Arbetar för en fredligare värld

Vapen i Syrien

Svenska Freds har den senaste tiden fått många frågor angående hur den svenska vapenexporten påverkar kriget i Syrien och Irak.

>> Artikeln med tabeller och fotnoter

Text nedan utan tabeller och fotnoter

Inbördeskriget i Syrien är som många konflikter komplext och bör närmas med stor försiktighet. Frågan om vilka de stridande är, vilka de stöttas av och exakt vilka vapen som används kan vi tyvärr inte svara på. Viss information finns att tillgå men som vanligt omges vapenexport av en omfattande sekretess.

Förutom oklarheten gällande affärer stater emellan bedrivs en stor del av vapenhandeln till Syrien av ickestatliga aktörer. Militanta grupper samarbetar med stater och olika nätverk smugglar vapen mellan länder. Denna handel är ytterst svår att följa.

Det bör även tilläggas att vapen under en konflikt byter ägare i omgångar i och med att de olika sidorna vinner områden där olika vapen förvaras. Många vapentyper har en lång livslängd vilket gör att vapen som exporterats på 80-talet fortfarande kan användas och påverka dagens konflikter 2015. Det uppskattas till exempel att det finns omkring 875 miljoner lätta vapen i världen och att omkring 33 miljoner nya kulor/granater produceras varje dag.

Denna sorts vapen byter händer i omgångar och i oroliga områden som länge präglats av konflikter cirkulerar stora mängder vapen som producerats och sålts under de senaste decennierna eller till och med ännu längre tillbaka.i Kriget i Syrien slutar inte vid Syriens gränser utan fortsätter in i grannländerna. Med detta sagt ska vi göra en ansats att beskriva vapensituationen i regionen.

Bakgrund

Syrien satsade åren innan inbördeskriget bröt ut mycket på sin militär. Importen av konventionella vapen ökade med 330 procent perioden 2006-2010 i jämförelse med perioden 2001-2005. Syrien har spenderat mellan 5 och 6 procent av landets BNP på försvaret. Det är en förhållandevis stor andel i jämförelse med t.ex. USA, en av världens största militärmakter, som lagt mellan 3 och 4.8 procent av landets BNP på försvaret de senaste åren. Om man i stället ser till antalet spenderade dollar blir det däremot tydligt att både USA och Sverige lägger mer på sina militära försvar än vad Syrien tidigare gjort.

Ryssland har varit den enskilt största exportören av vapen till Syrien men även Iran och Nordkorea har sålt stora mängder krigsmateriel till landet. Efter krigsutbrottet 2011 upprättade USA, EU och Arabförbundet ett vapenembargo mot Assadregimen medan Ryssland och Iran fortsatte exportera vapen till den sittande regimen och president Assad

Dessa embargon ledde till stora diskussioner både inom USA, EU och Arabförbundet.  Eftersom regimen fick sina vapen importerade från Ryssland ansåg bland andra Storbritannien och Frankrike att embargot var ett indirekt stöd till regimen då rebellerna därmed hamnade i ett underläge.

Många av de sunnimuslimska staterna, bland annat Saudiarabien och Quatar, ställde sig även dessa kritiska till den ojämna tillgången till vapen mellan de stridande grupperna. Framförallt ansågs det problematiskt att Iran stöttade den shiamuslimska regimen i Syrien medan de sunnimuslimska rebellgrupperna var de som drabbades av embargot.

Stora mängder vapen flödade trots förbudet in i Syrien. Rebellgrupperna fick tillgång till vapen via regeringarna i Qatar, Saudiarabien och Turkiet samt från nätverk i Libyen, Libanon och forna Jugoslavien.ix Regimen å sin sida fick, förutom ryskt och iranskt stöd, hjälp med soldater och vapen från shiamuslimska Hizbollah i Libanon.

I maj 2013 hävdes EU:s vapenembargo under påtryckningar av Storbritannien backat av Frankrike. Regimen ansågs få för stora fördelar gemtemot rebellstyrkorna  Även Arabförbundet och USA hävde sina embargon och kort därefter kom information om att syriska regimen använt kemiska vapen. USA beslutade att man skall börja leverera vapen och förnödenheter till rebellerna.

2013 blev läget i Syrien ännu mer komplicerat i och med IS offensiv. Antalet stridande grupper i Syrien växte. Den syriska konflikten spred sig till grannländerna och andra nya konflikter blossade också upp.

2014 inleder USA en flygoffensiv i Syrien med målet att slå ned sunnimuslimska IS och Khorasan-nätverket. USA får stöd från Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Jordanien. Även Egypten välkomnar USA:s intåg i Syrien. Samtidigt som Saudiarabien och Qatar stödjer USA:s attack mot IS bör nämnas att mycket av IS vapen kommer från just dessa stater. Förutom vapen och bidrag från Gulfstaterna kommer stora delar av IS tillgångar från avhoppade officerare från den irakiska armen. USA och väst byter fokus från att stötta rebellerna i kampen mot Assad till att slå ned det nya hotet IS.

