Effektrapport 2017

Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII, som Svenska Freds är medlem i, har tagit fram en kvalitetskod för svenska insamlingsorganisationer. Kvalitetskoden ställer bland annat krav på att varje medlemsorganisation årligen ska upprätta en effektrapport utifrån FRIIs mall för effektrapportering. Effektrapportens syfte är att för givare, allmänheten och andra intressenter visa vilken nytta organisationen gör. I vår effektrapport lyfter vi fram Svenska Freds vision och våra resultat, men också vilka strategier och arbetssätt vi använder för att nå våra mål.

Vad vill er organisation uppnå?

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som bildades 1883. Vår vision är en fredligare värld.

För att uppnå vår vision verkar vi som fredspolitisk organisation för global nedrustning, fredlig konflikthantering samt spridning av demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att granska och påverka beslutsfattare, samt stödja fredskrafter i internationella samarbeten och lokala fredsorganisationer i konfliktområden, vill vi skapa engagemang, förutsättningar och visioner i det gemensamma arbetet för en fredligare värld.

Svenska Freds verkar för en radikal svensk och global nedrustning, bland annat med sikte på att den svenska och internationella vapenhandeln avvecklas och att svensk vapenförsäljning till krigförande stater, krigsområden, till stater som grovt kränker mänskliga rättigheter och diktaturer upphör. Vi verkar för ett internationellt förbud mot kärnvapen och bevakar att förbudet mot klustervapen implementeras och efterlevs i praktiken. Vi arbetar för att försvarspolitiken ska utgå från ett vidgat säkerhetsbegrepp med fokus på mänsklig säkerhet.

Svenska Freds vill också bidra till att fredliga metoder sätts i centrum för hantering och lösning av konflikter. Vi vill påverka politiken så att civila insatser prioriteras i krishantering, samt för att mer resurser ska avsättas till förebyggande insatser för att förhindra väpnade konflikter. Vi vill visa på preventiva alternativ till militära insatser, lyfta fram positiva exempel på fredlig konflikthantering, samt stötta folkligt deltagande i fredsprocessen.

I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?

Svenska Freds medlemmar och gåvogivare är en viktig bas för verksamheten. Vi har idag drygt 7 000 medlemmar. Kongressen är föreningens högsta beslutande organ och hålls en gång vartannat år. Medlemmarna fattar då beslut om inkomna förslag och väljer en centralstyrelse som är ansvarig för verksamheten mellan kongresserna. Idéprogrammet är föreningens grund och alla som håller med om innehållet kan bli medlemmar. Kongressen beslutar också om ett handlingsprogram som styr vad föreningen ska fokusera på de kommande fyra åren. Handlingsprogrammet ligger sedan till grund för Svenska Freds verksamhetsplan.

Svenska Freds samarbetar med andra fredsorganisationer och nätverk, både i Sverige och internationellt, för att på ett strategiskt och effektivt sätt bilda opinion, påverka debatten och utbyta erfarenheter. På global nivå implementeras stora delar av ändamålsarbetet av andra organisationer än oss själva, medan det på nationell nivå ofta är vi som leder arbetet, framför allt inom vapenhandelsfrågor.

I Sverige samarbetar vi regelbundet med bland andra Kristna Fredsrörelsen, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Amnesty, Diakonia, Kvinna till Kvinna, Svenska FN-förbundet, Röda Korset och Svenska Kyrkan. Svenska Freds är också medlemmar av Forum Syd och CONCORD Sverige.

När vi verkar inom globala nedrustningsfrågor är det ofta i internationella nätverk för att åstadkomma störst effekt. Vi ingår i flera internationella nätverk för vapenfrågor. Några exempel är International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (Ican) som 2017 tilldelades Nobels fredspris, War Resisters International, International Network Against Explosive Weapons och Cluster Munition Coalition. Vi har omfattande internationella samarbeten kring vapenhandelsfördraget Arms Trade Treaty (ATT) genom nätverket Control Arms, samt europeisk vapenhandel inom European Network Against Arms Trade (ENAAT). 2015 anställde ENAAT-nätverket en ansvarig för vapenhandelsfrågor i Bryssel som under 2017 har fortsatt sitt arbete. Svenska Freds sitter med i styrgruppen för projektet och projektledaren tillsammans med brittiska CAAT, nederländska Stop Wapenhandel och spanska Centre Delàs.

 

För att åstadkomma effekter inom fredsbyggande, arbetar vi med partnerorganisationer i konflikt- och krigsområden. Här utförs stora delar av ändamålsarbetet av de lokala partnerorganisationerna, där vi kan stödja, kapacitetsutveckla och visa solidaritet med utsatta människor. Även i dessa frågor är vi en del av större internationella nätverk, som exempelvis International Peace Bureau (IPB), Crisis Action och Global Partnership for the Prevention of Armed Conflict (GPACC).

Vilka strategier har ni för att uppnå era mål?

En central utgångspunkt för Svenska Freds är människors rätt och möjlighet att ställa krav på lokala, nationella och internationella makthavare för att få till stånd en förändrad politik, normer och attityder som bidrar till hållbar fred och nedrustning.

Svenska Freds har många verktyg, metoder och arbetssätt. Vi påverkar beslutsfattare, inflytelserika aktörer och företag genom att granska dem och genom att möta dem i samtal och debatter. Vi sätter press på dem genom att bilda opinion och debattera i media. Vi förser beslutsfattare, journalister, forskare och studenter med underlag och argument inom våra frågor och samarbetar med dem som delar våra värderingar och åsikter.

Vi bildar opinion genom kunskapsspridning. Vi debatterar och kommunicerar genom traditionella medier, vår webbplats och sociala medier. Vi ordnar kampanjer, seminarier och manifestationer. Vi publicerar rapporter, böcker och medlemstidningen Pax. Vi utbildar våra medlemmar, studenter, andra organisationer och politiker. Genom folkbildning stärker vi vår trovärdighet och ökar förutsättningarna för en hållbar fred.

Stödet och engagemanget från våra medlemmar är en viktig del av Svenska Freds arbete med att opinionsbilda och påverka politiska beslut. Våra medlemmar har möjlighet att engagera sig fredspolitiskt genom våra lokalföreningar och intressegrupper.

Demokrati förutsätter folkligt deltagande och folklig förankring. Demokratiskt organiserade föreningar fungerar också som skolor i demokrati för sina medlemmar. Genom att ge människor möjlighet att organisera och engagera sig för att påverka politiska processer bidrar Svenska Freds till att stärka demokratin. Det är även en av anledningarna till att vi arbetar för att stärka civilsamhället och organisationer i våra internationella samarbeten. Vi samarbetar med internationella nätverk och organisationer för att driva fram internationella avtal och överenskommelser, såsom ett globalt vapenhandelsavtal och förbud mot kärnvapen.

Vilken kapacitet och vilket kunnande har ni för att uppnå ert mål?

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en väletablerad organisation i det svenska civilsamhället och har under många år spelat en unik roll i samhällsdebatten genom att granska, belysa och debattera den svenska och globala vapenexporten. Vi har en särställning som opinionsbildare på området och har under många år varit en ständigt aktuell organisation med stort medialt genomslag i våra frågor. Vi bidrar till debatten genom att belysa att det inte finns enkla militära lösningar på väpnade konflikter, utan att det krävs politiska och sociala lösningar och förändringsprocesser. För att hantera de bakomliggande orsakerna till väpnade konflikter behöver lokala fredsinitiativ och fredsorganisationer stöd och möjlighet att komma till tals.

Svenska Freds har med små resurser och stort engagemang varit en stark opinionsbildande röst sedan vi grundades 1883. Några av våra segrar genom åren inkluderar att vi:

-under tio års tid drivit kampanj mot det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien som regeringen avslutade 2015.

