VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR OM KRIGET I UKRAINA

Den senaste tiden har vi fått ett stort antal frågor i olika kanaler om det säkerhetspolitiska läget, om kriget i Ukraina och om Svenska Freds ståndpunkter. Här har vi samlat de vanligast förekommande och hoppar att du ska hitta svar på din fråga här. 

Vi vill passa på att påminna om att när kriget väl är ett faktum finns inga lätta lösningar och enkla svar. Debatten blir lätt svart eller vit utan utrymme för välbehövliga nyanser. Svenska Freds står upp för ickevåld också i kommunikation och uppmanar alla att bidra till en respektfull debatt och diskussion.

Har inte Ukraina rätt att försvara sig?

FN-stadgan förbjuder användningen av våld mot ett annat lands territoriella integritet eller politiska självständighet. De enda undantagen från detta är när det handlar om självförsvar eller våldsanvändning som godkänts av FN:s säkerhetsråd. Rysslands invasion av Ukraina är ett uppenbart brott mot FN-stadgan och Ukraina har som alla länder rätt till självförsvar. Svenska Freds har fördömt och protesterat mot invasionen och fortsätter att göra det. Men att vi erkänner Ukrainas rätt att försvara sig enligt FN-stadgan betyder inte att vi tror att det finns en militär lösning på denna konflikt. Därför har vi till exempel kritiserat beslutet att skicka svenska vapen till Ukraina. Läs mer om varför här

Enligt folkrätten åligger det även alla stater att lösa internationella dispyter på fredlig väg och utan att äventyra internationell fred, säkerhet och rättvisa. Svenska Freds anser att mycket mer fokus behöver riktas mot alternativen till militära medel, såsom diplomati, medling, sanktioner och ickevåldsmotstånd på olika nivåer. I slutändan måste det till en diplomatisk lösning för att skapa varaktig och hållbar fred. 

 

Vad tycker ni om att Sverige valt att exportera vapen till Ukraina?

Vi fördömer Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina och våra tankar är med Ukrainas folk. Vi är förbannade och vill göra allt vi kan för att få stopp på kriget. Att i detta läge vilja skicka vapen är en förståelig reaktion. Men vi tycker inte att det är rätt beslut att exportera vapen till Ukraina. Bland annat försvagar det Sveriges möjligheter verka för medling och en diplomatisk lösning av konflikten och öppnar upp för en ny och mycket oroande praxis att använda vapenexport som utrikespolitiskt verktyg. Här kan du läsa hela vår kommentar om beslutet att skicka vapen till Ukraina. 

 

Är Sverige hotat nu? Borde vi vara rädda för krig?

Sveriges regering och Försvarsmakten har sagt att säkerhetsläget i Sverige har försämrats den senaste tiden och att hotbilden mot Sverige har ökat. Samtidigt finns det inget som tyder på att den finns ökad risk för väpnad konflikt i Sverige eller att militär aktiviteter riktas mot Sverige. 

Det är viktigt att skilja på hotet mot Ukraina och  och hotet mot Sverige. Både Ukraina och Georgien, som Ryssland tidigare attackerat och som gav upphov till en liknande debatt, är forna Sovjetrepubliker. Vid Sovjetunionens fall hamnade många angränsande delstater i både Ukraina och Georgien, tex  Sydossetien och Abchazien i Georgien samt Donetsk i Östra-Ukraina, som till viss del fortfarande har väldigt starka band till Ryssland. Det legitimerar självklart inte på något sätt Rysslands agerande i dessa länder men det är viktigt att se skillnaderna mellan rysk aggressivitet mot dessa länder jämfört med Sverige. 

 

Är det inte nödvändigt att Sverige rustar upp militärt nu för att kunna försvara oss? 

Ytterligare mångmiljardsatsningar på det militära försvaret har annonserats som en följd av kriget i Ukraina. Vi tycker inte att det är rätt väg att gå och ifrågasätter att beslutet fattas oerhört fort, i ett mycket ansträngt läge och med närmast obefintlig analys om vad kostnaderna blir för andra delar av samhället. Att delta i militära övningar och rusta upp ännu mer riskerar dessutom att leda till ökade spänningar i ett ansträngt läge. Det gynnar inte vår säkerhet.  

