Arbetar för en fredligare värld

Styrelsemanual

Manual för centralstyrelsen – dess arbete och uppdrag

Annex I. Policydokument för konflikthantering
Annex II. Arbetsordning för uteslutningsärenden

Reviderad av centralstyrelsen 171003

Centralstyrelsen, CS, är mellan kongresserna Svenska Freds högsta beslutande och verkställande organ och inför kongressen ansvarig för föreningens förvaltning och allmänna verksamhet. CS uppgift är att tillvarata medlemmarnas och föreningens intressen. Riktmärken för CS arbete är stadgar, idéprogram, handlingsprogram och eventuellt andra riktlinjer som kongressen har fastställt. Bland de viktigare uppgifterna CS har kan nämnas att förvalta föreningens tillgångar och gemensamt ha ett övergripande arbetsgivaransvar för föreningens anställda personal. Det dagliga personalansvaret är delegerat till generalsekreteraren, GS. CS följer verksamheten genom den fortlöpande rapporteringen från generalsekreteraren kring verksamhet och ekonomi, samt vid behov genom speciella rapporter i ärenden CS vill veta mer om.

Presidiet

Presidiet är Svenska Freds högsta beslutande instans mellan CS-mötena. Presidiet ska kunna fatta beslut som inte kan vänta till nästa CS-möte. Presidiet ska också avlasta CS genom att fatta beslut om ärenden som är mindre betydelsefulla för CS som helhet att diskutera.

Presidiet självt kan ta initiativ till att utreda/bereda/utföra olika saker, liksom att presidiet kan få i uppdrag av CS att utreda/bereda/utföra olika saker som CS har på sitt bord.

Ansvar och uppgifter:

• Personalfrågor.
• Är högsta beslutande instans mellan styrelsemötena.
• Fullgöra de uppgifter som centralstyrelsen delegerat.
• Planera och ta fram dagordning till styrelsemötena.
• Presidiet kan fatta ekonomiska beslut upp till en gräns på 50 000 kr utöver beslutad budget samt göra justeringar inom budget till ett belopp om 100 000 kronor som meddelas CS på nästkommande möte.

Sammansättning:

Presidiet består av ordföranden, vice ordföranden samt generalsekreteraren.

Arbetsformer:

• Ordföranden är ansvarig och sammankallande för presidiet.
• Generalsekreteraren är sekreterare och för kortfattade minnesanteckningar.
• Presidiet sammanträder ca en och en halv vecka innan varje centralstyrelsemöte samt vid behov.
• Besluta i ärenden som uppstår mellan styrelsemöten och rapporterar till centralstyrelsen som sedan kan ompröva dem.
• Fastställa policy för lönesättning för kansliet.
• Känsliga ärenden, i synnerhet de som rör personalfrågor och enskildas integritet (anställda liksom ideella), offentliggörs inte. I minnesanteckningarna markeras att ett sådant ärende hanterats, men inga detaljer lämnas. 

Ordföranden

Ansvar och uppgifter:

• Företräda Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen politiskt, med stöd av generalsekreteraren och övriga anställda på kansliet, externt gentemot media, beslutsfattare och andra intressenter.
• Aktivt driva föreningens frågor och besluta om politiska ställningstaganden med utgångspunkt från föreningens idé- och handlingsprogram och på delegation från centralstyrelsen.
• Ha löpande kontakt med lokalföreningar och medlemmar.
• Leda arbetet inom centralstyrelsen.
• Ansvara för att centralstyrelsen genomför de i stadgarna stipulerade uppgifterna.
• Ha en god överblick över föreningen.
• Planera och visionera för föreningens framtid.
• Fullgöra de uppgifter centralstyrelsen delegerat.
• Attestera generalsekreterarens utlägg.

 

Vice ordförandena

Ansvar och uppgifter:

• Vara arbetsgivare och arbetsleda ordföranden och generalsekreteraren.
• Förhandlar, i samråd med valberedningen, om nytt arvode för ordförande som kandiderar för omval. Arvodet fastställs av kongressen. 
• Förhandlar om generalsekreterarens lön som beslutas av centralstyrelsen.
• Beslutar om och leder, tillsammans med ordföranden, rekryteringsprocessen vid tillsättning av tjänsten som generalsekreterare.
• De anställda ska vända sig till de vice ordförandena om problem uppstår på kontoret som inte anses lämpligt eller möjligt att ta upp i enlighet med den normala delegationsordningen.  

