Flora Salichovskaja, ordförande i Rysslands Soldatmödrakommitté. Foto: Svenska Freds 1994 inledde Svenska Freds ett omfattande samarbete med en av de största gräsrotsorganisationerna i Ryssland, Rysslands Soldatmödrakommitté.
Rysslands Soldatmödrakommitté är den kanske bredaste folkrörelsen hittills i Ryssland. De har regionala kommittéer på 47 platser runt om i Ryssland och hjälper bland annat ryska värnpliktiga som utsatts för pennalism, bistår familjer i att få fram information om saknade och döda samt arbetar för en humanisering av armén. Pennalismen inom den ryska armén är mycket utbredd och det finns uppgifter på att omkring 80 procent av alla värnpliktiga i Ryssland utsätts för mobbning och misshandel.
Ryssland
Ryssland är världens till ytan största land och täcker delar av både Europa och Asien. Landet har drygt 142 miljoner invånare men befolkningsmängden minskar varje år. 1991 föll Sovjetunionen föll samman och Ryssland kämpar sedan dess med att skapa en modern marknadsekonomi. Efter det att Vladimir Putin valdes till president i mars 2000 har den ekonomiska situationen i Ryssland långsamt förbättrats. Löner har betalats ut och pensionerna har höjts lite. Rubeln har blivit stabilare. Men trots den ökade tillväxten lever fortfarande omkring 30 procent av alla ryssar under existensminimum, beräknat på att de har mindre än 4 dollar om dagen att leva på.
Yttrandefriheten har minskat radikalt under 2000-talet. Inskränkningarna har skett stegvis utan att uppmärksammas alltför mycket. Tidningar och tevekanaler har tvingats stänga sedan de kritiserat Putin eller regimen. Det officiella skälet har ofta varit att tidningen eller kanalen fifflat med skattebetalningar, något som skulle kunna vara skäl nog till att stänga nästan alla massmedieföretag i Ryssland.
Den 7 maj 2008 valdes Dmitrij Medvedev till president och Vladimir Putin är numera premiärminister.
Situationen för värnpliktiga
Situationen för de värnpliktiga i Ryssland har länge varit osäker och otrygg. Den ryska armén lider av en mängd problem. Föräldrar till värnpliktiga får ofta inte veta var någonstans deras söner gör lumpen. Pojkarna skickas iväg till avlägsna områden utan att hinna meddela vart de ska. Många skickas till Tjetjenien där de sedan försvinner. Det är ont om mat och utrustning. Pennalismen är utbredd. Det finns uppgifter om att omkring 80 procent av de värnpliktiga utsätts för mobbning och misshandel. Många dör varje år på regementen i Ryssland; enligt Rysslands Soldatmödrakommitté så många som 2000 personer varje år.
De usla förhållandena inom den ryska militären påverkar hela det ryska samhället. Soldater som kommer hem från värnplikt eller krig är ofta traumatiserade, antingen på grund av övergrepp och våld de utsatts för eller på grund av minnet av de övergrepp de själva gjort sig skyldiga till. Ryska myndigheter och sjukvård brister i vilja och förmåga att hantera deras situation.
Rysslands Soldatmödrakommitté
Soldatmödrarna är den kanske största folkrörelsen i Ryssland som arbetar för förändring av samhället i demokratisk riktning. Kommittén bildades 1989 och dess huvudsakliga verksamhet består i att stödja värnpliktiga och deras anhöriga med juridisk och annan rådgivning i frågor med anknytning till värnpliktstjänstgöring. Sedan krigen i Tjetjenien utbröt (1994-1996 och 1999-2006) har de överhopats av människor som behöver deras hjälp. Den 16 april 2009 förklarade ryska regeringen att den antiterroristoperation, som pågått i Tjetjenien sedan 1999, var avslutad.
Ger råd och räddar liv
Soldatmödrarna har mycket god juridisk kompetens i frågor som rör den ryska militären och värnpliktssystemet. De är dessutom välorienterade i den i många fall snåriga byråkrati som omgärdar militären och kan därför ofta mycket framgångsrikt bistå hjälpsökande anhöriga/värnpliktiga. Soldatmödrarna har lyckats rädda många liv och spåra försvunna soldater.
Majoriteten av de aktiva medlemmarna är kvinnor, men det finns även män representerade inom organisationen. Flertalet av deltagarna (ca 90 %) är mellan 45-60 år. De flesta kommer från relativt enkla förhållanden och arbetar ideellt inom organisationen så mycket de hinner. Andra är pensionärer och har mer tid att lägga på organisationen. Man försöker även locka till sig studenter som har möjlighet att arbeta dagtid med att ta emot hjälpsökande. Studenter som utbildar sig till jurister kan t.ex. hjälpa till med rättslig rådgivning på mottagningarna.
Samarbetet med Svenska Freds
Svenska Freds har samarbetat med soldatmödrarna sedan 1994 och vi har tillsammans genomfört flera lyckade projekt. Vi har arrangerat kurser i organisationsutveckling, skapat en handbok åt soldatmödrarna och hjälpt dem att förbättra internkommunikationen inom organisationen genom att låta dem skapa en egen hemsida. En viktig del i våra projekt är att göra det möjligt för soldatmödrar från olika områden/regioner i Ryssland att komma samman för att träffas och utbyta erfarenheter i och med seminarierna.
