Från indelningsverk till allmän värnplikt
Sverige har länge haft system för att förse försvaret med soldater. Från och med 1600-talet hade Sverige indelningsverket, där alla män i en viss ålder var försvarspliktiga, men där bara delar av dem togs ut till övningar eller krigstjänstgöring. Under 1800-talet kompletterades indelningsverket med plikten att göra beväring, en militär grundutbildning. Hade man råd kunde man köpa sig loss från plikten.
Den förmånen försvann när värnplikten infördes 1901. Då blev alla män i åldrarna 21 till40 år värnpliktiga. Därmed var de tvungna att mönstra, genomföra 150 dagars militärtjänst och tre repetitionsutbildningar.
Het debatt när värnplikten infördes
Många var kritiska till värnpliktens införande och vissa pacifister ville helt skrota försvaret. De unga socialisterna kallade mönstringen för ”slaktarbyråns expedition,” och uppmanade alla att vägra ta på sig ”den blodiga skjortan.”
Andra kopplade ihop värnplikten med rösträtten och ansåg att värnplikten hade en demokratisk funktion. Alla män skulle behandlas jämlikt i och med värnplikten och ha både lika rättigheter och lika skyldigheter. ”En man – en röst – ett gevär,” var rösträttsrörelsens slogan.
Övning.
Förändringar inom värnpliktssystemet
Värnpliktssystemet har förändrats och anpassats många gånger. Inför första världskriget förlängdes grundutbildningen och de värnpliktiga kallades till flera rep-månader. 1925, efter krigets slut, påbörjades en nedrustning, men den avbröts när andra världskriget tog vid. Under hela det kalla kriget tillämpades den allmänna värnplikten fullt ut. Utbildningstiden var för de flesta 7,5 månader, men den kortades ner mot slutet.
Under 1960- och 1970-talen blev värnpliktsutbildningen mindre auktoritär och de värnpliktigas medinflytande ökade. 1968 startades en värnpliktskongress, och 1971 började man ge ut den oberoende tidningen Värnpliktsnytt som bevakade händelser inom Försvarsmakten. Först på 1980-talet fick kvinnor tillträde till militära yrken.
Efter kalla krigets slut har försvaret genomgått stora omstruktureringar och fått ökat fokus på internationella insatser. Med lagen om totalförsvarsplikt 1995 slogs tidigare lagar ihop (lagen om värnplikt, om civilplikt och om allmän tjänsteplikt). Sedan dess har allt färre av de mönstrade tagits ut till tjänstgöring, och efter 2007 har endast delar av den manliga årskullen kallats till mönstring.