Ledamoten

Som ledamot har du tystnadsplikt och det som sägs i styrelserummet stannar där. Det är viktigt att du själv tänker igenom vad det innebär att tillsammans med andra vara ansvarig för föreningens verksamhet genom det styrelseuppdrag du fått av kongressen. I styrelsen representerar du hela organisationen, inte din lokalförening, någon annan gruppering eller särskilt intresse.

Det är din uppgift att medverka till att fatta viktiga beslut. Varje ordinarie ledamot har en röst vid varje omröstning, det förekommer ingen viktning av rösterna.

Som CS-ledamot är du ansvarig för alla beslut som CS fattar. Därför är det viktigt att du är väl förberedd och delaktig i diskussionerna om föreslagna beslut. När ett beslut väl är fattat är hela CS ansvariga för det fattade beslutet. Vill du inte ställa dig bakom ett av CS fattat beslut ska du reservera dig mot beslutet och se till att det förs till protokollet. Då är du inte juridiskt ansvarig för beslutet. 

Ansvar och uppgifter:

• Fullgöra övriga i stadgarna angivna uppgifter (se §6 i stadgarna om Centralstyrelsen) utöver de som nämns nedan.
• Har gemensamt det övergripande arbetsgivaransvaret för kansliet. Arbetsledning och personalansvar är delegerat till generalsekreteraren. Personalfrågor behandlas vid behov i presidiet.
• Utarbeta övergripande strategier och visioner samt planera för Svenska Freds framtid.
• Delta aktivt i samhällsdebatten i prioriterade frågor.
• Stödja och främja verksamheten i medlemsorganisationen (lokalföreningar, intressegrupper, etc).
• Besluta om konstituering och ansvarsfördelning för centralstyrelsens ledamöter.
• Utse två vice ordförande och tillsätta presidium.
• Utföra en konsekvensanalys, med särskilt beaktande av ansvar, genomförande och ekonomi, innan varje beslut fattas. 
• Tydligt beskriva mål och syfte med enskilda beslut, fastställa tidsplan, prioritet och typ av rapportering.
• Föreslå handlingsprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, att fastställas av kongressen.
• Redovisa uppföljning av tidigare kongressbeslut för kongressen.
• Vara ytterst ekonomiskt ansvarig inför kongressen.
• Förelägga årsredovisning för kongressen.
• Besluta om ettårig verksamhetsplan och budget med utgångspunkt från det av kongressen fastställda handlingsprogrammet.
• Hålla sig löpande informerad om den ekonomiska situationen, framför allt genom rapporter från ekonomiansvarig, och när så är nödvändigt, besluta om åtgärder.
• Hålla sig informerad om föreningens verksamheter.
• Besluta om revidering av budget och verksamhetsplan samt eventuella omprioriteringar under verksamhetsåret om de ekonomiska förutsättningarna kraftigt förändras.

Sammansättning:

Centralstyrelsen består av ordförande samt det antal ledamöter och ersättare som kongressen valt.

Arbetsformer:

• Centralstyrelsen sammanträder ca sju gånger om året.

• Centralstyrelsen ska vid behov tillsätta arbetsgrupper för övergripande uppdrag inom ett verksamhetsområde eller för en särskild kampanj eller insats. Arbetsgruppernas uppdrag ska vara tydligt avgränsade i tid och omfattning. Arbetsgrupperna rapporterar till centralstyrelsen.

• Centralstyrelsen ger generalsekreteraren i uppdrag att leda tjänstemannaorganisationen i enlighet med de av centralstyrelsen fastställda målen.

• Alla viktiga ärenden till tjänstemannaorganisationen ska gå via generalsekreteraren för eventuell delegering. Centralstyrelsen träffar hela tjänstemannaorganisationen i samband med kongressen samt vid den gemensamma höstupptakten.

