tillsammans kan vi förändra världen

Några luttrade själar skulle kanske säga att fredsrörelsen inte lyckas påverka. Att realpolitiken alltid slår undan krav på fred, mänskliga rättigheter och nedrustning. Men vi som är aktiva i fredsrörelsen vet att vi förr eller senare når vi våra framgångar. Självklart är vägen inte alltid spikrak och ibland står vi inför rejäla bakslag.

Nya hjältar i Nordirland

Kyrkklockorna klämtar i Nordirland efter mordet på den unga katolska polisen Ronan Kerr. ”Inte i mitt namn” skanderar tusentals och åter tusentals under Ronan Kerrs begravning i Omagh. En begravning som kom att utvecklas till en kraftfull manifestation mot det sekteristiska våld som ännu lever kvar i Nordirland.

Lierad elit svår att störta

För Mellanösternkännare är det egentligen inte överraskande att människor i Mellan­östern och Nordafrika gör uppror mot förtryckande och korrumperade regimer. Det var en fråga om när, inte om. Huruvida de lyckas eller inte beror bland annat på hur solidariteten inom makteliten ser ut.

Ingripande mot Syrien osannolikt

Situationen i Syrien liknar den i Libyen då FN:s säkerhetsråd tog det unika beslutet om en militär intervention för att skydda civila. Men när det gäller Syrien kunde säkerhetsrådet inte ens enas om ett verbalt fördömande. Syriens maktpolitiska och geografiska position gör ett ingripande från världssamfundet osannolikt.

Mer stöd till Jas än till demokrati i Libyen

Jas Gripen blir kvar i den Nato-ledda insatsen i Libyen. Det betyder att Sverige fortsätter att satsa betydligt mer på militära insatser i Libyen än på humanitära och demokrati­främjande.

Listning verktyg mot våldtäkt som vapen

Rapporter om våldtäkter i konfliktens Libyen väcker frågan om det sexuella våldet som vapen. FN:s säkerhetsråd beslutade nyligen om bättre verktyg mot sexuell krigföring. Men att genomföra beslutet kommer att ta tid.

– Titta vad Khaddafis styrkor gjorde mot mig! skriker den libyska kvinnan framför rullande tv-kameror medan säkerhetspersonal brutalt försöker tysta henne.

Unga västsaharier trötta på att vänta

I 35 år har västsaharier bott i flyktingläger i sydvästra Algeriet. Många har fötts här. Deras land, Västsahara, är ockuperat av Marocko. I väntan på att omvärlden ska reagera bedriver de en kamp för självständighet, frihet och ett bättre liv.

Vapenexport till diktaturer ses över

Ett steg närmare ett demokratikriterium. Så beskriver Svenska freds riksdagens unika beslut att se över vapenexporten till diktaturer.

Få beslut men många namn på kongress

Få beslut men hundratals namn mot vapenexport blev resultatet av Svenska freds 128-årskongress i Stockholm i maj.

Svenska freds ska verka för restriktiva kriterier för utländs­ka militärövningar i Sverige och gå över till att ha kongress vartannat år.

Besök hos afghansk fredsorganisation

Under en vecka i maj besökte Svenska freds generalsekreterare Christoffer Burnett-Cargill Afghanistan. Han träffade fredsråd, som löst konflikter i sina byar, och tjejer som boxas för fred.

Varför åkte du till Afghanistan?

– Huvudsyftet var att träffa CPAU, Cooperation for Peace and Unity, en lokal organisation som Svenska freds vill inleda samarbete med.

”Ned med vapen” fortfarande aktuell

Ned med vapnen!

Av Bertha von Suttner

Pontes, 1998

I tider då svenska vapen säljs till krigförande länder, militära ingripanden går under benämningen humanitär intervention och vi mer än vanligt är utsatta och öppna för intryck, kan gångna tiders tänkare inspirera.

Svidande kritik av Ban Ki-moon

Mr Chance

FN:s förfall under Ban Ki-moon

Av Niklas Ekdahl med Inga-Britt Ahlenius

Brombergs

Debatt: Krig blir fred med maktens retorik

Att krig är lika med fred skrev redan Orwell i sin remarkabla bok ”1984”. Storebrors mening var allenarådande och skulle anammas av alla undersåtar. Övningar i dubbeltänk var nödvändiga för maktens bevarande. Fredsministeriet hade hand om krigföringen. Inpå 2000-talet använder krigsmakternas representanter likaså nya begrepp för att ge en beskrivning av anfall och dödande.