Det här är en del av Svenska Freds valgranskning 2026, här kan du läsa hur riksdagspartierna ser på frågan om Bistånd. Här kan du se valgranskningen i sin helhet.

 

 

Varför är värnplikten en viktig fråga inför valet?

 

Sverige står inför många utmaningar som vapen inte kan lösa, därför måste vi tänka större än militära muskler och bygga en beredskap som möter våra faktiska behov. I det arbetet måste unga människor själva få välja hur de vill bidra och inte tvingas bära vapen mot sin vilja. Det är en mänsklig rättighet. Med nuvarande värnpliktssystem riskerar unga fängelsestraff för att vägra värnplikt och allt fler kallas mot sin vilja. Men värnplikten är inte vilken utbildning som helst, utan handlar om att tränas i att utöva våld, förberedas för krig och att lyda order. 

Frågan om hur Natomedlemskapet påverkar värnpliktiga kvarstår.

Frågan om hur Natomedlemskapet påverkar värnpliktiga kvarstår. Det har sagts att det inte finns något som hindrar att använda värnpliktiga utanför Sveriges gränser om det anses behövas för Sveriges och Natos försvar. Samtidigt har det betonats att det krävs politisk enighet och mer utredning. Den 26 mars meddelades att en särskild utredare ska “analysera i vilken utsträckning värnpliktig personal kan och bör nyttjas i operationer och andra aktiviteter för Natos samlade avskräckning och försvar”. Uppdraget ska redovisas senast 26 april 2027. Att pliktas till Natouppdrag lägger till dimensioner som gör det extra allvarligt att tvingas mot sin vilja. Det finns till exempel risk att Sverige dras in i väpnade konflikter tillsammans med odemokratiska allierade och med allierade som bryter mot folkrätten. 


Vad tycker partierna?

 

Samtliga riksdagspartier är överens om att antalet unga som ska kallas till värnplikt varje år ska öka. Enligt gällande försvarsbeslut ska antalet öka till 12 000 värnpliktiga 2032-2035. Socialdemokraterna har uttryckt att de på sikt vill att fler än så gör värnplikt, upp till 20 000 per år längre fram. 

 

När det kommer till värnpliktiga i Nato finns skillnader i hur partierna ser på frågan. Alla partier menar att det kan finnas skäl för att använda värnpliktiga utanför Sverige i händelse av krig. De allra flesta partier lyfter dock att det enbart bör gälla  krigsplacerade värnpliktiga som genomfört grundutbildning, däribland Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna. Moderaterna betonar att det redan är tillåtet att använda värnpliktiga utomlands i händelse av krig. Kristdemokraterna menar att utgångspunkten bör vara att utlandsuppdrag bemannas av anställd personal, men att värnpliktiga kan användas vid behov.

 

Liberalerna tycker att Sverige ska vara berett att fullt ut bidra till Natos kollektiva försvar i krig och fred. Sverigedemokraterna menar att det kan finnas fördelar med att använda värnpliktiga för att tjänstgöra utomlands i fredstid för att det ger erfarenhet. Vänsterpartiet är emot att använda värnpliktiga på Natouppdrag i fredstid. Miljöpartiet vill att Natouppdrag i huvudsak ska bemannas av yrkessoldater, bland annat på grund av risken att fredstida operationer blir skarpa. Centerpartiet lyfter också att fredstida operationer i första hand bör bemannas av anställd personal.

 

Vidareläsning om frågan: