FÖR ETT KÄRNVAPENFÖRBUD

KÄRNVAPEN

Kärnvapen har använts i krig två gånger, i slutet av andra världskriget. Den 6 och 9 augusti 1945 fällde USA atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. 

Ca 250 000 människor dog, och ännu fler har dött i sviterna av atombomberna sedan dess. Än idag vårdar Röda korset flera tusen människor i Japan som följd av bomberna 1945. Då radioaktiv strålning bidrar till bland annat genetiska skador som kan överföras till barn finns idag även människor som inte ens var födda 1945 som behöver vård med anledning av bomberna. Förutom bomberna över Japan har kärnvapenstaterna testat sina kärnvapen upp emot 2000 gånger under tidsperioden 1945-1996. Dessa tester har likt bomberna över Japan lett till katastrofala humanitära konsekvenser för människor och miljö runt om i världen.

Trots decennier av försök att få kärnvapenstaterna att nedrusta har dessvärre inget av dessa initiativ lett till önskvärd nedrustning eller ett tydligt förbud mot kärnvapen. Kärnvapenstaterna har istället blockerat och fördröjt framsteg samtidigt som de utvecklat och upprustat sina kärnvapen.

USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea har tillsammans över 13 150  kärnvapen, varav 3 650  är operativt utplacerade (Källa: The Federation of American Scientists (FAS), 2021). Av dessa 13 150 kärnvapen är ca 100 amerikanska kärnvapen utplacerade i Europa.

NATO OCH KÄRNVAPEN

Sveriges Natomedlemskap och kärnvapen är en fråga som diskuterats under de senaste åren. Bland annat har Stoltenberg, Generalsekreterare för Nato, sagt att ”Ingen i Nato kan tvinga på Sverige kärnvapen”. Men hur funkar egentligen Nato som kärnvapenallians och vad kan de komma att innebära för Sverige?

 

Läs mer här

HUR NEDRUSTAR VI?

Så länge kärnvapenstaterna har kvar sina kärnvapen och försvarsallianser bygger sin säkerhetspolitik på kärnvapenavskräckning hotas mänskligheten av total förödelse. Svenska Freds kräver stopp för all utveckling och modernisering av kärnvapen, vi kräver att ytterligare spridning förhindras samt att kärnvapenmakterna påbörjar en total avveckling av sina kärnvapenarsenaler.

Svenska Freds har engagerat sig i kampen mot kärnvapen sedan 1950-talet. De senaste åren har arbetet bedrivits som en del av den internationella kampanjen ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) för ett internationellt förbud mot kärnvapen. Målet är att utifrån de humanitära katastrofala konsekvenserna för människor och miljö förbjuda kärnvapen i likhet med de förbud som finns för biologiska och kemiska vapen

Den 7 juli 2017 röstade FN:s generalförsamling för antagandet av konventionen om förbud mot kärnvapen. 122 stater röstade för konventionen. Förhandlingarna bojkottades av kärnvapenstaterna och de flesta länder som ligger under USA:s kärnvapenparaply. Den 25 oktober 2020 blev Honduras det 50:e landet att ratificera kärnvapenavtalet  och konventionen trädde därmed i kraft 90 dagar senare, den 22 januari 2021.

Svenska Freds kräver fortsatt att Sverige ansluter sig till konventionen och därmed officiellt blir del av arbetet för fullständig avveckling av kärnvapen.

ICAN

Svenska Freds är med i den internationella kampanjen för att förbjuda kärnvapen, ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons. ICAN tilldelades Nobels Fredspris 2017 för sitt arbete med att få till stånd ett internationellt förbud.

ENGAGERA DIG

Svenska Freds grupp för en kärnvapenfri värld

Vill du engagera dig i frågor som rör kärnvapennedrustning? Vi samordnar två grupper som arbetar för nedrustning och förhindrandet av utveckling av kärnvapen:

Svenska Freds grupp för en kärnvapenfri värld – ett riksomspännande nätverk

Västernorrlands intressegrupp för Svenska Freds och en kärnvapenfri värld

Lär om kärnvapen

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Svenska Läkare mot Kärnvapen har tagit fram materialet Lär om kärnvapen, för alla som vill ha grundläggande och fördjupad kunskap i frågor rörande kärnvapen och nedrustning.

LÄS VÅRA ARTIKLAR OM KÄRNVAPEN