Ekonomi:

Centralstyrelsen beslutar om ett budgetförslag som generalsekreteraren lagt fram tillsammans med ekonomiansvarig.

Ärendebehandling

Att väcka en fråga/ett förslag

Vill du att CS ska behandla en fråga eller ett förslag inkommer du med ett skriftligt underlag till ordföranden, senast 14 dagar före nästa styrelsemöte. Underlaget ska innehålla uppgifter om  vem eller vilka som står bakom frågan/förslaget. Underlaget ska innehålla en brödtext där du redogör för bakgrunden till ärendet, utvecklar frågeställningen eller argumenterar för ditt förslag. Avsluta alltid underlaget med ett förslag till beslut för CS.

Ett förslag till beslut bör innehålla uppgifter om vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska göras. Ärenden som väcks senare än att det kommit med i kallelsen till mötet bordläggs normalt till nästkommande möte. Detta för att alla ska få tid att sätta sig in i beslutsunderlaget inför beslutet. 

Så förbereds dagordningen

Det är presidiet som ansvarar för att ta fram och besluta om förslag till dagordning inför CS-mötena. Presidiet utgår då från verksamhetsåret som beskrivs i den här manualen, ärenden som ännu inte har avförts från tidigare dagordning och från ärenden som har inkommit från CS-ledamöter, anställd personal, andra medlemmar, från andra organisationer eller dylikt. Dessutom stämmer presidiet av så att kongressuppdrag tas upp till behandling och att Handlingsprogrammet följs. Dagordningen förbereds normalt 10 dagar före ett CS-möte.

Alla handlingar till CS-mötet skickas via mejl senast 5 arbetsdagar innan mötet samt tillgängliggörs på Google Drive. De ledamöter som önskar underlaget per post kan få det genom att meddela ordföranden detta.

Mötesordförandeskapet delas mellan föreningens ordförande och de två vice ordförandena.

Förberedelser inför mötet

Du förutsätts läsa de handlingar som skickas ut inför mötet. Du kan även själv ta reda på mer information på annat håll. 

Förberedelserna är till för att du ska kunna vara aktiv på mötet. Markera gärna i underlagen saker som du reagerar på eller har åsikter om. Ta sedan upp det på mötet. Finner du något förslag felaktigt – förbered ett ändringsförslag som du kan lägga fram på mötet. Ta gärna kontakt med förslagsställaren i förväg. På så sätt kan missförstånd och konflikter undvikas. 

Behandling av ärendet på mötet

Förslagsställaren i CS, eller vid förekommande fall tjänstepersonen, presenterar ärendet på mötet. Vid mer omfattande punkter görs en “runda” där varje ledamot har möjlighet att lyfta frågor och förslag. Mötesordföranden samlar då in samtliga synpunkter till den fortsatta diskussionen. Vid diskussion måste du anmäla dig till talarlistan som sköts av mötesordföranden. Du har rätt att komma med ändrings- eller tilläggsförslag eller ett nytt yrkande på mötet. Det finns då med i behandlingen när det är dags att gå till beslut i ärendet. Är ditt yrkande eller förslag omfattande eller av annan anledning svårt att ta ställning till bör mötet överväga att besluta om återremiss av ärendet. Då ges någon i uppdrag att inkomma med ett nytt beslutsunderlag till ett senare möte.  

Att fatta beslut

Svenska Freds tillämpar majoritetsbeslut. Vanligtvis eftersträvas att konsensus nås genom att beslutet föregås av en allsidig och givande diskussion av ärendet. Vid votering har ordinarie ledamöter och suppleant som ersätter ordinarie ledamot rösträtt.

Det kan ibland vara svårt att fatta beslut och lättare att gå på en försiktighetsprincip som kan göra att ett ärende dras i långbänk. Men beslut måste fattas. Visar det sig att beslutet blev felaktigt går det vanligen att ompröva.

Genom det fattade beslutet ska det lätt kunna utläsas vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara gjort. CS ska kunna stå för de fattade besluten inför kongressen.

Vid brådskande ärenden kan CS fatta beslut via mejl eller telefon vilket sedan konfirmeras på nästkommande styrelsemöte, så kallade per capsulam-beslut. Detta bör dock endast göras i undantagsfall.

Så skrivs protokollet

Svenska Freds använder beslutsprotokoll, dvs att debatt eller diskussion som föregår beslutet inte återges. Beslut anges efter varje ärende och det ska tydligt framgå vad som beslutades och vem som ansvarar för genomförandet. Om inget annat anges av CS förväntas kansliet omedelbart genomföra besluten. Avgjordes ärendet efter votering ska en beskrivning av hur omröstningen gick till finnas med.

Så justeras protokollen

Efter möte A skriver sekreterarna ett förslag till protokoll som så snart som möjligt skickas till protokolljusterarna som gör eventuella justeringar. Sekreterarna skickar därefter förslaget till protokoll till ordföranden som skickar ut det med CS-handlingarna inför nästa CS-möte (möte B). Möte B går igenom förslaget till protokoll från möte A på punkten "föregående mötesprotokoll". Tillkommande justeringsförslag inkommer och beslutas om.

Om inga synpunkter inkommit undertecknas och godkänns protokollet. Om ytterligare justeringar gjorts, godkänns protokollet med ändringar, skrivs ut och undertecknas i en paus. Därefter läggs det till handlingarna.

CS verksamhetsår

CS verksamhetsår

Ett antal olika frågor lyfts vid olika möten. Planeringen av nästkommande års verksamhet påbörjas till exempel redan våren året innan. Svenska Freds verksamhet för 2017 planeras sedan i flera steg under hösten 2016. Budgeten tas upp till behandling en första gång i oktober, för att sedan slutligt fastställas vid februari-CS. Vid samma möte beslutas om verksamhetsplanen. Budgeten liksom verksamhetsplanen revideras därefter endast i undantagsfall.

1. (Direkt efter kongressen, vid kongressår)

  • Välja nytt presidium, samt firmatecknare
  • Besluta hur mötena skall sammankallas och förberedas
  • Hur brådskande ärenden ska avgöras mellan CS-möten
  • Vem eller vilka som mellan CS-möten för uttala sig i SFSFs namn 

2. Juni

  • Fastställa datum för styrelseåret 
  • Summera eventuella uppdrag från kongressen
  • Vid kongressår: Genomföra en introduktion för nyvalda ledamöter inför juni-mötet
  • Utvärdera av högste tjänsteman i förhållande till instruktion och organisationens mål
  • Besluta om lön och annan ersättning till högsta tjänsteman (på förslag från vice ordföranden)
  • Beslut om styrelsemanual
  • Ekonomirapport
  • Beslut om förslag på mål från Svenska Freds handlingsprogram och mål för året inför kommande verksamhetsplan 

3. September

  • Utvärdering av verksamheten innevarande år utifrån Tertialrapport 2
  • Ekonomirapport
  • Beslut om första utkast på verksamhetsplan för nästkommande år.
  • Upptakt – gemensamt avstamp inför framtiden och genomförande av riskanalys för nästkommande år

4. Oktober

  • Beslut om verksamhetsplan inför kommande år i princip, inklusive aktiviteter, risk- och omvärldsanalys
  • Revidering av delegationsordning
  • Genomföra riskanalys för kommande år
  • Vid kongressår: Delar av eller hela styrelsen uppdras att komma med förslag till handlingsprogram till december 
  • Besluta om budgetförslag för kommande verksamhetsår i princip   

5. December

  • Inför kongressår: Anta förslag till handlingsprogram för kommande fyraårsperiod 
  • Generalsekreteraren uppdras lägga fram årsredovisning till april-CS
  • Ekonomirapport
  • Vice ordföranden påbörjar arbetet med medarbetarundersökning för kommande år 

6. Februari

  • Utvärdera föregående års verksamhet utifrån Tertialrapport 3
  • Beslut om budget
  • Vid kongressår: Valberedningen på besök 
  • Vid kongressår: Fördela inkomna motioner, diskussion om propositioner till kongressen 
  • Beslut om slutgiltig verksamhetsplan för innevarande år utifrån vilka medel som kommit in
  • Utvärdera föregående års styrelsearbete
  • Utvärdera riskhanteringen för föregående år
  • Omvärldsspaning och omvärldsövning inför kommande verksamhetsplan

7. April

  • Utvärdera av verksamheten innevarande år utifrån Tertialrapport 1
  • Besluta om förslag på prioriterade mål för Verksamhetsplan till nästkommande år utifrån föregående mötes omvärldsanalys
  • Fastställa årsredovisning i princip
  • Ekonomirapport
  • Fredspristagare beslutas
  • Vid kongressår: Motionssvar och propositioner beslutas

 

Annex I. Policydokument för konflikthantering

Antaget av kongressen 2007

Syfte

Detta dokument syftar till att inom Svenska Freds öka kunskapen om att förebygga konflikter och öka beredskapen att hantera konflikter inom organisationen. Att öka förståelsen för konflikters uppkomst och dynamik samt öka kunskapen om metoder för att hantera dem är ett önskvärt mål när det gäller både åtgärder vid akuta situationer och förebyggande arbete såsom utbildningsverksamhet. Ökad kunskap om konflikter och konflikthantering ger också en vinst för föreningens övriga arbete. Med mer kunskap om mellanmänskliga relationer minskar risken för att konflikter stör arbetet.

Utvärdering/uppföljning

Centralstyrelsen (CS) bör årligen utvärdera och vid behov revidera detta policydokument. Större förändringar i dokumentet bör hänskjutas till kongressen.

Resurser

Det finns idag viss kompetens inom Svenska Freds när det gäller frågor som rör konflikthantering. Intressegruppen ”KIV/konflikthantering och ickevåld” arbetar aktivt med dessa frågor och fungerar idag som resurs inom och utanför organisationen.

Utbildningar

Svenska Freds ska verka för ökad kunskap om konflikthantering. Kunskap bör i första hand sökas genom redan existerande nätverk med andra organisationer som arbetar med frågorna. Det är önskvärt att ledamöter i centralstyrelsen och representanter för lokalföreningarna uppmuntras att genomgå utbildning i frågor som rör konflikthantering.

Riktlinjer för samarbete och konflikthantering

Olikheter i värderingar, stil, bedömningar, prioriteringar, etc. är sunda och önskvärda företeelser i en organisation. Det är inte ovanligt att sådana olikheter ibland leder till konflikter. Konflikter är en del av vår verklighet och de ska hanteras på konstruktiva sätt. Det är en viktig princip för organisationen att samarbetssvårigheter och konflikter betraktas som gemensamma problem att lösa snarare än som strider att vinna. Organisationens medlemmar förväntas sträva efter att fokusera på sakfrågor snarare än på personer och att i rimlig omfattning inhämta allsidig information innan beslut fattas i konfliktfrågor.

Kritik och klagomål som tas upp i en konstruktiv anda är en viktig tillgång för organisationens utveckling. Organisationen verkar för en öppen atmosfär där kritik kan tas upp i tidiga stadier, i det sammanhang den hör hemma och där berörda parter lyssnar och överväger de synpunkter som kommer fram. Detta är viktigt för att organisationens medlemmar ska kunna känna sig respekterade som personer och därmed ha en stark grund för goda relationer till varandra. Det är också ett ansvar för respektive sammankallande person för olika grupperingar att verka för en konstruktiv kommunikationskultur inom sina ansvarsområden.

Det är en stor utmaning för organisationen att handha ärenden som benämns som ”trakasserier”, ”mobbning” eller ”diskriminering”. Själva orden kan ses som tolkningar och dessa beteenden kan vara tragiska uttryck för behov som inte blivit mötta.  Dessa verbala eller icke-verbala handlingar kan få till konsekvens att en person eller grupp upplever sig utsatt för kränkningar av den personliga värdigheten och handlingarna kan skapa en atmosfär inom föreningen som gör det svårt att uppleva trygghet, tillit och respekt. Det är beteenden som får till följd att hänsyn inte tas till alla personers behov i samvaron människor emellan eller i en konfliktsituation. Uppmärksamhet behöver också riktas mot situationer där människor upplever sig utsatta för repressalier då de enligt organisationens konflikthanteringspolicy försökt ta upp samarbetsproblem och konflikter. Organisationens mål är att skapa en anda där alla kan känna sig respekterade.

