Sverige och Nato

Vi fördömer Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina. 

Att ingå i en militärallians som inkluderar odemokratiska stater och som vilar på kärnvapen, gör inte Sverige säkrare utan bidrar till ökad osäkerhet och polarisering både här och i världen. Att värna om demokratin, folkrätten, mänskliga rättigheter och nedrustning är grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Grundvärden som alla riskerar att urholkas i och med ett svenskt Natomedlemskap.

Nato är en transatlantisk militärallians med 30 medlemsländer (32 med Sverige och Finland) som samverkar om medlemmarnas militära försvar. Om ett medlemsland attackeras uppfattas det som en attack mot alla medlemsländer. Som en renodlad militärallians saknar Nato helt relevans för andra stora säkerhetsproblem som världen står inför, exempelvis klimatförändringar, pandemier, hot mot demokratin eller organiserad brottslighet. Dessa hot kan ett militärt försvar aldrig hantera. 

Nato bygger på avskräckning.

Forskning har inte lyckats bevisa att allianser som bygger på militär avskräckning minskar risken för krig i tider av konflikt. Tröskeln för att militära konflikter ska bryta ut höjs däremot genom att vi åtgärdar de strukturella orsakerna som leder till  konflikter. Att vi investerar i starka diplomatiska vägar och relationer, och att vi använder och skapar kanaler för fredlig konflikthantering. Att Sverige allierar sig med odemokratiska stater som bedriver utpressning för att få Sverige att kompromissa med ställningstaganden för folkrätten, demokrati och mänskliga rättigheter bidrar inte till hållbar fred och ökad mänsklig säkerhet.

Beslutet om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato fattades under våren 2022 som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Beslutet fattades rekordsnabbt och med mycket litet utrymme för debatt. Den 8 mars sa dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) att ett Natomedlemskap inte var aktuellt och varnade för att det snarare skulle kunna destabilisera läget ytterligare. Den 18 maj 2022 skickade den socialdemokratiska regeringen in en intresseansökan om Natomedlemskap, efter att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna svängt och sagt ja till svenskt Natomedlemskap.

I den lilla debatt som var dominerad av röster som argumenterade för ett medlemskap var Svenska Freds en av få kritiska röster som fick ta plats i debatten. Många av de farhågor vi hade och risker vi lyfte, med ett Natomedlemskap har besannats. 

I och med Sveriges intresseanmälan till Nato gick Natolandet Turkiet ut och ställde ett antal krav på Sverige för att landet skulle godkänna ett svenskt medlemskap. Krav rörde bland annat utlämnande av personer från Sverige till Turkiet och att Sverige skulle ta bort restriktioner vad gäller export av krigsmateriel till Turkiet. Sedan Sveriges Natoansökan skickades in har Sveriges nedrustningspolitik försvagats bit för bit, med direkt hänvisning till Natoprocessen. Vi har också sett att nya och flera frågor, som borde tagit plats i en grundlig och bred Natodebatt innan beslutet togs, nu uppstår. Bland annat att regeringen utreder om ett medlemskap i Nato skulle innebära att värnpliktiga behöver tjänstgöra utomlands samt att Natomedlemskapet troligen kommer kosta mer än de 2 procent av Sveriges BNP som är Natos målsättning. Under våren 2022 presenterades Natomedlemskapet och tvåprocentsmålet som det “billigare” alternativet. Detta sker dock inte i en öppen debatt om vart pengarna ska tas ifrån. 

Svenska Freds var under hösten 2022 remissinstans till Regeringens Nato promemoria och har där fört fram skarp kritik. I Regeringens svar, i propositionen om Natomedlemskap som las fram den 7 mars 2023, står det tydligt att “Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen motsätter sig förslaget och anser bl.a. att Sveriges anslutning till Nato skulle riskera att öka osäkerheten och försämra möjligheterna att värna grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Föreningen anser att Sverige bör förbjuda kärnvapen på svenskt territorium och inte heller tillåta utländska militärbaser.

Samt att yttranden kommit in från ett stort antal föreningar, organisationer och privatpersoner. En stor majoritet motsätter sig Sveriges medlemskap i Nato eller lämnar olika kritiska synpunkter”.

Om du vill läsa mer om Nato och kärnvapen kan du läsa våra Frågor och svar om Nato (fråga 12-14), vår text ”ett medlemskap i Nato gör varken Sverige eller världen säkrare” och vårt remissvar till Nato promemorian (sid 5-6).

Samt våra debattartiklar och intervjuer i media de under 2022 om Nato och kärnvapen:
De kräver lag mot kärnvapen – “Inte svårare än så”, intervju i tidningen Syre 13/11
Kärnvapen på svensk mark gör Sverige till måltavla, publicerad i Göteborgs-Posten 6/11
Tal på FN:s dag för totalt avskaffande av kärnvapen, på Mynttorget i Stockholm 25/9
Låt inte kärnvapen användas i våra namna, publicerad i Altinget 23/9
Slutreplik i Dagens Nyheter: Även Natoländer utan kärnvapen deltar i planeringen, publicerad i Dagens Nyheter 25/8
Svensk nedrustningspolitik allt mer urholkad, publicerad i Dagens Nyheter 23/8
Öppnar Sverige upp för att använda kärnvapen och ta emot kärnvapen på Svenska territorium?, pressmedelande från Svenska Freds 12/7
Kritiken mot Sverige: “Försöker vara Natodugliga”, intervju i tidningen Syre 1/7
Upp till bevis: Skriv på FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, publicerad i Altinget 17/6
Vi deltar på statspartsmötet för FN:s konvention mot kärnvapen, pressmedelande från Svenska Freds 17/6
Kan Sverige vägra kärnvapen som Natomedlem?, intervju i SVT Nyheter “i Fokus” 25/5
Arbeta för att avskaffa kärnvapen, innan de är för sent, publicerad i Göteborgs-Posten 6/3
Svenska Freds intervjuas om Kriget och kärnvapen, intervju i Radio Sweden (SR) (eng), 25/2
Konflikten i östra Europa visar på vikten av kärnvapennedrustning, publicerad i Omvärlden 21/2 (OBS innan Ryssland invasion av Ukraina)

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!