Sverige bör se till att Putin åtalas

Vladimir Putins troliga återkomst till presidentposten gör det svårare att åtala honom för de folkrättsbrott som han misstänks för. Om Sveriges regering vill leva upp till sitt uttalade engagemang för de mänskliga rättigheterna bör man ändå överväga att se till att Putin lagförs, skriver bland andra Anna Ek, ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. 

Söndagens parlamentsval i Ryssland blir knappast spännande. Utgången är i praktiken given. Frågan är egentligen bara hur stor majoritet Vladimir Putins stödparti Enade Ryssland kommer att få, och hur mycket manipulation och andra oegentligheter som kommer att förekomma i samband med valet. 

Parlamentsvalet är därmed bara en obetydlig parentes i ett betydligt viktigare skeende inom rysk politik, där Vladimir Putin verkar ha bestämt sig för att stanna kvar länge på toppen. Mellanspelet som premiärminister framstår tydligt som en tillfällig manöver, framtvingad av den ryska vallagstiftning som förhindrar en president att inneha sitt ämbete mer än två mandatperioder i följd. När detta mellanspel snart är över är det alltså fritt fram för Putin att sitta kvar som president till år 2024. 

Sedan en tid har det varit känt att Putin avser återvända till presidentposten och häromdagen utsågs han formellt till kandidat. Det bör också få konsekvenser för svensk Rysslandspolitik. 

Sveriges regering betonar ofta sitt engagemang för mänskliga rättigheter och demokrati. På regeringens hemsida kan man bland annat läsa följande: ”Omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en central del av den svenska utrikespolitiken. Den präglar Sveriges agerande i globala och regionala fora och genomsyrar de bilaterala kontakterna med andra länder.” På samma hemsida står också: ”De mänskliga rättigheterna är en central del av folkrätten och Sverige fäster stor vikt vid att alla stater, stora som små, respekterar folkrätten.” 

Denna hållning har stor relevans i förhållande till Ryssland, och i synnerhet till Vladimir Putin. För en hög position i Rysslands statsledning ger honom inte bara politisk makt. Den innebär också ett skydd i form av ökad immunitet mot åtal för folkrättsbrott. 

Omfattande rapport 

Grunden för ett åtal mot Putin har utretts mycket noggrant av ryska människorättsförsvarare. I den omfattande rapporten Internationell tribunal för Tjetjenien analyseras den folkrättsliga situationen

under det andra Tjetjenienkriget, bland annat med fokus på Putins agerande. Eftersom han parallellt med presidentämbetet också fungerade som överbefälhavare för Rysslands väpnade styrkor berörs han av folkrättens regler kring befälsansvar. Och i enlighet med dessa regler har en befälhavare som vet, eller borde veta, att trupper under hans befäl begår krigsförbrytelser en plikt att få dessa förbrytelser att upphöra och att bestraffa dem som begått förbrytelserna. 

Enligt ovan nämnda rapport misstänks underlydande till Vladimir Putin inom ramen för Tjetjenienkriget ha gjort sig skyldiga till åtminstone 1 527 mord, 1 468 påtvingade försvinnanden, 10 336 fall av tortyr, 1 029 fall av förorsakande av svårt lidande eller svår skada till kropp eller hälsa och 20 223 fall av olaga frihetsberövande. Alla dessa övergrepp rör krigsförbrytelser, där offren garanterades skydd enligt folkrätten. 

Vladimir Putins rättsliga ansvar beror alltså på i vilken mån han hade vetskap om och försökte förhindra brotten, och om han i efterhand bestraffade dem som begått förbrytelserna. 

Har slagit larm 

Ryska och internationella människorättsorganisationer har vid upprepade tillfällen slagit larm om riskerna för att krigsförbrytelser skulle komma att begås i Tjetjenien. Rapporter med dokumentation av begångna krigsförbrytelser har också gång på gång sänts direkt till Vladimir Putin eller till institutioner under hans kontroll. 

Bestraffning av förövare har däremot bara skett i några få fall. Istället har många personer som misstänks för krigsförbrytelser belönats, till exempel genom att befordras. 

Det finns alltså många konkreta fakta att luta sig mot vid en framtida rättsprocess mot Vladimir Putin. Om Sveriges regering menar allvar med sin höga svansföring när det gäller mänskliga rättigheter och engagemang för folkrätten bör man därför verka för ett åtal mot Vladimir Putin. I väntan på att ett sådant kan förverkligas bör man ompröva sin fortsatta relation till Ryssland, och ställa sig frågan om det verkligen är rimligt att umgås med en misstänkt krigsförbrytare? 

Vissa anser det vara naivt att verka för en lagföring av Vladimir Putin, med tanke på nuvarande förutsättningar inom internationell politik. Men sett i ett större perspektiv är det snarare alternativet som är naivt. För hur ska Ryssland någonsin kunna bli en fungerande rättsstat om inte den grundläggande demokratiska principen om allas likhet inför lagen respekteras? 

Martin Uggla, ordförande, Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter 

Anna Ek, ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Publicerad i Göteborgs Posten 2011-12-03