Arbetar för en fredligare värld

Boende röjer upp i bråten efter bombningar.
Efter bombningarna i Azaz. Foto: Voice of America

Syrien borde tvingas till förhandlingar

Publicerad i
2013-08-30

Omvärlden har i två och ett halvt år förskräckts inför de fruktansvärda bilder och vittnesmål som kommit ut från kriget i Syrien. Hundra tusen människor beräknas ha omkommit och omvärlden står handfallen inför hur situationen ska hanteras. Hur ska kriget i Syrien kunna få ett slut?

Självklart måste omvärlden agera. Men inte med ett militärt angrepp från USA, Storbritannien och Frankrike. Det skulle sannolikt inte lösa något i dagens situation med ett oenigt säkerhetsråd och en till synes orubblig klyfta mellan USA och Ryssland, Assad och oppositionen. Dels för att det skulle ske utanför säkerhetsrådets godkännande, dels för att det bara är politiska förhandlingar som kan lösa konflikten. Det senare är USA, Storbritannien, Frankrike och Ryssland väl medvetna om. Kriget i Syrien fortsätter för att förutsättningarna för det finns där. Incitamenten för parterna att sluta strida är i dagsläget för få. Stormakterna USA och Ryssland är en stor anledning till detta genom deras ständiga vapentillförsel och ovilja att tvinga parterna till förhandlingsbordet och ingå en vapenvila. Därtill står frånvaron av ökade ansträngningar i de diplomatiska samtalen mellan USA, Ryssland, Kina och Iran i vägen, i den mån det ens finns några. Den successiva upptrappning i vapentillförseln eller militärt stöd som skett sedan kriget i Syrien bröt ut har inte hjälpt, snarare förvärrat situationen. Att säga att alla fredliga vägar har prövats klingar tomt i ljuset av den upprustning som USA och Ryssland har genomfört till de stridande parterna. Ryssland till Assad och USA och dess allierade Sauiarabien och Qatar till oppositionen. Det militära stödet och vapentillförseln till Assad och oppositionen måste omedelbart upphöra och ett vapenembargo mot samtliga parter införas. Sannolikt har någon sorts kemiskt ämne använts i krigföringen. Men att som USA, Storbritannien och Frankrike först vara pådrivande för vapeninspektörernas granskning och sedan föregripa deras arbete genom att själva dra slutsatser kring vad som skett är inte hållbart. Det försvårar möjligheten att få med sig Ryssland, Iran och Kina i bedömningen av vad som behöver göras, något som är centralt. Vapeninspektörerna måste få avsluta sitt arbete och presentera sina slutsatser. Förespråkare för missiler mot Assads vapenlager menar att det kommer att sätta press på regimen och dess allierade. Men motståndet från Assad och hans understödjare är så omfattande att detta scenario förefaller orealistiskt. Det riskerar snarare att fördjupa den diplomatiska klyfta som måste överbryggas om en förhandlingslösning ska kunna nås. Lika illa som missilanfall sannolikt kommer att vara för chanserna till fredsförhandlingar är dock också inställningen att det inte går att göra något mer än invänta krigströttheten hos parterna. Att allt vi kan göra till dess är att sitta och se på. Detta är ett förfärligt resonemang. Självfallet måste omvärlden agera. Väldigt många länder, inklusive USA och Ryssland själva, inser vilka katastrofala konsekvenser ett eskalerat krig skulle få för hela regionen. Det är märkligt att dessa två länder inte genom tuffa diplomatiska påtryckningar använt sina stormaktspositioner för att tvinga parterna i Syrien att lägga ner vapnen och sätta sig vid förhandlingsbordet. Lika märkligt är det att resten av världen inte tydligare och med full kraft krävt ett sådant agerande av stormakterna. Sverige måste ta initiativ till en sådan omsvängning i hanteringen av Syrienkonflikten. Överge inte fredssamtalen, öka ansträngningarna för dem och skapa förutsättningar för fred i Syrien! ANNA EK Ordförande Svenska Freds- och skiljedomsföreningen

Publicerad 2013-08-30