Det här är en del av Svenska Freds valgranskning 2026, här kan du läsa hur riksdagspartierna ser på frågan om Bistånd. Här kan du se valgranskningen i sin helhet.

 

 

Varför är Nato en viktig fråga inför valet?

 

Militärallianser som Nato, som inkluderar odemokratiska stater och som vilar på kärnvapen, gör inte Sverige eller världen säkrare. Natomedlemskapet har tvärtom inneburit ökad militär upprustning, normalisering av kärnvapen och ökade spänningar i en tid då vi behöver det motsatta. Sveriges Natomedlemskap har stora konsekvenser för både svensk säkerhetspolitik och demokratiskt beslutsfattande. Beslutet togs snabbt och utan djupare offentlig debatt, och har krävt kompromisser i frågor om mänskliga rättigheter och säkerhet, inte minst genom eftergifter till Turkiet och Ungern. Detta väcker frågor om vilka principer Sverige är berett att ge upp och om Nato verkligen stärker svensk säkerhetspolitik.

Sveriges Natomedlemskap har stora konsekvenser för både svensk säkerhetspolitik och demokratiskt beslutsfattande.

Trots att Nato ofta beskrivs som ett samarbete mellan jämlika demokratier är USA den dominerande aktören och sätter i stor utsträckning villkoren. Det innebär att Sveriges säkerhet mer än tidigare blir beroende av amerikansk politik, som kan förändras kraftigt mellan olika presidenter. President Donald Trumps uttalanden om att endast försvara länder som uppfyller högre försvarsutgifter, hans hot om att militärt annektera Grönland och påtryckningar på alliansens medlemmar att delta i USA:s och Israels krig i Iran visar att Natomedlemskapet utsätter Sverige för stora risker.

 

En annan viktig aspekt handlar om demokratisk förankring. Sedan Sverige blev medlem i Nato har flera beslut fattats som flyttar makt från riksdagen till regeringen, samtidigt som offentlighetslagen har inskränkts och mer sekretess införts i Natorelaterade frågor. Under mandatperioden har riksdagen exempelvis röstat för att regeringen ska kunna sätta in svenska soldater utomlands, tillfälligt ta över riksdagens lagstiftande makt, samt låta Natoländer använda svenskt territorium för militära insatser – även utan direkt hot mot Sverige. Tidigare skulle alla dessa beslut fattas av riksdagen, och det är inget krav från Nato att besluten ska ligga hos regeringen. Flera andra Natomedlemmar behåller dessa beslut på parlamentarisk nivå.

 

Nato är inte en överstatlig organisation, och även som Natomedlem kan och bör Sverige därför föra en självständig politik. Det finns till exempel ingen skyldighet att delta i alliansens kärnvapenövningar. Vilken politik partierna vill föra i relation till Nato påverkar Sveriges roll inom Nato och vad konsekvenserna blir.


Vad tycker partierna?

 

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna anser att Nato ska styra svensk försvars- och säkerhetspolitik och ser Nato som Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena. Sverige ska vara en pålitlig och solidarisk allierad. Under mandatperioden har regeringen lagt fram flera förslag på att flytta makten från riksdagen till regeringen samt stärkt sekretessen kring Natofrågor, vilket alla Tidöpartier röstat för i riksdagen. Socialdemokraterna stödde också dessa förslag. Miljöpartiet och Vänsterpartiet motsatte sig förflyttningen av beslutsmakt, men inte den utökade sekretessen.

 

Centerpartiet betonar att Nato förstärker svensk säkerhet. Partiet vill att Sverige bidrar aktivt i insatser även utanför landets gränser, och stödjer gemensamma övningar i Sverige. Samtidigt kritiserar de regeringens förslag att skicka trupper utomlands utan riksdagens godkännande, eftersom det kan försvaga den demokratiska kontrollen. Socialdemokraterna ser Nato som grunden för Sveriges försvar, kompletterat med nordiskt samarbete. Sverige ska delta fullt ut i Nato, men utan kärnvapen eller permanenta baser på svensk mark i fredstid, och med respekt för folkrätt och mänskliga rättigheter. Miljöpartiet, som tidigare varit kritiskt till Nato, beslutade 2023 att inte längre driva utträde, en linje som bekräftades 2025 på partikongressen. Partiet vill ha en självständig utrikespolitik trots medlemskapet och vill verka för ökad insyn i Nato. De säger nej till permanenta baser i Sverige och anser att Nato främst ska fokusera på medlemsländernas försvar. Vänsterpartiet vill att Sverige fortsatt ska kunna agera självständigt inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Vänsterpartiet tycker att Sverige ska ta ett gemensamt ansvar för försvaret i vårt närområde, tillsammans med våra grannländer inom Nato. Partiet anser att Sverige ska bygga upp bättre, defensiva samarbeten, med sikte på att lämna Nato. 

 

Vidareläsning om frågan: