Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick. Av alla som drabbas av personminor är majoriteten civila och hälften av dessa barn. Svenska Freds var under många år drivande i den svenska kampanjen för att förbjuda dessa vapen. 1999 trädde ett förbud i kraft, med Sverige som en av de anslutna staterna.

(Siffror från 2024)

En personmina är en mina som är konstruerad för att detonera genom en persons närvaro, närhet eller kontakt och som är avsedd att oskadliggöra, skada eller döda en eller flera personer. Den är oftast gjord av plast eller metall och innehåller sprängmedel. Även begrepp som antipersonell mina, trampmina och landmina används för denna typ av mina. Fordonsminor eller minor som detonerar manuellt omfattas inte av Ottawakonventionen.

1997 antogs en FN-konvention mot personminor i Ottawa. Ottawakonventionen trädde sedan i kraft 1 mars 1999 då Sverige redan hade ratificerat avtalet. 

De länder som skrivit under avtalet förbinder sig att:

• Aldrig använda, utveckla, producera eller inneha personminor
• Förstöra sina lager inom fyra år
• Röja alla minerade områden inom landets territorium
• Bistå med hjälp till överlevare samt minröjningsprogram i det egna och i andra länder

Idag är det 161 länder som är statsparter (medlemmar) i  avtalet. USA, Ryssland, Kina och Indien har aldrig skrivit på avtalet. Under 2025 meddelande även fem länder, Finland, Estland, Litauen, Lettland och Polen att de lämnar avtalet, detta är första gången ett land har lämnat konventionen.

Under 2025 gick Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ut och argumenterade att Sverige skulle lämna Ottawakonventionen efter att Finland, Estland, Litauen, Lettland och Polen lämnat. Följden har blivit att utrikesdepartementet just nu gör en översyn av Sveriges roll i avtalet. Fokus för översynen är Nato och militär samverkan med Finland efter Finlands utträde ur Ottawakonventionen.

Men denna fråga är inte ny. Historiskt har varken Nato eller Sverige haft problem med interoperabilitet i relation till Ottawakonventionen, även när viktiga medlemsländer som USA stod utanför eller tidigare när Finland (gick med 2011) inte var part medan Sverige (gick med 1998) var det. 

Svenska Freds arbetar hårt för att trycka på makthavare och politiker för att Sverige ska stanna i avtalet. Ottawakonventionen är ett av de mest framgångsrika humanitära nedrustningsavtalen i modern tid. Självklart ska Sverige  stå fast vid förbudet och tydligt fördöma alla försök att urholka det!

Fram till 2015 sågs en minskning av personminor i världen och människor blev bättre skyddade mot detta hot. Sedan dess har utvecklingen sett mer dyster ut. Ökningen av användandet av personminor utmanar den internationella norm som har präglats av en gemensam förståelse av Ottawakonventionens innehåll.

personminor har en mycket liten militär nytta men omfattande skador på civila 

Antalet olycksoffer har åter ökat vilket kan förklaras av ökade konflikter samt användning av Improvised Explosive Devices (IED). IEDs är improviserade egenhändigt komponerade spränganordningar. De varianter som utlöses av offret själv räknas in under förbudet mot personminor. Billiga improviserade spränganordningar är vanligt bland icke-statliga väpnade terrororganisationer.

Ökningen av användandet av personminor utmanar den internationella norm som har präglats av en gemensam förståelse av Ottawakonventionens innehåll. På senare tid har Ryssland och Myanmar, länder som inte ratificerat Ottawakonventionen, använt minor. Även Ukraina, som har ratificerat konventionen, har brutit mot den genom att använda personminor i kriget mot Ryssland. Användningen av personminor i Ukraina kommer att få stora konsekvenser även i fredstid när konflikten är över. I analys av Internationella rödakorskommittén från november 2025 visar dock att användningen av personminor i Ukraina inte har haft någon mätbar militär fördel. Detta går i linje med de man kom fram till under 90-talet när man förhandlade fram Ottawakonventionen, att personminor har en mycket liten militär nytta men omfattande skador på civila. 

Var med och bidra till vårt arbete för nedrustning och för att internationella förbud mot vapentyper efterlevs!

Gå med i Svenska Freds eller skänk en gåva

Den internationella kampanjen International Campaign to Ban Landmines (ICBL) bildades 1992 efter att organisationer från flera länder länge uppmärksammat problemet med minor. Svenska Freds anslöt sig till kampanjen redan från början och drev bland annat på för att Sveriges regering skulle införa ett förbud mot personminor.

Sverige hade då exporterat antipersonella minor sedan 50-talet och var en av efterkrigstidens största utvecklare av minteknologi. Under 80-talet levererade Svenska Bofors, via ett italienskt företag, sprängmedel avsett för minst 1,3 miljoner minor som sedan hamnade i Irak.

I början av 2000-talet hade Svenska Freds bland annat ett projekt där man utbildade kurdiska barn i norra Irak om minor. Projektet styrdes av Mines Advisory Group (MAG) och finansierades av Svenska Freds och den Nederländska staten. Såhär kunde det se ut i läroböckerna som användes i Kurdistan:

Utbildningen var viktig i ett illa minerat land. År 2021 bedömdes 1733 kvadratkilometer irakisk mark vara minerad och det kommer att ta årtionden att röja så att människor kan återvända hem.

1993 beslutade den sista svenska tillverkaren av personminor, Bofors, att helt upphöra med produktionen för all framtid. Några år senare, 1998, ratificerade Sverige Ottawakonventionen om förbud mot personminor.