-drivit kampanj för ett demokratikriterium och mot vapenexport till diktaturer och nådde en delseger 2011 när riksdagen beslutade att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

-startat den svenska kampanjen mot klustervapen. Efter hårt påverkansarbete ändrade svenska regeringen inställning och skrev 2008 under ett avtal som förbjuder klustervapen.

-avslöjat Bofors systematiska vapensmuggling i mitten av 1980-talet, vilket ledde till att antalet köpare reducerades med en tredjedel.

Svenska Freds har också varit en del av Nobels Fredspris vid fyra tillfällen i historien:1908 när en av Svenska Freds grundare KP Arnoldson fick priset, 1910 när International Peace Bureau fick priset, en organisation som Svenska Freds var drivande vid bildandet av, 1997 när den internationella kampanjen mot personminor (ICBL) fick priset, där Svenska Freds var den organisation som initierade och ledde kampanjen i Sverige och 2017 när den internationella kampanjen för ett kärnvapenförbud, ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons), som Svenska Freds är  del av, fick Nobels fredspris.

Svenska Freds har ett kansli med anställd personal som leds av generalsekreteraren och där ordföranden deltar i den dagliga verksamheten. Vi har stor kunskap och expertis inom våra sakfrågor och våra metoder inom såväl styrelse som anställd personal. Vi efterfrågas frekvent som föreläsare, paneldeltagare, sakkunniga och av media. Ledamöterna i Svenska Freds styrelse besitter kompetens inom olika expertisområden, såsom PR och kommunikation, organisationsutveckling, internationellt utvecklingssamarbete, insamling, nedrustning, journalistik, etcetera.

Svenska Freds medlemmar och gåvogivare är en viktig bas för verksamheten. De utgör både en viktig finansiell resurs, men är även en resurs för samhällsengagemang och opinionsbildning. Svenska Freds hade under året åtta aktiva lokalföreningar i Göteborg, Lund/Malmö, Nässjö, Stockholm, Tyresö (TUFF), Ulricehamn, Växjö och Örebro. Det lokala engagemanget är viktigt för att stärka vår legitimitet, sprida kunskap om våra frågor, påverka, förändra och utveckla verksamheten. Det tillför även kunskap, idéer och erfarenhet till riksorganisationen.

Utöver medlemsavgifterna och våra gåvogivare, får Svenska Freds finansiering i form av bidrag från Folke Bernadotteakademin (Fredsmiljonen) och Sida. Vi får i viss utsträckning gåvor från företag, en del uppdrag utförs åt oss pro-bono eller i form av rabatter för olika kampanjer.

Hur vet ni om er organisation gör framsteg?

Under 2015 påbörjade Svenska Freds ett internt förändringsarbete gällande verksamhetsplanering och uppföljning som fortsatte under 2016 och 2017. Syftet är att förbättra målstyrningen och förtydliga kopplingarna mellan våra långsiktiga mål, delmål och aktiviteter. Kongressen 2016 beslutade också om nytt handlingsprogram för åren 2016-2020. Det utgör en mer tillämpbar grund för hur verksamhetsplaner och budgetar utarbetas genom att Svenska Freds långsiktiga mål kan tas vidare och brytas ner i delmål och aktiviteter. 2016 beslutade styrelsen om en ny verksamhetsplanerings- och rapporteringsprocess som inkluderade att kansliet tertialrapporterar till styrelsen kring hur målen uppfylls. Teritialrapporterna är Svenska Freds verktyg för planering, mål och resultatuppfyllelse för ett systematiskt och gemensamt lärande. Såväl den nya processen för verksamhetsplanering och uppföljning som medlems- och insamlingsregistret KomMed, ger förutsättningar att vidareutveckla arbetet med nyckeltal och indikationer för vilka resultat vi når med de olika delarna av verksamheten. Vid upprättandet av årsredovisningen görs uppföljning och utvärdering av verksamheten som helhet.

