Sverige och Nato

Att ingå i en militärallians som inkluderar odemokratiska stater och som vilar på kärnvapen, gör inte Sverige säkrare utan bidrar till ökad osäkerhet och polarisering både här och i världen. Att värna om demokratin, folkrätten, mänskliga rättigheter och nedrustning är grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Grundvärden som alla riskerar att urholkas i och med det  svenskt Natomedlemskap.

Vi fördömer Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina. 

Nato är en transatlantisk militärallians med 32 medlemsländer som samverkar om medlemmarnas militära försvar. 

Nato bygger på avskräckning.

Forskning har inte lyckats bevisa att allianser som bygger på militär avskräckning minskar risken för krig i tider av konflikt. Tröskeln för att militära konflikter ska bryta ut höjs däremot genom att vi åtgärdar de strukturella orsakerna som leder till  konflikter. Att vi investerar i starka diplomatiska vägar och relationer, och att vi använder och skapar kanaler för fredlig konflikthantering. Att Sverige allierar sig med odemokratiska stater som bedriver utpressning för att få Sverige att kompromissa med ställningstaganden för folkrätten, demokrati och mänskliga rättigheter bidrar inte till hållbar fred och ökad mänsklig säkerhet.

Beslutet om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato fattades under våren 2022 som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Beslutet fattades rekordsnabbt och med mycket litet utrymme för debatt. Den 8 mars sa dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) att ett Natomedlemskap inte var aktuellt och varnade för att det snarare skulle kunna destabilisera läget ytterligare. Den 18 maj 2022 skickade den socialdemokratiska regeringen in en intresseansökan om Natomedlemskap, efter att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna svängt och sagt ja till svenskt Natomedlemskap.

I den lilla debatt som var dominerad av röster som argumenterade för ett medlemskap var Svenska Freds en av få kritiska röster som fick ta plats i debatten. Många av de farhågor vi hade och risker vi lyfte med ett Natomedlemskap har besannats. 

I och med Sveriges intresseanmälan till Nato gick Natolandet Turkiet ut och ställde ett antal krav på Sverige för att landet skulle godkänna ett svenskt medlemskap. Dessa krav rörde bland annat utlämnande av personer från Sverige till Turkiet och att Sverige skulle ta bort restriktioner vad gäller export av krigsmateriel till Turkiet. Sedan Sveriges Natoamedlemskap har Sveriges nedrustningspolitik försvagats bit för bit, med direkt hänvisning till Natoprocessen. Under våren 2022 presenterades Natomedlemskapet och dess då tvåprocentsmålet som det “billigare” alternativet. Men under Trumps andra mandatperiod fick han igenom att alla Natomedlemmar ska lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter. Detta sker dock inte i en öppen debatt om vart pengarna ska tas ifrån. Trots att Nato framställs som ett samarbete mellan jämlika demokratier dominerar USA alliansen och sätter i stor utsträckning villkoren. Därmed blir Sveriges säkerhet mer beroende av amerikansk politik. Donald Trumps krav på högre försvarsutgifter, hot mot Grönland och påtryckningar kring kriget i Iran visar att ett Natomedlemskap kan innebära betydande risker för Sverige.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!