Totalförsvarsplikten gäller alla
Även om värnplikten är avskaffad gäller totalförsvarsplikten alla svenska medborgare mellan 16 och 70 år. De är skyldiga att tjänstgöra inom totalförsvaret efter förmåga om det skulle behövas, och de får inte heller vägra att lämna personlig uppgifter till Försvarsmakten.
Regeringen får besluta att återinföra värnplikten om det omvärldsläget försämras.
Vilka lagar gäller om värnplikten återinförs?
Följande lagar finns vilande i lagen om totalförsvarsplikt (1994:1809) och kommer att träda i kraft om regeringen beslutar att återinföra värnplikten:
- Värnplikten gäller både kvinnor och män.
- Den värnpliktige har rätt att göra vapenfri tjänst, men måste ansöka om det.
- Den som vägrar att mönstra eller lämna in uppgifter straffas med böter.
- Den som lämnar felaktiga uppgifter vid mönstring eller uppgiftsinsamling straffas med böter.
- Den som vägrar värn-, civil-, eller allmän tjänsteplikt straffas för brott mot totalförsvarsplikten. Straffet blir som tidigare böter eller fängelse i högst ett år.
- Den som vägrar under höjd beredskap straffas med fängelse under sex månader upp till fyra år.
- Rekryteringsmyndigheten får välja att inte kalla de som tidigare har straffats för vägran till mönstring eller tjänstgöring.
Värnpliktig.
Försvarsmakten – nästan en vanlig arbetsgivare
De som går den frivilliga grundläggande militärutbildningen får kostnadsersättning och löneförmåner. De som tar anställning inom försvaret som soldat, sjöman eller officer ingår i ett normalt statligt anställningsförhållande med månadslön, tillägg, semester, möjlighet till föräldraledighet och uppsägningstid. Det finns ännu vissa oklarheter om hur Arbetsförmedlingen och a-kassorna ska förhålla sig till den nya situationen.
I de nya anställningsavtalen ingår en skyldighet att tjänstgöra utomlands. De som inte infinner sig när de kallas till utlandstjänstgöring kan sägas upp för arbetsvägran. Sommaren 2010 valde 600 personer inom Försvarsmakten att inte skriva på anställningsavtalen med tvång om utlandstjänst och riskerade därmed uppsägning.
Värnplikten avskaffas av effektivitetsskäl
Värnpliktens främsta syfte har varit att säkerställa försvarsmaktens tillgång till personal. Därför är det kanske inte förvånande att den inte har avskaffats av ideologiska skäl utan för att öka Försvarsmaktens effektivitet inom personalförsörjningen. Värnpliktssystemet var för stort, för långsamt och för dyrt. Det nya systemet är tänkt att bli snabbare, mer flexibelt, och billigare.
Försvarsmakten söker inte längre lika mycket personal som tidigare till det nationella insatsförsvaret. Under de senaste åren har bara en bråkdel av alla 19-åringar kallats till mönstring, så för de flesta har värnplikten i praktiken redan varit frivillig. Därmed blev det allt mer orimligt att vissa fortfarande straffades för totalvägran.
Samtidigt söker Försvarsmakten mer personal till Sveriges internationella insatser, som styrkorna i Afghanistan och Kosovo. Men bland dem som har kallats in till värnplikt har intresset för att fortsätta inom Försvarsmakten varit relativt låg. Genom det nya frivilliga systemet hoppas Försvarsmakten direkt hitta de som vill arbeta hos dem.
Det återstår att se om målen med reformerna uppnås. Totalförvarets forskningsinstitut rapporterade till exempel nyligen att det frivilliga systemet riskerar att bli mycket dyrare än beräknat.
Organisationer försvinner och förändras
I och med att värnplikten har avskaffats förändras även en stor del av den gamla organisationen kring mönstring och utbildning. Här är några exempel:
- Pliktverket, som byter namn till Rekryteringsmyndigheten vid årsskiftet 2010-2011, ska fortsätta ansvara för mönstring och inskrivningar. Myndigheten omorganiseras och skär ned på personal under hösten.
- Värnpliktsrådet, som startades 1970 för att driva de värnpliktigas intressen gentemot beslutsfattarna, avvecklas under hösten 2010 och upphör i december. Värnpliktsrådet samarbetar under hösten 2010 med Försvarsmakten för att upprätta en ny instans, Svensk soldat, som ska ersätta Värnpliktsrådets medinflytande funktion.
- Civilpliktsrådet, som hade som funktion att ta till vara på de civilpliktigas intressen avvecklades redan 2008 när civilplikten upphörde.
- Tidningen Värnpliktsnytt, som startades 1971 i samband med de värnpliktigas ökande krav på inflytande, lades under 2010.
