FRIKORTET - EN GRANSKNING AV FÖRSVARETS KLIMATARBETE

Klimatförändringarna är ett av vår tids mest akuta säkerhetshot. Trots det får Försvarsmakten, Sveriges näst största myndighet, frikort från styrning och krav på redovisning av sin klimatpåverkan. Det framkommer i rapporten “Frikortet – en granskning av Försvarets klimatarbete” som Svenska Freds släpper den 9 september 2020.  

– Att Försvarsmakten – Sveriges näst största myndighet – inte granskas hårdare är helt orimligt. Stora militära utsläpp kan öka osäkerheten genom att bidra till ökade klimatförändringar, och motverka Sveriges klimatarbete, säger Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Den nya rapporten visar att Försvarsmaktens klimatpåverkan länge gått under radarn eftersom myndigheten, trots att den utsetts till en av 26 särskilt utvalda miljömålsmyndigheter, är undantagen den miljöledningsförordning (2009:907) som ska säkra att svenska myndigheter bidrar till att uppnå Sveriges klimatmål. 

Rapporten visar också att: 

• Försvarsmakten har omfattande undantag från styrning och rapporteringskrav på klimat- och miljöområdet. Myndigheten är, trots att den utsetts till en av 26 särskilt
  utvalda miljömålsmyndigheter, undantagen den miljöledningsförordning
  (2009:907) som ska säkra att svenska myndigheter bidrar till att uppnå Sveriges
  klimatmål.
• Enbart Försvarets utsläpp för inrikes transporter motsvarar en tredjedel av det svenska inrikesflyget, enligt SCB. Detta i en tid med förhållandevis låg militär aktivitet. Hur utvecklingen kommer att se ut när Försvaret de närmaste åren får en historisk budgethöjning återstår att se.
• Försvarsmaktens miljö- och klimatarbete inte granskas av Naturvårdsverket som andra myndigheter. Exempelvis behöver Försvaret inte rapportera in data till Naturvårdsverket vilket gör att uppgifter om myndigheten som regel saknas i officiella sammanställningar om Sveriges klimatpåverkan.
• Den data som finns är både svår att hitta och att läsa. Det finns till exempel ingen
  sammanställning över Försvarsmaktens totala utsläpp, klimatpåverkan eller bidrag
  till det svenska målet om klimatneutralitet.
• Försvarsmakten har ett eget, internt, miljömålssystem med stora brister. Bland annat saknas det ett uttalat mål om att minska utsläpp av växthusgaser och det finns ingen data om myndighetens totala utsläpp eller samlade klimatpåverkan.  Utvecklingen för det enda klimatmål som lagts fast och följs upp i Försvarsmaktens miljöredovisning (värme- och elförbrukning i myndighetens fastigheter) har gått åt fel håll. Istället för att minska har energiförbrukningen ökat sedan målet tillkom 2011.

Även vad gäller miljöarbetet i stort finns kritiska frågor där det militära försvarets
agerande och intressen kan motverka vår och planetens säkerhet. Ett uppmärksammat
exempel på en sådan krock är Försvarsmaktens användning av brandsläckningsmedel
innehållande PFAS-ämnen, som används vid flera militära flygplatser i Sverige. Släckskum
från Försvarsmaktens övningar har visat sig kunna läcka ut i grundvattnet. EU-lagar
tillåter länder att genom nationella undantag använda i övrigt förbjudna kemikalier för militär
verksamhet, detta skapar risker för att extremt farliga kemikalier hamnar i miljön när
militära styrkor är på besök i Sverige.

Det finns även en långtgående konflikt mellan Försvarsmakten och utbyggnaden av vindenergi i Sverige. Stora delar av Sverige omfattas av Försvarsmaktens restriktioner eller klassas som lågflygningsområden, som det ur ett militärt perspektiv anses nödvändigt att hålla fria från högre byggnader. Försvarsmakten blockerar av den anledningen utbyggnaden av vindkraft, något som motverkar Sveriges övergång till förnybar energi.

Som Sveriges näst största myndighet är det oacceptabelt att Försvarsmakten är undantagen
statlig styrning och krav på att redovisa sin klimatpåverkan på ett tydligt sätt. Det är inte
bara ett uppenbart demokratiskt problem att information om Försvarets klimatpåverkan
saknas som underlag för debatt och beslut, utan även ineffektivt vad gäller Sveriges strävan
mot att nå 1,5-gradersmålet.

Regeringen bör:

• I den översyn av miljöledningsförordningen som nu pågår, inkludera Försvarsmakten i
  statens miljöledningssystem.
• Ge Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera Försvarsmaktens miljömålsarbete utifrån
  samma grundläggande krav och förväntningar som för övriga miljömålsmyndigheter.
• Omedelbart be om en översikt av Försvarsmaktens interna miljöledningssystem.
• Göra en fördjupad utredning av försvarssektorns totala påverkan på den globala
  uppvärmningen. Utredningen bör omfatta alla försvarssektorns verksamheter, inklusive
  vapenindustrin och andra länders militära övningsverksamhet i Sverige.

Med dessa steg tagna finns det sedan möjlighet att göra en analys av den planerade militära
upprustningens effekter på klimatet. Beslut har redan fattats om en historisk upprustning
av försvaret. 2021 – 2025 höjs anslagen till det militära försvaret med 40 procent, och krav
på ytterligare höjningar finns. Om det ska finnas en rimlig chans att bromsa den globala
uppvärmningen är det ohållbart att ge undantag till så stora aktörer som Försvarsmakten.

Ladda ned rapporten “Frikortet – en granskning av Försvarets klimatarbete” här.

Läs mer om kopplingen mellan hållbar fred och hållbart klimat.