Home / Upptäck / Fred och Säkerhet / PAX #3 25: Hallå där, Martin!

PAX #3 25: Hallå där, Martin!

2025-10-10

Intervju med Svenska Freds policychef Martin Uggla om hans syn på vad som behövs för att skapa fred i Ukraina.

Intervju i fredstidningen PAX #3 2025.

Martin Uggla är ny policychef på Svenska Freds och leder teamet som arbetar med opinionsbildning och politisk påverkan. Men Martin är långt ifrån ny vare sig i sakfrågorna, påverkansarbetet eller Svenska Freds – han har en gedigen bakgrund som ordförande för Östgruppen och kommer närmast från Kristna Fredsrörelsen. Under sin tid på Östgruppen utsågs han 2021 till Biståndsdebattens mäktigaste opinionsbildare, med fokus på att stärka demokratirörelser i Belarus, Ryssland och Ukraina. PAX träffar Martin för att prata om hans erfarenheter och hans syn på vad som behövs för att skapa fred i Ukraina.

Hej Martin! Vissa kanske känner igen dig som Belarusexpert i tv-rutan, kan du berätta om det? 

– Hej! Ja, det har blivit en del medverkan i massmedia. Jag har bevakat Belarus och samarbetat med landets demokratirörelse under mer än tjugo år och har på så sätt fått djup kunskap om den politiska situationen. Och särskilt efter den turbulenta händelseutvecklingen i samband med presidentvalet 2020 har denna kunskap varit efterfrågad.

Martin Uggla. Foto: Anna Drvnik

Du har ju en bakgrund i Svenska Freds, berätta!

– Det stämmer, mitt samhällsengagemang började i Svenska Freds, på 1990-talet. Jag arbetade lokalt och satt även några år i Centralstyrelsen, med ansvar för föreningens Östeuropaarbete. Sedan var jag anställd som politisk sekreterare under några år i början av 00-talet.

Med din kunskap om Ryssland, Ukraina och Östeuropa i stort, går det att jobba med fredsfrågor där? 

– Ja, men det finns stora utmaningar, på grund av dels kriget i sig, dels den hårda repressionen i Ryssland. Att ta ställning mot kriget är oerhört farligt, och många inom demokratirörelsen har fängslats eller tvingats i exil. Men det finns ändå modiga människor som fortsätter verka inne i landet, trots stora risker.

Finns ett fungerande civilsamhälle? 

– Civilsamhället i Ryssland har förstås helt andra förutsättningar än här i Sverige. Allt oberoende engagemang är riskabelt och jag är väldigt imponerad av de modiga människor i Ryssland som arbetar för en demokratisk utveckling. I Ukraina spelar civilsamhället en oerhört viktig roll under det pågående kriget, såväl med konkreta hjälpinsatser som genom att bygga motståndskraft.

På vilka sätt kan vi i Sverige stötta dem?

– I Ukraina finns ett enormt behov av stöd. Det handlar förstås mycket om materiell hjälp, men också om att synliggöra civilsamhällets viktiga roll och funktion i alla stadier av konfliktcykeln inklusive en framtida fredsprocess, i en kontext där nästan all uppmärksamhet riktas mot militära förhållanden. Vad gäller det ryska civilsamhället bör vi samverka med de goda krafter som finns där, både i exil och inne i landet, och hjälpa dem att verka för demokrati. 

En stor fråga, men vad behövs för att det ska bli en hållbar fred i Ukraina?

– Det är en lång väg att gå innan man kommer att kunna tala om hållbar fred i Ukraina. Ett av de första stegen är att få till stånd en vapenvila och därmed stoppa dödandet. Men en hållbar fred förutsätter en omfattande fredsprocess, där en bredd av aktörer inkluderas, inte minst från civilsamhället. Man måste hantera krigets grundläggande orsaker, där en av dessa utan tvekan är det rådande förtrycket i Ryssland och en annan handlar om hur världssamfundet misslyckats med att åstadkomma en säkerhetsordning som främjar fred och avspänning i regionen. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för att ställa de som begått brott mot folkrätten till svars, däribland de ansvariga för själva invasionen och för de krigsförbrytelser som begåtts under kriget. Sedan kommer det också att krävas ett mångårigt försoningsarbete för att bygga tillit och förtroende mellan människor som berörts av konflikten.

Skribent: Linnéa Petersson