Det här är en del av Svenska Freds valgranskning 2026, här kan du läsa hur riksdagspartierna ser på frågan om Bistånd. Här kan du se valgranskningen i sin helhet.

 

 

Varför är vapenhandel en viktig fråga inför valet?

 

Forskningen är tydlig med att vapenhandel både förlänger och förvärrar konflikter. För att bidra till en säkrare värld behöver Sverige sluta göra vapenaffärer, allra först med länder som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter – och på sikt helt och hållet. Men den svenska vapenexporten ökar och är nu sex gånger så stor som i början av 2000-talet. År 2025 uppgick det totala värdet på exporten till drygt 28 miljarder SEK, och de senaste åren har omkring en tredjedel av all vapenexport gått till odemokratiska länder och diktaturer. Detta trots att det 2018 infördes ett demokratikriterium i det svenska regelverket. Under 2026 pågår också arbetet med en anpassning av vapenexportlagstiftningen till det svenska Natomedlemskapet. 

 

Utöver ökad vapenexport har frågan om vapenimport också aktualiserats de senaste åren med anledning av vapenimporten från Israel till Sverige. Det finns idag ingen reglering av vapenimport. Vapenimport från till exempel odemokratiska länder och/eller länder i väpnad konflikt som bryter mot folkrätten innebär ett stöd till ländernas militärmakt, gynnar deras vapenindustrier och kan bidra till kapprustning. 

Vilka partier som sitter i regeringen får därför stor påverkan på hur Sveriges vapenhandel kommer att se ut kommande år. 

Vapenexport är i grunden förbjuden i Sverige, men undantag kan ges av myndigheten Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) enligt Lagen om krigsmateriel. I bedömningen vägs olika intressen och hänsyn mot varandra. Skälen för att exportera brukar vara försvars-och säkerhetspolitiska, medan skälen emot är utrikespolitiska hinder. Även om det är myndigheten ISP som fattar beslut om vapenexport får det stor betydelse vilka partier som sitter i riksdag och regering. Myndigheten ISP har till exempel ett parlamentariskt råd, EKR, som speglar sammansättningen i riksdagen. ISP lyssnar även noga på uttalanden som görs om vapenindustrin och potentiella köparländer. ISP kan också lämna över affärer till regeringen för bedömning. Vilka partier som sitter i regeringen får därför stor påverkan på hur Sveriges vapenhandel kommer att se ut kommande år. 

Vad tycker partierna?

 

Samtliga partier är för den svenska vapenexporten och vapenstödet till Ukraina och många lyfter att vapenindustrin är viktig för Sveriges säkerhet. De flesta partier menar att dagens regelverk och system för kontroll av vapenexport fungerar bra. Detta trots att det så kallade demokratikriteriet ändå inneburit att ungefär en tredjedel av all svensk vapenexport går till odemokratiska länder och diktaturer. Miljöpartiet och Vänsterpartiet sticker dock ut och vill förbjuda vapenexport till diktaturer, krigförande länder och regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Centerpartiet vill harmonisera det svenska regelverket med  EU:s regler, som är mindre strikta än de svenska.

 

En stor fråga den senaste mandatperioden har varit den om situationen i Israel och Palestina och den svenska vapenhandeln med Israel. Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill stoppa all krigsmaterielexport till Israel. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill även stoppa vapenimporten från Israel, samt införa en reglering av vapenimporten. Sverigedemokraterna vill öka krigsmaterielhandeln med Israel.

 

Under 2025 kom fruktansvärda rapporter om massakrer i Sudan. Samtidigt har Sverige fortsatt att sälja krigsmateriel till Förenade Arabemiraten – ett land som enligt flera rapporter stödjer den stridande parten RSF med militärt bistånd, däribland vapenleveranser. 2020, 2021 och 2024 var Förenade arabemiraten dessutom Sveriges största vapenkund. Med anledning av detta säger Centerpartiet att de kommer avvisa vapenaffärer, så länge Förenade Arabemiraten stödjer RSF i Sudan. Miljöpartiet och Vänsterpartiet går längre och vill stoppa exporten till diktaturerna Förenade arabemiraten och Saudiarabien, som båda alltså är mottagare av svensk krigsmateriel och som stödjer stridande parter i Sudan.  

 

Vidareläsning om frågan: