Det här är en del av Svenska Freds valgranskning 2026, här kan du läsa hur riksdagspartierna ser på frågan om Bistånd. Här kan du se valgranskningen i sin helhet.

 

 

Varför är militära utgifter en viktig fråga inför valet?

 

Hot om våld kan aldrig sänka spänningen i en konflikt. Idén om avskräckning måste ersättas med satsningar på att bygga den tillit och det samarbete som behövs för att fler ska vilja rusta ner. Men Sverige har under de senaste åren genomgått en historiskt stor militär upprustning, där försvarsutgifterna snabbt ökar och ges högsta politiska prioritet.  

Hot om våld kan aldrig sänka spänningen i en konflikt.

Militär upprustning bygger på antagandet att fred och säkerhet kan uppnås genom avskräckning. Forskning om militär avskräckning som metod har dock inte lyckats bevisa att militär avskräckning minskar risken för krig. Tvärtom finns det risk att den avskräckning som sägs ge säkerhet istället leder till ökad misstro, upprustnings-spiraler, spänningar och en större risk för att väpnad konflikt faktiskt bryter ut. 

 

Det finns också många andra samhällsproblem som hotar människors säkerhet, men som inte kan förebyggas eller hanteras med militära medel. Klimatförändringar, pandemier, fattigdom, rasism och ökad polarisering utgör allvarliga hot mot fred och trygghet, men möts inte med motsvarande ekonomiska och politiska satsningar. När stora summor investeras i försvaret sker det på bekostnad av satsningar på till exempel välfärd, klimatomställning och social trygghet. Det nationella säkerhetsbegreppet måste omdefinieras och utgå från en bredare syn på hur vi uppnår säkerhet för att kunna skapa förutsättningar för hållbar fred. 

Vad tycker partierna?

 

Alla riksdagspartier är överens om fortsatt ökande militär upprustning som det fattats beslut om i en gemensam försvarsöverenskommelse. Försvarsutgifterna ska öka till 3,5 procent av BNP och finansieras genom omfattande, tillfälliga lån. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna prioriterar en snabb och omfattande militär upprustning med fokus på avskräckning, militär förmåga och vapenindustri. Deras politik utgår i hög grad från ett traditionellt militärt säkerhetsperspektiv, där civila och förebyggande insatser får en mer underordnad roll. Sverigedemokraterna driv6er en starkt militariserad säkerhetspolitik med fokus på nationell suveränitet och territoriellt försvar, och lägger en mycket begränsad vikt vid andra perspektiv på säkerhet, som till exempel mänsklig säkerhet. 

 

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet står också bakom Försvarsöverenskommelsen och är överens om att både det militära och civila försvaret ska byggas ut. Samtidigt skiljer sig partierna åt i hur starkt de betonar mänsklig säkerhet, förebyggande arbete och civila satsningar som en grund för långsiktig fred. Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyfter tydligare behovet av ett breddat säkerhetsbegrepp där välfärd, klimatinsatser och stöd till demokratisering och mänskliga rättigheter ses som centrala delar av fredsarbetet. 

 

Tips på vidareläsning: