BÖR SVERIGE GÅ MED I NATO?

Nato är en militär organisation vars kärna vilar på avskräckning, kärnvapen och kollektivt självförsvar. Turkiet, Ungern och Polen är alla medlemmar, länder vars politiska utveckling är djupt problematisk gällande mänskliga rättigheter och demokrati. 

 

Svenska Freds anser att ett svenskt Nato-medlemskap riskerar att begränsa Sveriges utrikespolitiska och säkerhetspolitiska självständighet, att det kan bidra till att öka spänningarna i närområdet samt öka risken för att Sverige tvingas in i en väpnad konflikt.

 

Det finns en risk att Sverige skulle bli en tydligare måltavla vid en eventuell Nato-anslutning. Genom att stå utanför militära allianser kan Sverige istället ha en desklarerande (alltså lugnande) effekt på risken för väpnad konflikt och ökade spänningar. Sverige hade tidigare en så kallad neutralitetspolitik, vilken bidragit till att vi inte haft krig på svensk mark på över 200 år. Irland, Österrike, Finland, Lichtenstein och Schweiz är exempel på europeiska länder som inte är medlemmar i Nato och som precis som Sverige har en tradition av  neutralitetspolitik. Sveriges grannland Finland är fortsatt tydliga med att inte ansluta sig till Nato.

 

Nyligen beslutade riksdagen om historiskt stora höjningar av försvarsanslagen. (77 miljarder 2022 – 91 miljarder 2024) som ska fortsätta öka successivt, samtidigt som sänkningar görs i statliga vårdanslaget mitt under en pågående pandemi och med stora utmaningar i vården  (112 miljarder 2022 – 97 miljarder 2024). Vid ett Nato-medlemskap finns ett mål att 2 procent av BNP ska avsättas till försvaret, vilket skulle innebära en ytterligare höjning vilket i sin tur riskerar att medföra minskade resurser till att förebygga andra sannolika och akuta säkerhetshot såsom exempelvis vårdkapaciteten och klimatförändringarna och dess konsekvenser.