Vårt svar: Nja. Det finns stora risker vad gäller transparens och ansvarsutkrävande i Sverige i och med Natomedlemskapet. Nato präglas av bristande transparens, till exempel genom långvariga sekretessregler, och är den enda stora mellanstatliga organisation som inte har en grundläggande policy för utlämnande av information. Även Natos egna parlamentariska församling har mycket liten insyn i Nato, inte minst i Natos Nuclear planning group (NPG) där den kollektiva planeringen av kärnvapen utarbetas, inklusive planering av kärnvapenövningar och eventuell kärnvapenanvändning.

Flera Natomedlemmar, t.ex. Albanien, Bulgarien och Slovakien, har tydligt beskrivit hur nya lagar om sekretess har antagits för att uppfylla Natos krav.  I Nederländerna får parlamentariker som ställer frågor om Natomedlemskapet och de Natoövningar som Nederländerna deltar i inga svar av regeringen eftersom det anses vara säkerhetsklassat av Nato och därav inte en relevant fråga för parlamentet.

Första januari 2023 trädde den svenska utlandsspionerilagen i kraft, en grundlagsändring som kriminaliserar kritisk rapportering om Sveriges militära samarbeten med exempelvis Nato. Lagen innebär att den som bedöms sprida hemliga uppgifter som kan ”skada Sveriges relation till andra länder eller organisationer” kan dömas till fängelse i upp till 8 år.  Lagen kommer försvåra för det granskande arbete som exempelvis journalister och civilsamhälle gör. Även Sveriges nya terroristlag har anpassats efter Turkiets krav att släppa in Sverige i Nato, trots kritik från lagrådet.

Att Sverige går med i Nato utan en verklig och grundlig demokratisk debatt och utan att det svenska folket fått möjlighet att rösta i exempelvis en folkomröstning utgör ett demokratiskt problem i sig, något som förvärras ytterligare av att Natos processer till stor del är sekretessbelagda.