Vad är egentligen följdleveranser?

Följdleveranser är ett annat ord för kompletteringar till en tidigare genomförd export. Ursprungligen handlade det bara om reservdelar men begreppet utvidgades från 1950-talet successivt till att bestå av ett tiotal kategorier, exempelvis ammunition, uppgraderingar och besläktad materiel. 2018 begränsades dock definitionen igen efter en lång tids debatt. Detta gäller sedan april 2018: “Om det inte finns ett ovillkorligt hinder, bör det finnas en presumtion för att tillstånd ges till utförsel av reservdelar till krigsmateriel som tidigare har exporterats eller överförts med tillstånd. Detsamma bör gälla beträffande leveranser av speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel och andra leveranser som har ett direkt samband med tidigare levererad krigsmateriel.”

 

Riktlinjerna för följdleveranser är i jämförelse med nya affärer mycket vaga, vilket har lett till diskussioner i flera omgångar. Riktlinjerna är omvända och innebär att tillstånd till reservdelar bör ges om inte ovillkorligt hinder möter. Det är i princip bara vapenembargon som innebär ett ovillkorligt hinder.

 

Följdleveranser är ett av de stora kryphålen i det svenska regelverket, som gör export möjlig till länder som är otänkbara för nya tillstånd. Följdleveranser har ingen tidslinje och kan pågå i decennier efter att ett kontrakt har godkänts.

 

Källa till citat: Regeringens proposition 2017/18:23 om skärpt exportkontroll av krigsmateriel.

 

Uppdaterad 2020-04-21