Nyckeltal och indikatorer för våra resultat inkluderar pressklipp, vilket genomslag vi får i media för våra budskap, hur stor spridning de får i sociala medier, i vilken omfattning vi lyckas engagera allmänheten i våra kampanjaktiviteter och vilket gehör vi får politiskt för de förslag vi driver. Vissa aspekter är lättare att mäta än andra och vissa aspekter behöver ett längre tidsperspektiv. Exempelvis har begreppet ”hållbar fred” länge funnits med i Svenska Freds idéprogram som något Svenska Freds vill introducera i diskursen om fred och säkerhet. Nu används det i många politiska sammanhang bland annat i den senaste regeringsförklaringen.

Väl utvecklade indikatorer för uppföljning av genomförande, mål och delmål finns i separata planer och strategier för de externt finansierade projekt som Svenska Freds bedriver. Vi arbetar kontinuerligt med externa utvärderingskonsulter i projekten.

Styrelsen utvärderar också årligen sitt arbete genom enkät och diskussioner.

Vad har ni åstadkommit så här långt?

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens verksamhet under 2017 bedrevs i enlighet med föreningens stadgar, idé- och handlingsprogram i såväl det opinionsbildande påverkansarbetet som i stödet och utbytet med civilsamhällesorganisationer i konfliktdrabbade länder. Måluppfyllelsen i förhållande till verksamhetsplanen har varit god för samtliga verksamhetsområden.

På nedrustningsområdet har vi under 2017,  som planerat, arbetat mot målet att det förs en saklig och kritisk, granskande debatt om vapenexport samt för att politiska beslut tas som skärper exportkontrollen av krigsmateriel.

Vi tog under året initiativ till en rad vapenexportrelaterade granskningar och nyheter som sedan ledde till medierapportering. Vi bistod direkt och indirekt journalister med information och kunskap som möjliggjorde journalistik om vapenexportfrågan på sätt där exportens negativa konsekvenser belystes. Vi har opinionsbildat genom att synliggöra för den svenska allmänheten hur den ökande vapenexporten och enskilda kontroversiella vapenaffärer kan ifrågasättas utifrån de utrikespolitiska prioriteringarna och hur de minskar chanserna för hållbar fred. Som resultat av vårt arbete har det förts debatt om vapenexportfrågor, vi har fått genomslag i media bland annat kring vapenaffärerna med Sydafrika och Colombia. Vi har också genom besök på Saabs bolagsstämma uppmärksammat krigsmaterielindustrins roll och ansvar.

Svenska Freds har under året haft en löpande dialog med myndigheten som ansvarar för den svenska exportkontrollen av krigsmateriel, Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP). Även 2017 granskade, analyserade och kommenterade vi statistiken för den svenska vapenexporten. Vi lyfte 2016 års vapenaffärer och ställde dem mot politiska uttalanden och ambitioner för att möjliggöra en debatt om nuvarande och kommande regelverk. Ett direkt resultat av vårt arbete var också att vi påpekade att ISP glömt att inkludera en affär värd 30 miljoner i sitt statistiska underlag till regeringen, något som myndigheten sedan rättade.

Under 2017 var en av våra högst prioriterade frågor den om skärpt lagstiftning för krigsmaterielexport till icke-demokratier. Under året kom till slut regeringens proposition om nytt regelverk för den svenska vapenexporten med ett demokratikriterium – ett mål Svenska Freds drivit sedan 1990-talet. Riksdagsomröstningen sker dock först 2018. För att få till skarpast möjliga skrivningar i propositionen har vi under året samverkat och samordnat det civila samhällets arbete, drivit debatt och givit underlag till en mer rättvisande och kritisk mediebevakning. Vi har bedrivit direkt påverkansarbete mot politiker och makthavare samt påverkat opinionen genom utspel och kommentarer i media. Som ett resultat av vårt arbete fördes debatt om regeringens förslag och vi fick kommentera lagrådsremissen till TT. Vår kommentar publicerades i närmare ett 30-tal tidningar. Vi intervjuades också av Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Ekot och Dagens Industri samt debatterade mot före detta försvarsminister Mikael Odenberg i Studio Ett.

Svenska Freds samordnar och leder sedan många år arbetet med att samla ett antal organisationer i Sverige, däribland Amnesty, Diakonia, IKFF, Svenska Kyrkan, Röda Korset och Transparency International,  i en arbetsgrupp kring vapenhandelsfrågor. Arbetet ledde detta år både till gemensamma aktiviteter och till att fler kritiska röster hördes i debatten. Svenska Freds bidrar med fördjupad kunskap i, och bevakning av, ett ofta tekniskt och politiskt snårigt sakområde så att fler kan göra sina röster hörda. Arbetsgruppen arrangerade ett gemensamt seminarium i Almedalen om vapenexport där Svenska Freds tillsammans med Diakonia och Amnesty plus representanter från L, S, KD och V debatterade det nya regelverket. Inför att regeringens proposition presenterades samordnade Svenska Freds organisationernas analyser och arbetsgruppen tog samordnade kontakter med politiker i flera partier för att påverka texten. Svenska Freds har kontaktat, träffat och givit underlag till en lång rad S-organisationer och politiker inför debatten om demokratikriterium och inför S-kongressen. Underlag gavs även till riksdagsledamöter med anledning av den utrikespolitiska debatten samt inför regeringens skrivelse. Efter många år av tekniskt fokus på regel- och lagtext behövdes 2017 ett mer direkt tilltal i media om vapenexportens konsekvenser, som vi upplevde hade tappats bort under processen. Som ett led i detta arbete verkade Svenska Freds för att få fram röster från drabbade och berörda från vapenimporterande länder att bidra med sina perspektiv till debatten. I enlighet med strategin publicerades en debattartikel om den svenska vapenexporten i SvD av Desmund Tutu, samt en intervju med Afrah Nasser i Pax. Ett seminarium genomfördes på Lunds Universitet om den svenska vapenexporten till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten tillsammans med  Abdelsalam Al Dhahebi från jemenitiska organisationerna Insan och Sheba Rights.

Vi nådde bra spridning av våra budskap genom att producera en kampanjfilm “Hur högt är ett hinder?” som ett sätt att illustrera och problematisera ett huvudbegrepp i förslaget till nytt regelverk. Vi producerade även korta filmer från Almedalsveckan som ett sätt att synliggöra och få spridning av argumenten som framförs i debatten om det nya regelverket till fler.

Det finns nu ett demokratikriterium formulerat i regeringens lagrådsremiss, något som till stor del är ett resultat av Svenska Freds arbete med denna fråga under många år. Vi konstaterar återigen att förändring tar tid och kräver envist målmedvetet arbete. Förhoppningsvis kommer det nya regelverket i praktiken också att innebära en betydande skärpning av exportkontrollen, men eftersom det är fortsatt öppet för tolkning kommer detta inte att ske per automatik. Politisk vilja kommer att avgöra. Det nya regelverket och demokratikriteriet kommer att utgöra ett verktyg för fortsatt granskning av svensk vapenexport.

Vi har under 2017 fortsatt vårt arbete för att öka kunskapen och förståelsen hos våra målgrupper om vapenexporten och dess konsekvenser. Vi har under året bland annat genomfört 16 föreläsningar och boksamtal baserade på boken “Den svenska vapenexporten”. Tre av dessa samtal var på bokmässan i Göteborg, som var en ny arena för Svenska Freds att lyfta vapenexportfrågan på. Med utgångspunkt i boken hölls också ett samtal med KG Hammar i Almedalen. Genomslaget och spridningseffekten av vår bok har varit mycket god. Förlagets lager av böcker sålde slut under våren och det trycktes fler exemplar. 49 bibliotek tog in boken och den har även utkommit som talbok och finns tillgänglig att låna på Myndigheten för tillgängliga medier. Boken recenserades i sju medier under året. Bokcirklar har hållits bland annat i Falun, Arvidsjaur och Stockholm med hjälp av det bokcirkelmaterial Svenska Freds tagit fram. Vi hjälpte också till att få upp boken “Indefensible – 7 myths that sustain the arms trade” på agendan genom att stå värd för bokens releasefest i Sverige, i samarbete med Diakonia och bokens författare Paul Holden. Vi nådde också ut i våra frågor utanför traditionell nyhetsmedia genom att delta i programmet “Nationen” på SVT avsnittet “Världens fredligaste land” samt genom att humorprogrammet “Full patte” på SVT använde Svenska Freds statistik.

Vårt mål att tydliggöra konflikten mellan vapenexporten och andra värden och åtaganden i svensk utrikespolitik så som PGU, Agenda 2030 och den feministiska utrikespolitiken och att vapenexport lyfts i fler processer och inom fler politikområden har uppnåtts bland annat genom att Svenska Freds har deltagit inom nätverket CONCORD Sverige. Vi har skrivit kapitel till den gemensamma rapporten “Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?” där vi lyft vapenexporten som exempel där utrikespolitiken brister. Rapporten uppmärksammades av bl a Ekot där Svenska Freds ordförande, Agnes Hellström, intervjuades. Agnes Hellström deltog också som paneldeltagare på ett seminarium på Sidas scen i Almedalen “Sverige i världen” angående rapporten, där hon lyfte hur vapenexport motverkar den feministiska utrikespolitiken. Svenska Freds generalsekreterare deltog också i dialogmöte med Ann Bernes,  ambassadör för jämställdhet och samordnare av den feministiska utrikespolitiken om arbetet med Sveriges feministiska utrikespolitik. Där lyfte vi målkonflikten mellan den feministiska utrikespolitiken och vapenexporten samt bristen på implementering av den feministiska utrikespolitiken i myndigheten ISP:s verksamhet. Genom att tydliggöra målkonflikten med andra politikområden har vi som planerat fått fler beslutsfattare att diskutera frågan och ställas till svars för den svenska vapenexporten.

Svenska Freds har under 2017 träffat Agenda 2030-delegationen och skrivit underlag till delegationen om kopplingen mellan svensk vapenexportpolitik och de globala målen. Som ett resultat av detta tog delegationen upp vapenexporten i sin rapport till regeringen. Svenska Freds skrev även under en debattartikel om att Sverige inte är bäst i klassen i Agenda 2030, där vapenexporten lyftes som exempel på målkonflikt. Artikeln publicerades på Altinget.se. Vi medverkade även i Podden “Vems Agenda” om mål 5 om jämställdhet och alla kvinnors egenmakt och hur även detta mål påverkas av vapenhandeln.

Svenska Freds har 2017 fortsatt delta som medlem i styrgruppen för The European Network Against Arms Trade (ENAAT) som ett sätt att möjliggöra för Svenska Freds att påverka EU och svensk EU-politik. Styrgruppen har också handlett den projektledare som under 2017 kunnat arbeta med stöd genom parnerorganisationen CAAT. Vi deltog i ENAAT:s årliga möte för gemensam planering och informationsutbyte mellan organisationer som delar våra mål i Europa. Svenska Freds har deltagit på möte med Europeiska rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen (Coarm) och därmed bidragit till att öka civilsamhällets insyn i vapenexporten på EU-nivå. Svenska Freds har vid ett flertal tillfällen lyft och kritiserat militariseringen av EU som det nya försvarssamarbetet PESCO och den europeiska försvarsfonden (EDF) innebär. Svenska Freds har kommunicerat för att synliggöra hur ökade satsningar på vapenindustrin kommer resultera i ökat tryck på vapenexporten. EU-länderna lovar i och med PESCO att de ”stadigt” ska höja de nationella budgetarna för försvar och satsa mer på investeringar som gynnar krigsmaterielindustrin, bland annat finansiera militär forskning med EU-medel. Svenska Freds har lyft behovet av att att EU istället gör satsningar på fredsbyggande och konfliktförebyggande.

Svenska Freds har drivit på för att Sverige ska ha en aktiv roll inom ATT-arbetet (FN:s vapenhandelsfördrag Arms Trade Treaty) och för striktast möjliga tolkningar av avtalet genom att vi deltagit i dialogmöten med UD och den svenska delegationen och fört fram Svenska Freds ståndpunkter. Bland annat har vi kritiserat Sverige för bristande transparens i den svenska återrapporteringen samt bristen på representation i den svenska delegationen. Svenska Freds deltog också på plats på ATT:s statspartmöte i Geneve i september 2017 tillsammans med en representant från en av våra partnerorganisationer i Burma, Ar Yone Oo. Representanten från Ar Yone Oo var den enda deltagaren från Burma på plats under mötet. Vi har även gett input till UD och till processen för att ta fram ett dokument som samlar de regelverk och lagar som gäller i Sverige kring vapenexport och därmed bevakat tillämpningen av dessa.

Under året har vi stärkt Svenska Freds röst i debatten om det internationella kärnvapenförbudet. Vi har både gjort gemensam sak med andra organisationer, så som IKFF och SLMK, och fört fram Svenska Freds perspektiv på frågan. Vi har synliggjort kopplingarna till debatten om svenskt NATO-medlemskap, lyft det internationella förbudet och kommenterat Nordeas samarbete med kärnvapenföretag. Svenska Freds arbetsgrupp mot kärnvapen, bestående av aktiva medlemmar, har arrangerat lokala aktiviteter och skrivit debattartikel som publicerades i flera lokala tidningar.

Inom verksamhetsområdet fredsbyggande arbetade vi under 2016 vidare med att bidra till att fredliga metoder sätts i centrum för hantering och lösning av konflikter. 2017 hade vi som mål att vara en aktiv och kritisk röst i både säkerhets- och försvarspolitiken vilket inkluderar frågan om värnplikten och Sveriges relation till Nato. Vi ville också lyfta till debatt att mer fokus och resurser behöver läggas på mänsklig säkerhet, förebyggande, fredsfrämjande och medling istället för på militära insatser.  Vi har under året skrivit remissvar på regeringens personalförsörjningsutredning, samt bloggat och intervjuats om värnplikten i bland annat tidningen Dagen och Svenska Dagbladet. Vi skrev debattartikel i Dagens ETC om mänsklig säkerhet och värnplikten och föreläste för Kvinna till Kvinnas styrelse. Vi har även intervjuats om och skrivit om försvarspolitiken, t ex blev Svenska Freds ordförande Agnes Hellström intervjuad av Expressen TV och tidningen Syre i samband med Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Vi har också bidragit till att nyansera den försvarspolitiska debatten genom att lyfta, i debattartikel och radio, hur kritiker av försvaret utmålas som desinformatörer. Agnes Hellström intervjuades också i radioprogrammet ”Om kriget kommer” där vi lyfte fredlig konflikthantering. Vårt arbete mot ett svenskt medlemskap och samarbete med Nato och för en kritisk opinion mot Nato i Sverige har fokuserat på två infallsvinklar under året. Vi har dels deltagit i debatten om militärövningen Aurora 17, dels fört fram vårt perspektiv på upprustningen och hur övningar ökar spänningarna. Bland annat medverkade Svenska Freds i SVT Agenda. Vi har även fört fram kopplingarna mellan Natofrågan och det internationella kärnvapenförbudet.

Vi visade under året på förebyggande alternativ till militära insatser, lyfte fram positiva exempel på fredlig konflikthantering, samt stöttade folkligt deltagande i fredsprocesser. I Burma/Myanmar arbetar Svenska Freds tillsammans med nio civilsamhällesorganisationer för att öka det folkliga deltagandet i de lokala och regionala fredsprocesserna. Trots en på många sätt oroande utveckling i landet gjordes under 2017 många framsteg inom ramen för Svenska Freds program, inte minst vad det gäller kapacitetsutveckling av våra samarbetspartners och arbetet med att uppmärksamma och stärka  kvinnors och etniska minoriteters deltagande i fredsprocesserna. För programmet finns separata planer och strategier med väl utvecklade indikatorer för att följa upp genomförande, mål och delmål för att bedöma verksamhetens resultat.

