Det här är en del av Svenska Freds valgranskning 2026, här kan du läsa hur riksdagspartierna ser på frågan om Bistånd. Här kan du se valgranskningen i sin helhet.

 

 

Varför är kärnvapen en viktig fråga inför valet?

 

Vi behöver ifrågasätta idén om att kärnvapen kan göra oss trygga när de i själva verket är ett existentiellt hot. Kärnvapen är ett massförstörelsevapen och är en av mänsklighetens mest förödande uppfinningar. Deras omedelbara effekt kan utplåna miljontals liv och hela städer på ett ögonblick. Trots det har den dominerande synen på kärnvapen under den senaste mandatperioden gått från att handla om utrikespolitik och nedrustning till att idag utgå från att de är en viktig del av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Natomedlemskapet har tydligt påverkat denna linje. Förutom ett förändrat röstningsmönster i FN har även synen på kärnvapen på svenskt territorium påverkats. Under ansökningsperioden till Nato 2022 betonade både Socialdemokraterna och Moderaterna att kärnvapen inte skulle placeras i Sverige och att landet fortsatt skulle verka för global nedrustning, men denna hållning har förändrats.

 

Under den senaste mandatperioden har det diskuterats om amerikanska och/eller franska kärnvapen skulle kunna placeras i Sverige, både i fredstid men framförallt i tider av kris, krig, eller så kallade “gråzonstider”. Idéer om ett utökat europeiskt kärnvapenarrangemang, baserat på Frankrikes kapacitet, har också fått ökad uppmärksamhet, och Sverige deltar idag i samtal med Frankrike om detta. I oktober 2025 deltog Sverige i Natos årliga kärnvapenövning Steadfast Noon, vilket var första gången Sverige övade på att använda kärnvapen. Övningen är frivillig för Natomedlemmar, och visar på en tydlig förändrad svensk politik. 

Det är tydligt att Sverige har gått från att vara en kritisk röst mot kärnvapen och driva på för nedrustning till att allt mer legitimera kärnvapen och upprustning.

 

Det är tydligt att Sverige har gått från att vara en kritisk röst mot kärnvapen och driva på för nedrustning till att allt mer legitimera kärnvapen och upprustning. Men Sverige skulle kunna agera annorlunda, till exempel kan Sverige ansluta sig till FN:s kärnvapenförbud och införa en nationell lagstiftning som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium, likt Finland, Spanien och Litauen.

Vad tycker partierna?

 

Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet stöttar Sveriges deltagande i kärnvapenövningar och är positiva till att Sverige deltar i utformandet av det så kallade franska kärnvapenparaplyet. De motsätter sig en nationell lag som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium. Moderaterna öppnade 2024 för att kärnvapen kan placeras i Sverige i kris eller krig, och den utrikespolitiska deklarationen 2026 saknade för första gången på decennier fokus på nedrustning. Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna  utesluter inte heller kärnvapen i Sverige i ett skarpt läge, gråzoner eller krigstid. Sverigedemokraterna är det enda parti som kan tänka sig att återuppta ett svenskt kärnvapenprogram.

 

Socialdemokraterna erkänner kärnvapnens roll inom Nato och har anpassat sin politik därefter, bland annat genom förändrat agerande i FN. Partiet motsätter sig en nationell lagstiftning mot kärnvapen, stödjer deltagande i kärnvapenövningar men är kritiskt till regeringens närmande till Frankrikes kärnvapenpolitik. Socialdemokraterna och Centerpartiet har endast uttryckt att de inte vill ha kärnvapen i Sverige i fredstid, men inte förtydligat om vad som kan ske i en så kallad gråzon eller krigstid. 

 

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill förbjuda kärnvapen i Sverige genom lagstiftning och vill att Sverige ansluter sig till FN:s kärnvapenförbud. De är kritiska till samarbete med Frankrike om kärnvapen och vill att Nato inför en ”no-first-use”-policy. Vänsterpartiet motsätter sig kärnvapenövningar, medan Miljöpartiet inte vill ta ställning i frågan, trots att de 2022 svarade ett klart nej på frågan om Sverige, vid ett Nato-medlemskap, borde delta i Natos kärnvapenövningar. 

 

Vidareläsning om frågan: