NATO OCH KÄRNVAPEN

Sveriges Natomedlemskap och Kärnvapen är en fråga som diskuterats under året och även under pågående Folk och Försvar. Bland annat har Stoltenberg, Generalsekreterare för Nato, sagt att ”Ingen i Nato kan tvinga på Sverige kärnvapen”. Men hur funkar egentligen Nato som kärnvapenallians och vad kan de komma att innebära för Sverige? För att förenkla kan man se de som två separata frågor. 1. Kärnvapen på svensk mark. 2. Sveriges deltagande i Natos gemensamma kärnvapenaktiviteter.

Nato är en kärnvapenallians.

Amerikanska kärnvapen utgör det så kallade kärnvapenparaplyet som Nato-medlemmarna ryms under. Det är därmed USA som dikterar alliansens kärnvapenpolitik, Storbritanniens kärnvapen utgör ett sekundärt stöd. Frankrikes kärnvapen är inte integrerade i Nato, men kan användas i försvar av alliansen om Frankrike beslutar om det. 

Kärnvapen är en central komponent i Nato, där försvaret utgår från en blandning av kärnvapen, konventionella vapen och missilförsvar. Nato strävar efter att säkerställa alla medlemmars deltagande i den kollektiva försvarsplaneringen för kärnvapen även i fredstid. Detta i form av bland annat lednings-, kontroll- och samrådsarrangemang.

Kärnvapen och Natomedlemskapet diskuteras just nu hej vilt. Men hur funkar det egentligen med Nato som kärnvapenallians?

För att förenkla går det att se som två separata frågor.

1. Kärnvapen på svensk mark.

2. Sveriges deltagande i Natos gemensamma kärnvapenaktiviteter. 

1. Kärnvapen på svensk mark 

USA har amerikanska kärnvapen utplacerade i fem Natoländer; Tyskland, Nederländerna, Belgien, Italien och Turkiet. Det är bland annat dessa vapen man har Natos gemensamma kärnvapenövningar runt, t.ex. Nato årliga kärnvapenövning Steadfast Noon. Dessa vapen finns på de individuella ländernas nationella baser och övervakas av nationella soldater. Trots detta hävdar USA att vapnen är under amerikansk kontroll, men hur den faktiska kontroll ser ut är inte känt. Vad vi vet är att kontrollen av dessa vapen kan komma att lämnas över till landet i fråga vid en väpnad konflikt. För att möjliggöra detta tränar dessa ländernas nationella militär kontinuerligt på att använda kärnvapen.

Kärnvapnen som finns i de fem länderna regleras av bilaterala avtal mellan USA och det berörda landet. Dessa avtal är hemligstämplade och placeringen av amerikanska kärnvapen i dessa länderna föregicks inte av en demokratisk process eller av demokratiska beslut. Varken ländernas medborgare eller deras parlament var med och beslutade eller informerades om att kärnvapen skulle placeras i dessa länder. Nederländerna, Belgien, Tyskland och Italien vägrar än idag att bekräfta att kärnvapen finns på deras mark och deras regeringar svarar inte på frågor om detta, även när nationella parlamentariker frågar.   

Med det sagt så är det alltså inget krav från Nato att man måste placera kärnvapen på sina egna territorium, utan är helt upp till Sveriges regering att bestämma om man vill ha det eller inte. Att säga att man inte vill ha kärnvapen på svensk mark är därmed inget förbehåll för det svenska Natomedlemskapet, så som Överbefälhavare Micael Bydén har uttryckt det.

Vissa Natoländer har egna nationella lagar mot placering av kärnvapen på sitt territorium, bland annat Spanien och Litauen. Även Finland har en sådan lag. Det är alltså upp till Sverige att stifta en sådan lag vid ett natomedlemskap och har inget med Natoansökan i sig att göra. Regeringen har pekat på att Sverige ska ha en policy (alltså inte en nationell lag) likt Danmark och Norge om att inga kärnvapen får föras in i landet i fredstid. Det bör påpekas att den norska policyn inte betyder att Norge måste ta emot kärnvapen i krigstid utan att policyn då kan omprövas. Men i tider av ökad spänning, som den vi nu upplever, finns inget som hindrar en norsk regering från att tillåta utplacering av kärnvapen på norskt territorium.  

En policy eller paragraf som snabbt kan förändras eller rivas upp beroende på beslutsfattarnas inställning, och som dessutom endast förhindrar införsel av kärnvapen i fredstid, är inte tillräcklig. Varför skulle kärnvapen användas eller placeras i Sverige i fredstid? Det är just som i dagens spända läge och i krigstid som vi behöver starka normer och lagar mot kärnvapen. 

För att det svenska folket ska ha en garant för att varken denna eller framtida regeringar inte kommer välja att placera ut kärnvapen i Sverige, bör Sverige instifta en nationell lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium, både i freds och krigstid, inklusive på eventuella framtida utländska militära baser i Sverige.

2. Sveriges deltagande i Natos gemensamma kärnvapenaktiviteter

Sverige har uttryckt att de ställer sig bakom Natos kärnvapendoktrin, vilket betyder att Sverige kommer vara del av Natos gemensamma kärnvapenplanering och kärnvapenövningar. Sverige kommer till exempel sitta med i Nuclear Planning Group där den kollektiva planeringen av kärnvapen utarbetas och även delta i olika militära övningar där kärnvapen ingår, så som tex Steadfast Noon eller övningar som SNOWCAT (Support of Nuclear Operations with Conventional Air Tactics), där även Natoländer utan kärnvapen deltar. 

Kärnvapen eller kärnvapendoktrin nämns dock inte i själva Nordatlantiska avtalet och kom inte till förrän år 2010. Detta innebär att det är en policy och inte ett lagligt bindande krav inom Nato. Vilket innebär att det inte finns några juridiska hinder för Natoländer att vägra delta i kärnvapenaktiviteterna. Sverige skulle t.ex. kunna skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, vilket skulle göra det förbudet för Sverige att delta i Natos gemensamma kärnvapenaktiviteterna (och skulle även inkludera ett förbud mot utplacering av kärnvapen på svensk mark). Frankrike, som har egna kärnvapen, är t.ex. inte med i Natos Nucler Planing Group.

Att det inte finns några juridiska hinder för Natomedlemmar att gå med i FN:s kärnvapenförbud innebär såklart inte att det stoppar kärnvapenstaterna att inte driva politisk påverkan på Natomedlemmar (och Sverige) att inte gå med. Inför förhandlingarna av FN:s kärnvapenförbudet så drev USA hårt påverkansarbetet på alla Natomedlemmar att inte delta vid dessa FN förhandlingar.

Nato är en politisk organisation där medlemmar försöker påverka andra medlemmar och där de största militärmakterna, såsom USA har mycket makt. Detta innebär att även fast det i slutänden är upp till Sveriges regering att bestämma över sitt eget agerande så kommer de vara tvungna att motstå  politiska påtryckningar från andra Natomedlemmar.

Sedan Sveriges Natoansökan skickades in har vi bevittnat att nedrustningspolitiken försvagats bit för bit, med direkt hänvisning till Natoprocessen. Sverige lämnade det humanitära initiativet under icke-spridningsavtalets översynskonferens i augusti 2022 med hänvisning till att Sverige som ansökande Natomedlemstat inte längre kunde skriva under på att kärnvapen inte ”under några omständigheter får användas”, då detta ansågs gå emot Natos kärnvapendoktrin. Sverige ändrade under oktober 2022 också sitt sätt att rösta på flera av FN:s generalförsamlings resolutioner som berör kärnvapen.

Sverige bör därmed ansluta sig till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen som skulle göra det olagligt för Sverige att delta i Natos kärnvapen relaterade aktiviteter samt ge Sverige ett lagligt bindande uppdrag att driva på för nedrustning både inom alliansen och utanför. 

Om du vill läsa mer om Nato och kärnvapen kan du läsa våra Frågor och svar om Nato (fråga 12-14), vår text ”ett medlemskap i Nato gör varken Sverige eller världen säkrare” och vårt remissvar till Nato promemorian (sid 5-6). 

Samt våra debattartiklar och intervjuer i media de under 2022 om Nato och kärnvapen:

De kräver lag mot kärnvapen – “Inte svårare än så”, intervju i tidningen Syre 13/11 

Kärnvapen på svensk mark gör Sverige till måltavla, publicerad i Göteborgs-Posten 6/11 

Tal på FN:s dag för totalt avskaffande av kärnvapen, på Mynttorget i Stockholm 25/9 

Låt inte kärnvapen användas i våra namna, publicerad i Altinget 23/9 

Slutreplik i Dagens Nyheter: Även Natoländer utan kärnvapen deltar i planeringen, publicerad i Dagens Nyheter 25/8 

Svensk nedrustningspolitik allt mer urholkad, publicerad i Dagens Nyheter 23/8 

Öppnar Sverige upp för att använda kärnvapen och ta emot kärnvapen på Svenska territorium?, pressmedelande från Svenska Freds 12/7

Kritiken mot Sverige: “Försöker vara Natodugliga”, intervju i tidningen Syre 1/7 

Upp till bevis: Skriv på FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, publicerad i Altinget 17/6 

Vi deltar på statspartsmötet för FN:s konvention mot kärnvapen, pressmedelande från Svenska Freds 17/6

Kan Sverige vägra kärnvapen som Natomedlem?, intervju i SVT Nyheter “i Fokus” 25/5 

Arbeta för att avskaffa kärnvapen, innan de är för sent, publicerad i Göteborgs-Posten 6/3 

Svenska Freds intervjuas om Kriget och kärnvapen, intervju i Radio Sweden (SR) (eng), 25/2 

Konflikten i östra Europa visar på vikten av kärnvapennedrustning, publicerad i Omvärlden 21/2 (OBS innan Ryssland invasion av Ukraina)