Organisationen förbinder sig i enlighet med dessa riktlinjer att verka för att förebygga de beteenden som benämns trakasserier, mobbning, diskriminering och repressalier. Alla som har en ledande eller sammankallande funktion för ett speciellt ansvarsområde inom organisationen har ansvar för att förebygga och försöka förstå behoven bakom dessa typer av beteenden inom sina egna ansvarsområden. I detta ansvar ingår att uppmärksamma och reagera på signaler på gryende konflikter.

Otydliga roller och oklara beslutsmandat är viktiga bidragande faktorer till uppkomsten av konflikter. Organisationen strävar därför efter tydlighet vad gäller vem som är ansvarig för vilka arbetsuppgifter och vem som har rätt att fatta vissa typer av beslut. Alla medlemmar ska ha möjlighet att kunna rådgöra om samarbetsproblem och konflikter med en företrädare för organisationen som inte själv är part i problemen och som har mandat att ta upp ärendet på en nivå som minst motsvarar de nivåer de inblandade parterna befinner sig på. I första hand gäller det ordföranden eller generalsekreteraren. I fall där konflikten rör dessa kontaktas någon representant i CS.

Medlemmar ska så långt möjligt och rimligt kunna få sina synpunkter i en konfliktsituation hörda och behandlade av ansvariga som inte är konfliktparter. Behandling av tvisteärenden måste dock ske i former som respekterar de beslutsmandat som beslutande organ har. I fall där medlemmar är missnöjda med hur konfliktärenden hanterats av organisationen är det önskvärt att de ska kunna begära att en grupp med uppgift att bistå i konfliktsituationer granskar om ärendet bör tas upp till ny behandling. I ett utbyggt konflikthanteringssystem kan man skapa ett konflikthanteringsråd som har den uppgiften.

Metoder för konflikthantering

Ett konflikthanteringssystem innehåller metoder som underlättar arbetet, förebygger konflikter och hanterar dem när de väl uppstår. Det finns knappast någon enstaka konflikthanteringsrutin som kan tillgodose alla de välmotiverade behov och önskemål individer kan ha; därför är det viktigt att konflikthanteringssystemet erbjuder den enskilde olika alternativ. Medling och skiljedom kan ta mycket tid och arbete i anspråk, och mycket kan lösas med enklare medel, och i många fall utan att blanda in professionella konflikthanterare.

Medling

Utgångspunkt för en medlare är att det är konfliktparterna själva som ska – och kan – lösa sin konflikt. Det är parterna själva som har det yttersta ansvaret för konflikten och dessutom de som har mest kunskap om den. Om man som konfliktpart själv jobbar fram lösningen känner man större ansvar för att den ska fungera och sannolikheten är större att man fullgör sina åtaganden. Det innebär att det också är viktigt att deltagandet i medlingen är frivilligt och kan avbrytas när som helst.  

Medan konfliktparterna har ansvaret för innehållet är medlarens ansvar själva processen. En konfliktsituation är ofta kaotisk. Det gäller för medlaren att skapa trygghet och en struktur genom vilken konfliktparterna konstruktivt kan kommunicera med varandra. Konfliktparterna skall känna förtroende för medlarens kompetens och opartiskhet. Medling är ofta konfidentiell, vilket också medför trygghet för konfliktparterna.

En av grundtankarna med medling är att parterna skall kunna fortsätta någon form av relation. Det här är en av medlingens viktigaste punkter; att parterna inte skall fortsätta med en destruktiv relation. Konflikter som ”löses” genom någon form ”överkörning” eller avståndstagande, lämnar en rest som mycket väl kan leda till nya konflikter senare och på andra håll. Samtidigt handlar medling inte om att fördela skuld eller fördöma någon. Det faktum att en medlingsprocess också är utvecklande för parterna har uppmärksammats mycket. Genom erfarenheten från en medling får man med sig nya sätt att tänka och kan agera mer konstruktivt vid framtida konflikter. Medling har därför också kallats för ”fredsrörelse på gräsrotsnivå”.
 
