Den svenska vapenexporten fortsätter att öka för varje år och har fördubblats sedan 2003. Under 2009 exporterade Sverige vapen till en summa av 13,5 miljarder kronor. Vi säljer till krigförande länder och stater som allvarligt kränker de mänskliga rättigheterna. Vi säljer till länder som Sydafrika och Brasilien, trots att dessa länder har massfattigdom och behöver pengar till fattigdomsbekämpning, inte till vapen. Samtidigt säger regeringen att man för en ansvarsfull politik för fred och nedrustning. Det är alldeles uppenbart att våra politiker förmedlar en officiell bild som stämmer illa överens med verkligheten.
För tillfället tävlar Saab om att få sälja 36 Jas Gripen-plan till Brasilien, ett land som avser köpa nya stridsflyplan till ett värde av 28 miljarder kronor, trots att 35 procent av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen. Svenska staten har gjort allt för att övertyga Brasilien om att affären vore en god idé, och nu har även det svenska fackförbundet IF Metall i ett gemensamt uttalande med det brasilianska metallfacket låtit förstå att de svenska planen vore en förträfflig affär för alla parter, då den utlovas skapa 28 000 nya jobb i Brasilien. Frågan är hur en fackföreningsrörelse, som säger sig verka för solidaritet, samtidigt vill bidra till kapprustning och osäkerhet för de människor som i framtiden drabbas av Jas Gripens framfart och felprioriteringar på militärt materiel.
Stefan Löfven, ordförande för IF Metall, tycker inte att det är problematiskt att sälja vapen till ett fattigt land som Brasilien – i ett uttalande säger han att ”de produkter som vi tillverkar och som staten anser att vi kan sälja till vissa länder har vi inte något problem med.” Istället för att verka för att mindre resurser läggs på vapeninköp, krig och upprustning gör IF Metall sig själv till en okritisk vapenförespråkare, som enligt gammalt manér går hand i hand med staten och hjälper till att säkra vapenkontrakt. Trots att Svenska Freds i slutet av förra året presenterade en opinionsundersökning där en stor majoritet av svenska folket sade sig vara emot vapenexport tror inte Stefan Löfven att det finns någon kritik mot att facket uppmuntrar export av krigsmateriel.
En som däremot öppet och under en längre tid tagit ställning mot svensk vapenexport är f.d. ärkebiskop KG Hammar. Nyligen lyfte han på nytt frågan om det moraliska i svenska vapenexportriktlinjer, då han i en debattartikel i Dagens Nyheter tillsammans med bland andra Sydafrikas f.d. ärkebiskop Desmond Tutu kritiserade försäljningen av Gripen till Sydafrika. I artikeln krävde de att kontraktet skulle upphävas eftersom det endast gett upphov till korruption och felanvändning av resurser som bättre kunnat utnyttjats till att åtgärda Sydafrikas enorma fattigdomsproblem. KG Hammar har länge varit aktiv i frågan om svensk vapenexport och visat sitt engagemang bland annat genom sin ordförandepost i Göteborgsprocessen, ett kyrkligt initiativ som arbetar för att visa problematiken med vapenhandeln. Han har i ett tidigare debattinlägg skrivit: ”Våld är snabbt. Fred är långsamt. Om vi tror att vapen och våldsanvändning bygger fred kan vi sitta lugnt. Men om vi betvivlar detta samband är det bråttom att tänka om … Om vi vill leva i en värld där fred, trygghet och säkerhet inte garanteras av vapenmakt och våldsutövning, så måste vi nu tänka om, ompröva, omprioritera.”
