1900-1910
Värnplikten införs 1901. De första värnpliktsvägrarna straffas. Ungsocialisterna agiterar starkt för vägran. Vapenvägraren Rikard Almskoug dör i fängelset 1909.
1910-1920
Första världskriget bryter ut. Svenska freds kräver värnpliktens avskaffande. Stor fredsvåg där Svenska freds växer till över 20 000 medlemmar.
1920-1930
Rätten till vapenfri tjänst införs 1925 efter påtryckningar från fredsföreningar. 1926 skriver Svenska freds under War Resisters Internationals manifest för att avskaffa värnplikten. Andra undertecknare är Mahatma Gandhi och Albert Einstein.
1930-1940
Svenska freds uppvaktar regeringen med manifest som kräver värnpliktens avskaffande.
Insamlingen till kampfonden påbörjas för att stödja dem som vill lämna anställningar inom krigsindustrin.
1940-1950
Andra världskriget. Värnpliktstiden förlängs och det blir svårare att vapenvägra.
1950-1960
Det kalla kriget tar vid. Efter 1953 slutar Svenska freds att direkt kräva värnpliktens avskaffande.
1960-1970
Fokus riktas i stället på att försvara rätten till vapenfrihet och stödja totalvägrare. Under Vietnamkriget tar många Svenska freds-aktivister emot desertörer från den amerikanska armén.
Säkerhetspolisen ser värnpliktsvägran som ett säkerhetshot.
1970-1980
Allt fler vapenvägrar och gör vapenfri tjänst. Vapenfriföreningen bildas 1974 som specialavdelning till Svenska freds. De börjar ge ut tidskriften Vapenvägraren fyra gånger per år. Vapenvägrare erbjuds råd och stöd via förbundets telefonjour.
1980-1990
Rekordmånga gör vapenfri tjänst, och rekordmånga totalvägrar. Vapenfriföreningen går samman med Vapenfriförbundet och bildar Vapenvägrarförbundet 1984. De ordnar telefonjour, demonstrationer, hungerstrejker, seminarier och debatter.
1990-2000
Sovjetunionen faller samman. Svenska freds återupptar de direkta kraven på värnpliktens avskaffande.
2000-2010
Värnpliktssystemet börjar avvecklas. Antalet vapenfria och vapenvägrare minskar i takt med att allt färre kallas in.
2010
Värnplikten avskaffas i fredstid. Svenska freds fortsätter bevaka rätten till vapenfrihet ...
Läs också:
Text: Amanda Sundberg
Copy: Pax och artikelförfattaren