En medlare kontaktas oftast av en av parterna, och medlaren tar i sin tur kontakt med den andra parten. Om båda parterna är villiga att delta är det bara att komma överens om tid och plats. Väl i medlingssituationen får parterna redogöra för sina respektive bilder av situationen. Medlarens uppgift är sedan att se till att båda parterna förstår den andres bild av situationen – vilket inte är detsamma som att hålla med.

Fokus kommer sedan att ligga på framtiden, vad parterna kan göra för att lösa konflikten. Man försöker komma på olika alternativ, och tillsammans kommer man fram till vilket alternativ som på rimligaste sätt möter båda parternas behov. Det viktiga här är att skilja på sak och person, och på intressen och behov. Det gemensamma beslutet kan sedan formuleras i skriftlig form. Detta kan vara tillräckligt för att hantera konflikten, men det kan vara bra att komma överens om att ha ytterligare ett möte för att stämma av hur det har gått.

Skiljedom

I ett skiljedomsförfarande för parterna sin konflikt inför en eller flera skiljedomare och låter den eller dem fatta beslutet som man i regel förbundit sig att följa (bindande skiljedom). Skiljedomarna kan vara utsedda av den aktuella organisationen, eller utses av parterna själva. Som med medling är processen frivillig, men det ger mer tyngd i det att man förbinder sig att delta i processen och godta beslutet.

Det finns också icke-bindande skiljedom där skiljedomarnas beslut ses som rådgivande. Det går också att kombinera medling med skiljedom. Det kan mycket väl vara så att parterna inte är överens om vilken eller vilka specifika frågor som de vill ta inför skiljedomarna. Medlarens uppgift är då att hjälpa parterna att komma fram till en klar frågeställning som de är överens om. Det är i dessa fall brukligt att medlaren inte sedan också fungerar som skiljedomare, då rollerna är mycket olika och inte bör blandas samman.

Enklare konflikthanteringsmetoder

Medling behöver i sig inte betyda enbart en formell medlingssituation, utan kan innebära att ha ett medlande tänkesätt i mer informella sammanhang. Några andra exempel på enklare konflikthanteringsmetoder kan vara informell problemsondering, tillgång till en opartisk professionell lyssnare, skytteldiplomati samt rådgivning och handledning i konflikthantering.

Annex II. Arbetsordning för uteslutningsärenden

Antaget av kongressen 2006

På Svenska Freds kongress 2004 beslutades att en enskild medlem skulle uteslutas ur föreningen. I samband med detta beslutades också att en arbetsordning för hur uteslutningsärenden ska hanteras skulle tas fram till nästa års kongress. På kongressen 2005 fattades beslut om följande arbetsordning för uteslutningsärenden. Dokumentet reviderades på kongressen 2007.

  1. I uteslutningsärenden bör Svenska Freds policydokument för konflikthantering användas som grund. I policydokumentet finns riktlinjer och metoder för konflikthantering beskrivna.
  2. Uteslutningsärenden ska alltid behandlas av CS. Medlem (part) som begärs utesluten ska omgående delges begäran om uteslutning och informeras om ärendegången. Den (part, vilken kan vara CS) som inkommit med begäran om uteslutning ska omgående informeras om ärendegången. Parterna ska ha möjlighet att framföra sina yttranden i ärendet till CS.
  3. CS beslutar om man ska gå vidare med ärendet eller avskriva det. Avskrivning kan göras om ingen saklig grund föreligger.
  4. Om CS beslutar att gå vidare med ärendet utser CS en medlare. Medlaren ska inte vara ledamot i CS. Underlag för medling utgör begäran om uteslutning, samt eventuella yttranden från parterna kring denna.
  5. Resultatet av medling lämnas skriftligen till CS. Parterna ska delges handlingen och ska ha möjlighet att yttra sig över den.
  6. Om parterna efter medling är överens avförs ärendet från CS dagordning.
  7. Om parterna efter medling inte är överens tar CS upp ärendet till beslut.

 

Publicerad 2011-08-31