2014 skickar Storbritannien drönare till Syrien för övervakning och insamling av information om IS 2015 står det klart att Frankrike inleder flyganfall. USA har utbildat 5 400 soldater i Syrien som skall strida mot IS. USA har uppgett att det kan bli aktuellt att anfalla syriska regimen om styrkan som de har tränat kommer under anfall.

I sydöstra Turkiet, norra Syrien och i norra Irak bor kurder. Kurderna är en av de minioriteter som blivit hårt ansatta och fallit offer för många av IS krigsbrott. USA, Italien, Frankrike och Storbritannien har utrustat den kurdiska milisen med vapen och sedan september i år står det klart att även Tyskland skall skicka vapen till konflikten. Beslutet har väckt stor debatt i Tyskland på grund av att det finns en så stor risk att vapen hamnar i fel händer. Tyska regeringen hänvisar till R2P, Responsibility to Protect, ansvaret att skydda de minoriteter som plågas av IS brutala krigsföring. Vapnen kommer att skickas via Bagdad till kurderna i norra Irak.

Svensk inblandning

Vad kan man då säga om svenska vapen och dess påverkan i detta krig? Gällande direktexport till Syrien har Sverige inte exporterat någonting sedan 50-talet då 315 kpistar m/45 med tillbehör samt radiomaterial klassat som krigsmaterial såldes till regimen. Däremot kan man konstatera att USA och Saudiarabien är två av de största importörerna av svenska vapen. Både USA och Saudiarabien har varit högst aktiva och tagit parti för rebellerna under kriget i Syrien men även varit inblandade i tidigare konflikter i regionen som påverkar tillgången till vapen.

Mellan 2010 och 2014 köpte Saudiarabien krigsmateriel från Sverige för 5,1 miljarder kronor. I exporten ingick bland annat pansarvärnsrobotar. Även radarsystemet Erieye har exporterats till landet. Under 2014 köpte landet krigsmateriel för 338 miljoner kronor från Sverige.

Mellan 2001 och 2010 var USA den tredje största importören av svenska vapen. Summan landade på drygt 7,5 miljarder kronor och då ingick bland annat radarsystemet Giraffe som används vid stridsledning av bland annat Robot 70.  Under femårsperioden 2010 till 2014 exporterades för ett värde av 4,9 miljarder kronor från Sverige till USA. 2014 uppgick exporten till drygt 1,3 miljarder kronor, varav 75 procent bestod av krigsmateriel för strid.

Svenska granatgevär av typen Carl Gustaf och AT4 användes av amerikanska styrkor under Irakkriget, liksom kikarsikten tillverkade av företaget Aimpoint i Malmö. Brittiska styrkor har bland annat använt artillerilokaliseringssystemet Arthur från Ericsson Microwave (tillverkas nu av Saab Microwave systems), som också lånades ut av Sverige till Storbritannien en dryg månad innan kriget började. Trots att svenska politiker kallade invasionen av Irak ett ”folkrättsvidrigt krig” stoppades inte försäljningen till USA och Storbritannien.

AT4 är ett svenskt granatgevär som tillverkas av Saab Bofors Dynamics. Det avfyras från axeln och kan spränga sig igenom både bepansrade fordon och hus. USA har köpt över en halv miljon AT4:or. Sedan 2001 har det ett flertal gånger framkommit bevis för att granatgevär av typen AT4 som Sverige exporterat till USA överförts till styrkor i Irak, i strid mot avtalet mellan Sverige och USA. Amerikanska soldater hade bytt vapnen mot bland annat cigarretter och alkohol. I exportavtal med Sverige har USA förbundit sig att inte föra vidare svenska vapen till någon annan stat eller aktör. Det finns faktiska bevis på att Carl Gustaf använts under stridigheterna i Syrien.

I mars 2013 uppmärksammades ett youtubeklipp som visar hur det svenska granatgeväret Carl Gustaf används av syriska rebeller i striderna i landet. I videoklippet avfyras granatgeväret, som tillverkas av Saab Bofors Dynamics, mot en pansarvagn. USA har dessutom levererat svenska pansarvärnsvapen till Libanon.

Sverige stöder den USA-ledda insatsen mot IS Vapenstöd till regionen skulle strida mot flera kriterier i det svenska regelverket för krigsmaterielexport. Däremot beslutade regeringen i april i år att skicka 35-120 svenska elitofficerare för att utbilda och träna kurdiska peshmergaförband i norra Irak i kampen mot IS.

Så vad blir då svaret på frågan om svenska vapen i Syrien? Situationen förblir oklar och lämnar oss i stor utsträckning åt spekulationer. Svenska vapen har cirkulerat på världsmarknaden sedan industrin började exportera på 1800-talet. Vapen tillverkas och utvecklas i syfte att skrämma, skada och döda. Vilka dessa vapen i slutänden riktas mot är omöjligt att kontrollera, men det är inte ovanligt att svenska vapen dyker upp på platser dit de inte sålts eller i krigssituationer.

 

 

Publicerad 2015-10-21