Home / Upptäck / Fred och Säkerhet / PAX #1 25: VITTNESMÅLEN SOM KAN STÄLLA RYSSLAND TILL SVARS

PAX #1 25: VITTNESMÅLEN SOM KAN STÄLLA RYSSLAND TILL SVARS

2025-03-01

Mitt under brinnande krig arbetar ukrainska Nobelpristagande Center for Civil Liberties för att kräva rättvisa för offren i Ukraina. PAX intervjuar människorättsorganisationens verkställande chef Sasha Romantsova om varför hållbar fred är omöjlig utan rättvisa.

Intervju i Fredstidningen PAX #1 2025

83 203 sannolika krigsförbrytelser. Så många har Center for Civil Liberties (CCL) dokumenterat sedan Ryssland i strid med folkrätten invaderade Ukraina. Och troligen är det betydligt fler krigsförbrytelser än så som begåtts. Det är fredag eftermiddag och Sasha Romantsova visar oss siffrorna och förklarar hur det statistiska verktyget på deras hemsida fungerar. Organisationen arbetar i högt tempo för att hinna med och det är inte en enkel uppgift att försöka skydda de mänskliga rättigheterna i Ukraina just nu. Att dokumentera krigsförbrytelser är ett viktigt underlag för framtida rättegångar. 

– Vi dokumenterar krigsförbrytelser och skapar modeller för hur rättvisa kan skipas för offren, för de överlevande och för vittnena. Hela Ukrainas samhälle behöver det, berättar Sasha Romantsova. 

Center for Civil Liberties arbetar sedan 2007 för att skydda de mänskliga rättigheterna i Ukraina och för ukrainare, framför allt genom att dokumentera människorättsbrott men också genom att bistå med juridisk hjälp, påverkansarbete och aktivism. De har bland annat erbjudit juridiskt stöd till de demonstranter som förföljdes av myndigheter under de folkliga protesterna Euromaidan, 2013 och 2014 mot den dåvarande reger De har också samlat vittnesmål från människor som överlevt fångenskap i samband med Rysslands ockupation av Krim, delar av Donetsk och Luhansk 2014 och sedan den fullskaliga invasionen lägger de stort fokus på projektet Tribunal for Putin, som samlar vittnesmål från Ukraina sedan den 24 februari 2022. 

Granskning av krigsbrott.

Sasha Romantsova berättar att organisationen sedan 2014 arbetat hårt med att belysa  Rysslands brott mot mänskligheten, och att det finns stora likheter med situationen under krigen i Tjetjenien och Georgien på 90- och 00-talen. 2022 tilldelades organisationen Nobels fredspris för sitt arbete med internationell rätt, att dokumentera krigsförbrytelser och kränkningar av mänskliga rättigheter, och stärka demokratin i Ukraina. 

– Att tilldelas Nobels fredspris stärkte vår röst. Det har givit oss möjligheten att prata med högt uppsatta personer som statsmän, statsministrar och presidenter. Vårt budskap har inte förändrats sedan 2014, men Nobelpriset öppnar dörrar för att prata med länder som vanligtvis inte är intresserade av att prata med Ukraina, säger Sasha. 

Att uppnå och bibehålla en hållbar fred är omöjligt utan rättvisa. Förra året ratificerade Ukraina Romstadgan, den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) grunddokument. ICC utreder och dömer personer som begått de allra värsta brotten, som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser och Center for Civil Liberties har länge förespråkat att Ukraina ska ansluta sig.

Vid ratificeringen åberopade Ukraina artikel 124, en artikel som innebär att en stat inte accepterar ICC:s jurisdiktion för krigsförbrytelser begångna av dess medborgare eller på dess territorium under sju år efter stadgan träder i kraft. Brott som begås av ukrainska medborgare eller som begås i Ukraina kan med andra ord inte dömas av ICC de första sju åren. Sasha och CCL är mycket kritiska till detta. 

– Vi tycker att det här är en dum idé. Åberopandet av artikel 124 riskerar att hindra den internationella brottmålsdomstolen från att fullt ut kunna undersöka alla brott och misstankar. Det riskerar således att hindra offrens tillgång till rättvisa. Vi uppmuntrar ukrainska lagstiftare att se till att alla brott inom ICC:s jurisdiktion kan åtalas även i Ukraina, säger Sasha Romantsova.

Sedan i mitten av februari diskuteras alltmer ett slut på kriget genom fredsavtal. Vid tidpunkt för intervjun har USA och Ryssland mötts för förhandlingar medan ukrainska representanter inte tilläts närvara. Sasha lyfter att det viktigaste för CCL är att ett fredsavtal sätter människorna först, inte bara ett fåtal högt uppsatta politiska ledare, och berättar om en kampanj de är initiativtagare till, People First, som kräver att alla fångar och de ukrainska barn som tvångsförflyttats till Ryssland under krigets gång ska friges.

– Ett fredsavtal måste inkludera att alla civila krigsfångar släpps, att våra barn som kidnappats eller tvingats till ockuperat område av Ryssland kommer tillbaka till Ukraina. En del av barnen har släktingar eller äldre som tar hand om dem, men de flesta är föräldralösa. Det betyder att vi måste få barnen tillbaka och rehabilitera dem – och det arbetet behöver organiseras. 

Sasha Romantsova på demonstration för People first.

Sasha berättar avslutningsvis om hur omvärlden kan stödja Ukraina genom att sprida vidare kunskap om erfarenheter och lösningar om till exempel rehabilitering av krigstraumatiserade barn, hur rättvisa kan upprätthållas och utkrävas och om stöd i kravet att civila krigsfångar måste friges från ryska fängelser. Sasha har även en uppmaning till oss i Sverige om hur vi kan hjälpa till.

– Först och främst: se till att upprätthålla demokrati och mänskliga rättigheter i ert land, nu i en tid när många inte ser det som viktigt. För oss är det väldigt viktigt att visa att det finns länder som Sverige som är ekonomiskt och socialt framgångsrika. Se till att bevara det så, avslutar Sasha Romantsova.

Skribent: Linnéa Petersson