Svenska Freds är en av flera svenska organisationer som under 2017 krävde en utredning av de pågående människorättsbrotten mot folkgruppen Rohingyas i Burma/Myanmar och ställer sig bakom de över 40 burmesiska civilsamhällesorganisationer som krävt att en oberoende internationell kommission tillsätts. Burmas/Myanmars ledare Aung San Suu Kyi besökte Sverige i juni 2017. Svenska Freds uppmanade då den svenska regeringen att ta upp de grova brott mot mänskliga rättigheter som sker i Burma och krävde att den oberoende FN-kommissionen får undersöka situationen i Rakhine. Under 2017 har UD arbetat med att ta fram Sveriges kommande femårsstrategi för utvecklingssamarbete i Myanmar och Svenska Freds har bidragit med vårt perspektiv i konsultationer om den nya strategin.

I början av 2016 startade Svenska Freds ett projekt i Ukraina tillsammans med den ukrainska samarbetspartnern Institute for Peace and Common Ground. Under 2017 kunde Svenska Freds fortsätta arbetet med att stärka civilsamhällets möjlighet att bidra till att bygga hållbar fred i landet genom att skapa en hållbar säkerhetssituation och försoningsprocess i Ukraina. Soldater som återvänder hem från de väpnade striderna i östra Ukraina efter att ha deltagit i striderna är ofta traumatiserade och inte sällan har de med sig vapen hem, vilket påverkar omgivningen, familjen och det lokala samhället. Projektet har skapat plattformar för representanter för civilsamhällesorganisationer, veteranföreningar och olika myndigheter att mötas och samtala. Deltagarna har tillsammans gjort analyser av problemen och tagit fram rekommendationer för hur de kan lösas.

Inom verksamhetsområdet Organisation och kommunikation har en hel del mål uppnåtts inom framför allt kommunikations- och insamlingsarbetet. 2017 var året då Svenska Freds tidigare ordförande Per Anders Fogelström skulle ha fyllt 100 år. Svenska Freds deltog i en rad aktiviteter för att uppmärksamma Per anders Fogelström genom diskussioner om civilkurage och fredsrörelsens förmåga att genom tiderna skapa förändring. Svenska Freds nuvarande ordförande Agnes Hellström var också en av berättarrösterna i en stadsvandring i Per Anders Fogelströms fotspår.

Den jemenitiska skribenten och bloggaren Afrah Nasser fick 2017-års Eldh-Ekblads fredspris för att hon fördjupar bilden av det underbevakade kriget i Jemen och lyfter fram människorna som drabbas av konflikten.

Vi hade under 2017 som mål att bibehålla en stark medial närvaro i våra kärnfrågor, som en förutsättning för att effektivt kunna påverka och bidra till förändring. T ex var det vår tolkning av lagrådsremissen kring nytt regelverk för vapenexport som dominerade i media, både tack vare proaktivt arbete och för att det var naturligt för media att vända sig till oss. Vi har ökat vår mediala närvaro jämfört med 2016. Under året har Svenska Freds omnämnts eller intervjuats i traditionell media över 60 gånger, därutöver skrev TT om oss vid tre tillfällen vilket resulterade ett stort antal publiceringar i diverse medier. Svenska Freds skickade sju pressmeddelanden och fick nio debattartiklar publicerade. Vår synlighet och antalet följare i sociala medier ökade.  Vid årets slut hade vi cirka 12 000 följare på Facebook, 6000 på Twitter och närmare 1100 följare på Instagram. Vårt digitala nyhetsbrev gick ut nio gånger under 2017 och har omkring 11 000 prenumeranter, tidningen Pax, som utkom fyra gånger under året, har 4500 läsare digitalt plus 500 i tryckt format. Pax skickades elektroniskt till dem Svenska Freds har e-mailadress till, per post till dem som anmält detta, samt ett antal exemplar till lokalföreningar för att sprida vid utåtriktade evenemang och möten.