SÄG NEJ TILL NATO!

Var med och gör din röst hörd - skriv remissvar mot Nato senast 16 november!

Kampanjen är nu avslutad. Vi återkommer när vi vet hur många vi var som skickade in remissvar!

Sålänge kan du ta del av Svenska Freds remissvar: Här!

SÄG NEJ TILL NATO

Beslutet om att Sverige skulle söka medlemskap i militäralliansen Nato fattades i våras, rekordsnabbt och med mycket litet utrymme för debatt. I den lilla debatt som var dominerade de röster som argumenterade för ett medlemskap.

Trots en stark opinion mot ett Natomedlemskap och att det är en historisk omsvängning av svensk säkerhetspolitik fick vi ingen folkomröstning i frågan. Vi fick heller  inte möjlighet att ta ställning till en svensk ansökan i riksdagsvalet eftersom beslutet redan var fattat. 

Men nu finns en möjlighet att göra din röst hörd. 

Varje år skickar Regeringskansliet ut en mängd olika förslag på remiss för att ta in åsikter från de myndigheter, organisationer och andra intressenter som berörs och för att se vilket stöd förlaget har. Även allmänheten har rätt att lämna synpunkter. 

Den tidigare regeringen har skickat ut en skrivelse – en promemoria –  på remiss, med förslag om att riksdagen godkänner Sveriges Natomedlemskap och gör en rad lagförändringar för att förbereda för detta. Tanken är att när alla Natoländer har sagt ja till Sverige som medlem ska allt vara förberett för ett snabbt riksdagsbeslut. Svenska Freds är en av mycket få röster från civilsamhället, och den enda tydligt kritiska rösten, på listan av utvalda remissinstanser. 

Men alla har rätt att inkomma med remissvar, även du som privatperson.

I remissvaret tar du ställning till regeringens förslag och ger din åsikt om dessa. Du kan även ta upp frågor som du tycker borde finnas med. Du behöver inte svara på alla förslag i skrivelsen utan kan välja de du vill uttala dig om. 

 

SÅ HÄR GÖR DU

 

  1. Skriv ditt svar. Ett förslag finns längre ner på sidan eller att ladda ner i Word här. Glöm inte att skriva under med ditt namn längst ned! 
  2. Mejla svaret som bifogat word-dokument och om du har möjlighet också som pdf till:

ud.remissvar@regeringskansliet.se med kopia till ud.rs@gov.se

  1. Remissvaren ska skickas med e-post senast 16 november 2022.
  2. I ämnesraden skriver du: UD2022/14304 och ditt namn.

Ladda ner förslaget i Word

Remissvar ska följa en särskild struktur, det ökar chanserna att påverka besluten. Vårt förslag är skrivet utifrån detta. Vill du skriva ett eget remissvar kan du läsa mer om hur du gör på denna länk.  

 

UTKAST TILL REMISSVAR

Här är ett utkast på remissvar som du kan inspireras av eller skicka in som det är (efter att du har skrivit under):


 

Till:
ud.remissvar@regeringskansliet.se
ud.rs@gov.se

 

Remissvar Sveriges medlemskap i Nato (Ds 2022:24)

 

Sammanfattning

Jag motsätter mig förslaget om att Sverige ska ansluta sig till den Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Jag anser att vidare utredning krävs av konsekvenserna av att ge immunitet till Natoaktörer i Sverige. Även de miljö- och klimatmässiga konsekvenserna av ett medlemskap måste utredas. Jag motsätter mig de slutsatser som dras vad gäller de utrikes- och säkerhetspolitiska konsekvenserna för Sverige. Vidare anser jag att ett beslut om att ansluta Sverige till Nato skulle brista i legitimitet.

Ett beslut som saknar legitimitet

Beslutet om att ansöka om ett svenskt medlemskap i Nato fattades mycket snabbt, utan möjlighet till folklig debatt eller tillräcklig konsekvensanalys. Det gör att beslutet saknar den legitimitet som krävs för den historiska säkerhetspolitiska omsvängning som ett Natomedlemskap skulle innebära. Promemorian baseras på en hastigt genomförd parlamentarisk rapport, Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige (Ds 2022:7), som saknar en grundlig analys av konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap. 

6.2 Godkännande av nordatlantiska fördraget

Jag motsätter mig förslaget. Jag delar oron för Rysslands folkrättsvidriga militära aggression mot Ukraina. Men att ingå i en militärallians som inkluderar odemokratiska stater och som vilar på kärnvapenanvändning, gör inte Sverige säkrare utan bidrar till ökad osäkerhet både här och i världen. Genom ett Natomedlemskap skulle Sverige legitimera kärnvapen och kärnvapenanvändning, vilket gör det mycket svårare att verka för kärnvapennedrustning. 

Tröskeln för att militära konflikter ska bryta ut höjs genom att vi åtgärdar de strukturella orsakerna bakom konflikter, investerar i starka diplomatiska vägar och relationer och att vi använder och skapar kanaler för fredlig konflikthantering. Att vi allierar oss med odemokratiska stater som bedriver utpressning för att få Sverige att kompromissa med   ställningstaganden för folkrätten, demokrati och mänskliga rättigheter bidrar inte till hållbar fred och ökad mänsklig säkerhet. 

Att värna om demokratin, folkrätten, mänskliga rättigheter och nedrustning är grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Grundvärden som alla riskerar att urholkas i och med ett svenskt Natomedlemskap. 

Vid ett svenskt Natomedlemskap måste dessa värden värnas genom att promemorian tydligt deklarerar:

-att Sverige ska skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

-att Natomedlemskapet inte ska tillåtas urvattna det svenska regelverket för krigsmaterielexport genom att hänsyn till alliansen eller dess medlemmar väger över i bedömningen av export till odemokratiska stater, stater som allvarligt och omfattande kränker mänskliga rättigheter eller till länder i väpnad konflikt eller som riskerar väpnad konflikt.

-att inga kärnvapen tillåts på svensk mark. 

-att inga utländska militärbaser tillåts på svensk mark.

7.2 Status för Nato, nationella representanter och organisationens internationella stab

Jag anser att vidare utredning krävs av vilka konsekvenserna kan bli av att ge dessa aktörer immunitet i Sverige.

9.1.3 Konsekvenser för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik

Jag motsätter mig slutsatserna av denna analys. Natoprocessen har redan påverkat Sveriges möjligheter att främja grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Ett exempel på det är att Sverige, med hänvisning till Nato, lämnat det humanitära initiativet som erkänner kärnvapens katastrofala humanitära konsekvenser och tar ställning för att kärnvapen aldrig under några omständigheter får användas igen. Ett annat exempel är att Sverige gått med på ett flertal krav från den odemokratiska regimen i Turkiet för att få dennes godkännande som Natomedlem, bland annat kravet att häva det vapenexportstopp som infördes 2019 som ett svar på Turkiets folkrättsvidriga militära invasion av norra Syrien. Regeringsföreträdare som tidigare kritiserat Turkiets odemokratiska styre kallar nu Turkiet för en demokrati. Turkiet ställer också krav på att personer utlämnas och att yttrandefriheten i Sverige begränsas. 

9.1.7 Övriga konsekvenser

Jag anser att vidare utredning krävs av vilka miljö- och klimatmässiga konsekvenser som kan följa av ökad militär aktivitet, bland annat ökade militära övningar, i Sverige. 

Ditt namn och dina kontaktuppgifter


 

Vad innehåller skrivelsen?

I skrivelsen föreslås att riksdagen ska godkänna att Sverige går med i Nato. Skrivelsen föreslår också en lagändring som ger Natopersonal i Sverige immunitet och skattefrihet. Vidare föreslås det att riksdagen ska ge regeringen mandat att utan riksdagsbeslut fatta beslut om att begära militärt  stöd från Nato som organisation. För att skicka svensk militär utomlands föreslås det fortfarande krävas riksdagsbeslut. 

Förslagen bygger på påståenden som att ”Sverige försvaras bäst inom Nato” (s. 57), och att ”ett svenskt medlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter.” (s. 58) Men likt övriga påståenden i skrivelsen uteblir motiveringar och förklaringar om varför.

Utöver att det står att Ryssland kan reagera negativt på ett svenskt medlemskap redovisas inga risker med förslaget. Enligt skrivelsen skulle ett medlemskap i Nato inte få några konsekvenser för varken miljön eller jämställdheten (s. 62). I skrivelsen står dock att ett Natomedlemskap skulle förändra vapenexportprövningarna (s. 61). Vad det gäller detaljerade ekonomiska konsekvenser ber regeringen att få återkomma efter att förslaget trätt i kraft (s. 60).

I skrivelsen står att ”Sverige kan fortsätta sitt engagemang för nedrustning, icke- spridning och rustningskontroll” (s. 59). Men skrivelsen innehåller inga förbehåll vad gäller alliansens kärnvapenpolitik. Istället konstateras att ”Ett medlemskap i Nato omfattar ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen.” (s. 37). 

Promemorian Sveriges medlemskap i Nato finns att läsa på denna länk.

Vid frågor kontakta: 

Linda Åkerström, tf Policychef på Svenska Freds
linda.akerstrom@svenskafreds.se