Det här är en del av Svenska Freds valgranskning 2026, här kan du läsa hur riksdagspartierna ser på frågan om Bistånd. Här kan du se valgranskningen i sin helhet.

 

 

Varför är bistånd en viktig fråga inför valet?

 

I en värld präglad av krig, klimatkris och ökande ojämlikhet är bistånd ett avgörande verktyg för att minska mänskligt lidande, förhindra väpnade konflikter och bygga långsiktig, hållbar fred. Forskning har visat att när alla typer av bistånd prioriterats – humanitära insatser, utvecklingsarbete och fredsbygge – har risken för tillbakagång till väpnad konflikt minskat.

Sverige har länge haft som mål att minst en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska avsättas för bistånd, något som Tidöregeringen övergav efter att den tillträdde 2022.

Bistånd räddar bokstavligen liv. Trots det minskar biståndet i världen, och från Sverige. Det riskerar att leda till framtida konflikter och till att fler människor dör. Dödligheten hos barn under fem år tros 2025 (statistiken är i skrivande stund ännu inte färdiganalyserad) ha ökat för första gången detta århundrade, och så många som 12 miljoner fler barn riskerar att dö innan de hinner fylla fem år fram till 2045. Med minskat bistånd och stöd till freds- och demokratirörelser krymper det demokratiska utrymmet runt om i världen. Även i Sverige har stödet till civilsamhället minskat kraftigt de senaste åren. 2023 valde regeringen till exempel att avveckla det statliga stödet till fredsorganisationer, ett stöd som funnits i olika former i över 100 år. 

 

Sverige har länge haft som mål att minst en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska avsättas för bistånd, något som Tidöregeringen övergav efter att den tillträdde 2022. Samtidigt meddelades nya riktningar för biståndet: Det skulle prioriteras till Ukraina, på grund av säkerhetspolitiska intressen, och för att öka återvandring samt främja handel. Det går emot de mål som anges i den internationella definitionen – att biståndsmål ska “bidra till ekonomisk utveckling och mänsklig välfärd i utvecklingsländer”. 

Vad tycker partierna?

 

Sedan 2022 har omfattande nedskärningar av biståndet gjorts. Utvecklingssamarbetet med en rad länder har avvecklats, bland dessa Afghanistan, Myanmar, Moçambique, Tanzania, Zimbabwe, Liberia och Bolivia. Tidöpartiernas – det vill säga Kristdemokraternas, Liberalernas, Moderaternas samt Sverigedemokraternas – plan för biståndspolitiken kommande år innebär en minskning med 3 miljarder kronor från 2025 till 2026, och sedan en fast budgetnivå på 53 miljarder per år 2026-2028. 2028 beräknas andelen av BNI bli 0,68 procent, vilket är lägre än FN:s globala mål om 0,7 procent av BNI till bistånd. 

 

Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kritiserar Tidöpartiernas nedskärningar i biståndet, inklusive stödet till svenska civilsamhällesorganisationer. De menar att bistånd är ett viktigt verktyg för att förebygga konflikter och minska mänskligt lidande. De anser därför att Sverige inte ska välja mellan stöd till Ukraina och mänskliga rättigheter globalt – båda måste prioriteras. Alla dessa partier vill  återgå till enprocentsmålet, men alla anger inte när det åter ska uppnås. Socialdemokraterna budgeterar för att biståndet ska uppgå till 57 miljarder 2028, vilket motsvarar 0,73 procent av BNI, och anger inte när biståndet ska uppnå 1 procent av BNI igen. Vänsterpartiet budgeterar något högre med en successiv ökning till 61 miljarder 2028 vilket motsvarar 0,78 procent av BNI. Det är dock första gången Vänsterpartiets budget frångår principen om enprocentsmålet. Centerpartiet och Miljöpartiet budgeterar båda för bistånd för motsvarande 1 procent av BNI från och med 2026 fram till 2028, vilket då motsvarar 78,2 miljarder. Skillnaden i deras respektive budget är att Centerpartiet redovisar stödet till Ukraina som en egen del. När det stödet räknas in uppgår det totala biståndet till 1 procent av BNI i Centerpartiets budget. 

 

Socialdemokraterna vill återuppta stödet till svenska fredsorganisationer genom Folke Bernadotteakademin och kritiserar att regeringen avvecklat stödet. Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill återuppta stödet till svenska fredsorganisationer. Miljöpartiet vill dubbla stödet.

 

Tips på vidareläsning: