Vårt svar:

Nej. Natos säkerhetsstrategi bygger på en tro på avskräckning, alltså att med militära verktyg hota sin motståndare med våld och krig med målet att förhindra dem från att anfalla. Hot om våld är därmed alliansens främsta verktyg. Denna sorts militära upprustning kan bidra till en upprustningsspiral, där ingen stat vill känna sig i underläge och därför rustar upp ännu mer när grannländerna/motståndaren gör det. Det är en stor risk att den avskräckning som sägs ge säkerhet därmed istället leder till ökad misstro, spänningar och större risk för att väpnad konflikt faktiskt bryter ut – inklusive att kärnvapen används. Ett Natomedlemskap kan på så sätt bidra till ökad osäkerhet och oroligheter.

Strategin att med våld försöka avskräcka andra länder gör ingenting för att åtgärda grundläggande orsaker till väpnad konflikt. Den militära upprustning som detta tankesätt leder till tar också resurser från åtgärder som på riktigt skulle kunna bidra till en säkrare värld. Istället för att satsa på avskräckning genom militär upprustning och Natomedlemskap bör Sverige mycket mer än idag satsa på att förebygga att väpnad konflikt bryter ut och på verktyg för att hantera konflikter utan våld. Beprövade metoder för att göra det är exempelvis investeringar i mänsklig säkerhet, bistånd, samarbete, diplomati, mänskliga rättigheter och demokrati. 

Historiskt sett har Nato inte heller lyckats skapa fred mellan sina egna medlemmar. Natomedlemmarna Turkiet och Grekland har länge varit i konflikt med varandra och under 1990-talet var de nära en väpnad konflikt. I december 2021 hotade Turkiets president Erdoğan att bomba Aten med ballistiska missiler.