 

Vad tycker Svenska Freds om Nato?

Svenska Freds är emot ett svenskt medlemskap i Nato.  Svenska Freds anser att det riskerar att begränsa Sveriges utrikespolitiska och säkerhetspolitiska självständighet, att det kan bidra till att öka spänningarna i närområdet samt öka risken för att Sverige tvingas in i en väpnad konflikt.

Nato är en militär organisation vars kärna vilar på avskräckning, kärnvapen och kollektivt självförsvar. Turkiet, Ungern och Polen är alla medlemmar, länder vars politiska utveckling är djupt problematisk gällande mänskliga rättigheter och demokrati. 

Det finns en risk att Sverige skulle bli en tydligare måltavla vid en eventuell Nato-anslutning. Genom att stå utanför militära allianser kan Sverige istället ha en desklarerande (alltså lugnande) effekt på risken för väpnad konflikt och ökade spänningar. 

 

Jag har läst att fredsrörelsen går Putins ärenden, stämmer det? 

Svenska Freds har under många år stöttat både det ryska och ukrainska civilsamhällets arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Samarbetspartners som ofta arbetar under konstant hot från den ryska regimen. Vi hjälpte dem att framföra sina kritiska röster och perspektiv i svenska medier i den mån det var möjligt utifrån säkerhetsläget för dessa individer. Dessa ryssar står vi gärna sida vid sida med och det är inte ett arbete vi hade gjort om vi delade Putins åsikter. 

I ett militariserat debattklimat utmålas ofta de som istället för våld och hot framhåller fredliga medel såsom diplomati och samarbete som löjliga, naiva eller rentav som fiendens nyttiga idioter eller hemliga agenter. Världen över och i alla tider har civilsamhällesorganisationer och freds- demokrati- och människorättsaktivister fått utstå misstänksamhet, anklagelser och hot. Även i Sverige beskrivs fredsrörelsen i perioder om “Putinkramare”. Anklagelserna ökar i takt med den ökade militariseringen. I tider av ökad spänning ökar också smutskastningen av fredsrörelsen i ledare, debattartiklar, poddar och tweets. På samma sätt klassas demokrati- och människorättsaktivister i Ryssland som utländska agenter. 

I en demokrati måste det finnas utrymme för debatt, för nyanser och för olika åsikter. Demokratin kräver att vi skapar och försvarar utrymme för oliktänkande. Dagens debatt är en möjlighet att göra det. 

Svenska Freds är Sveriges största fredsorganisation. Tillsammans med Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) och Kristna fredsrörelsen utgör vi majoriteten av den svenska fredsrörelsen, som därutöver består av många mindre nätverk och föreningar. 

 

Är inte våld nödvändigt i vissa situationer?

Även om våld används kortsiktigt för att få stopp på en väpnad konflikt kan militära medel aldrig ensamt skapa hållbar fred och lösa en konflikt. Att avsluta en väpnad konflikt och att lösa den är två olika saker. I slutändan måste det till diplomatiska lösningar för att skapa hållbar fred. Att använda våld för att få stopp på våld innebär också stora risker och det är långt från självklart att det fungerar på det sätt som man kanske ser framför sig. Militära insatser riskerar att bli långa och utdragna och svåra att ta sig ur. Militära insatser riskerar också att eskalera spänningar och väpnade konflikter och kräva fler offer. Afghanistan är ett tydligt exempel på riskerna med militära insatser. Istället för en militär insats som skulle få stopp på våld och skapa fred blev det ett 20 år långt och utdraget krig som inneburit enormt mycket mänskligt lidande. I slutändan har det inte lett till att förbättra situationen i Afghanistan och talibanerna har återigen tagit makten. 

 

Borde inte andra länder gå in militärt i Ukraina? 

Det är bara en massiv militär insats av Nato och USA som skulle ha kapacitet att militärt mäta sig med Ryssland – enligt fredsforskningsinstitutet Sipri. En sådan militär insats skulle innebär enorma risker. Det skulle öka risken för en eskalerad konflikt med oerhört mänskligt lidande. Detta alternativ har beskrivits som ett tredje världskrig. Att kärnvapenstater skulle vara i direkt krig med varandra vore enormt farligt. En situation med ökade spänningar och en eskalerad väpnad konflikt ökar risken för att kärnvapen skulle användas avsiktligt eller oavsiktligt.

 

Är inte våld nödvändigt i vissa situationer, t ex behövdes det för att stoppa Hitler? Goda kan väl använda våld för att få stoppa på ondas våld?

Världen är inte så svart och vit att det finns onda som använder våld och goda som använder våld. I de fall där avsaknaden av väpnat våld skulle vara värre än användandet av våld, till exempel i de fall en militär intervention är nödvändigt för att förhindra folkmord, anser Svenska Freds att det är FN som ska besluta om en sådan intervention och att det måste ske som del av en större plan med omfattande civila insatser. Våld kan heller aldrig skapa varaktig fred. Det krävs alltid insatser för att skapa ett fredligt samhälle om freden ska bli hållbar. Efter t ex andra världskriget genomfördes det mängder av insatser för att demokratisera och bygga upp Tyskland. I varje diskussion om andra världskriget behöver man också prata om vad som ledde fram till det och vad vi hade kunnat göra för att förhindra det samt vad vi kan lära oss av det idag. 

 

Det går väl inte att prata med Putin och förhandla om diplomatisk lösning?

Putin har genom sin invasion av Ukraina brutit mot internationell rätt. Rapporter från t ex Amnesty visar att klustervapen, som är förbjuden enligt internationell lag pga dess humanitära konsekvenser, har använts av Ryssland. Många lyfter också att Putin inte verkar agera rationellt och ställer sig frågan om han tappat fattningen. Svenska Freds fördömer kraftigt Putins folkrättsvidriga och aggressiva agerande. Men vi behöver ställa oss frågan vad alternativet till förhandling är. Om vi inte gör allt vi kan för att medla och verka för en diplomatisk lösning riskerar situationen att bli utdragen och risken för att fler civila drabbas ökar. 

Även i samband med att USA och internationella styrkor gick in i Afghanistan 2001 hördes argument om att det inte går att förhandla med talibanerna. Istället valdes en militär lösning som blev till ett 20 år långt utdraget krig. När de internationella styrkorna till sist drogs tillbaka tog talibanerna åter makten. Den militära lösningen har inte skapat bättre förutsättningar för Afghanistans civilbefolkning. Vi vill undvika en situation där en militär “lösning” av konflikten i Östeuropa blir en lång, utdragen väpnad konflikt som främst drabbar civila. 

Ska vi bara stå och se på när Ukraina faller och civila lider?

Självfallet inte. Vi tycker att Sverige, och alla andra inblandade aktörer såväl som det internationella samfundet, måste göra allt för att få stopp på kriget och få till en diplomatisk lösning. Det finns en bild av att det enda vi kan göra för att stötta det Ukrainska folket är genom militära insatser. Men det finns massor av andra saker Sverige, och andra aktörer, kan göra för att stå upp för Ukrainas befolkning och få till vapenvila så snart som det bara går. Mer om vad Svenska Freds anser att Sverige bör gör istället finns att läsa här.

 

Jag vill göra något för att bidra nu, vad kan jag göra?


Detta kan vi alla göra: 

– Demonstrera och visa vårt stöd till Ukrainas folk och som i Ryssland och på andra ställen protesterar mot kriget med stora personliga risker.

– Förbereda oss för att ta emot de flyktingar som kommer.

– Förbereda oss på och acceptera de konsekvenser som sanktioner och andra åtgärder kan få för oss i Sverige.

– Höra av oss till regering och riksdag och i en respektfull ton berätta vad vi tycker Sverige bör göra.

– Bidra till insamlingar som går till direkt stöd till Ukrainas folk och ta ställning för de långsiktiga lösningarna: investeringar i fred, nedrustning och mot militarism. Svenska Freds arbetar för hållbar fred och kriget och den förödelse vi ser nu är det vi dagligen kämpar emot. Här kan du bli medlem. 

 

Vad tycker ni att Sverige borde göra?

Vi tycker att Sverige och regeringen ska göra allt de kan för att verka för en diplomatisk lösning av konflikten. Vi ser positivt på de sanktioner som riktar sig till oligarker och eliten i Ryssland. Sverige bör också se över alla handelsrelationer med Ryssland samt stärka stödet till civilsamhället i Ryssland. Att stärka Rysslands civilsamhälle och demokratirörelse är en förutsättning för att förändra Ryssland och  på sikt skapa varaktig och hållbar fred. Sverige bör också i enighet med asylrätten förbereda sig på att ta emot de flyktingar som kommer till oss. Sverige bör också stoppa handeln med rysk olja och gas samt helt importen av kärnbränsle från företaget Rosatom som utvecklar Rysslands kärnvapen. 

 

Vad tycker ni om Nato och Natos roll i förhållande till kriget i Ukraina? 

Svenska Freds är emot alla krigsförberedelser och användande av väpnat våld. Vi belyser riskerna med militariserade normer och antagandet att militär upprustning och militära allianser kan skapa säkerhet. Spänningarna i Östeuropa, och mellan Ryssland och Nato, har pågått under en längre tid och vi har under den senaste tiden sett eskalerande spänningar och ökad militär upprustning. Ryssland har dock invaderat Ukraina i strid med internationell rätt och i nuläget handlar det om att fördöma Rysslands agerande och stå upp för Ukrainas befolkning. Putin är ensamt ansvarig för det folkrättsvidriga agerande genom invasionen av Ukraina. 

Svenska Freds är emot ett svenskt medlemskap i Nato. Nato är uteslutande en militär organisation vars kärna vilar på avskräckning, kärnvapen och kollektivt självförsvar. Svenska Freds anser att ett svenskt Natomedlemskap riskerar att begränsa Sveriges utrikespolitiska självständighet, att det kan bidra till att öka spänningarna i närområdet samt ökar risken för att Sverige tvingas in i en väpnad konflikt. Turkiet och Ungern är också två medlemsländer vars utveckling är djupt problematisk. Nato saknar därtill relevans för de största säkerhetsproblem som världen står inför, exempelvis klimatförändringarna, hot mot demokratin eller organiserad brottslighet. Det är hot som ett militärt försvar aldrig kan lösa. Svenska Freds strävar därför efter att Sverige inte går med i Nato och att det gradvisa närmandet upphör. Läs mer: https://www.dn.se/sverige/svenska-freds-star-fast-sverige-bor-inte-ga-med-i-nato

 

Under Balkankriget genomförde Nato bombningar, många säger att det var det som fick slut på kriget. Vad tycker Svenska Freds om det?

Svenska Freds anser att i de fall militära interventioner är nödvändigt för att förhindra folkmord, etnisk rensning eller krigsbrott måste FN fatta beslut om en sådan intervention. Vi tror inte att militära allianser kan bidra till att skapa fred och ökad säkerhet. Våld och militära medel är inte vägen till fred. Även i de fall där våld används för att få stopp på våld måste det i slutändan komma diplomatiska lösningar och omfattande civila insatser för att skapa ett fredligt samhälle för att freden ska bli varaktig. 

 

Om våld inte är lösningen, skulle det då vara bättre att Ukraina gav upp och erkänner sig besegrade och att man sedan arbetar långsiktigt för att stötta civilsamhället i Ukraina och Ryssland och på sikt hoppas på att det leder till förändring?

Svår och stor fråga. Sverige och det internationella samfundet måste göra allt i sin makt för att stötta samtal och finna en fredlig lösning på konflikten snarast. Det bästa vi kan göra för att stötta Ukraina är att främja diplomatiska lösningar. För att skapa varaktig fred på sikt måste insatser för att stötta det ryska och ukrainska civilsamhället prioriteras.  

 

Vem bär ansvaret för att kriget bröt ut? Har USA något ansvar?

Putin är ensamt ansvarig för den folkrättsvidriga invasion som inletts mot Ukraina. Vi fördömer kraftigt Rysslands agerande och vill göra allt vi kan för att få stopp på kriget, precis som vi fördömde USAs agerande när de gick in militärt i Irak 2003. Just nu är vårt fokus på att fördöma Rysslands agerande och uppmana Sverige, och alla parter, att göra allt de kan för en diplomatisk lösning. Svenska Freds är emot alla krigsförberedelser och användandet av väpnat våld. Vi har under en lång period sett ökade spänningar i Östeuropa mellan USA/Nato och Ryssland vilket inneburit ökad militär upprustning.