Home / Upptäck / Fred och Säkerhet / PAX: SÄKERHET – FRÅN MILITÄR TILL MÄNSKLIG

PAX: SÄKERHET – FRÅN MILITÄR TILL MÄNSKLIG

2018-11-01

För att veta hur vi bäst bygger säkerhet behöver vi veta vilka risker och hot vi står inför.

Teckning på man som säger:
Illustration: Elin Lucassi

Världen är överbeväpnad och freden är underfinansierad. FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moons beskrivning är fortfarande aktuell. 2,2 procent av världens BNP går till militär upprustning. Med mänsklig säkerhet i centrum skulle prioriteringarna se annorlunda ut.

För att veta hur vi på bästa sätt bygger säkerhet måste vi först ställa oss frågan: vilka risker och hot står vi inför? I Sveriges nationella säkerhetsstrategi från 2017 bedöms ett militärt angrepp vara osannolikt. I stället listas en rad andra hot: Hot mot informations- och cybersäkerhet, digitala risker, terrorism och våldsbejakande extremism, organiserad brottslighet, hot mot energiförsörjning, hot mot transporter och infrastruktur, hälsohot, och klimatförändringar och dess effekter.

Historiskt har det största hotet mot Sverige som stat ansetts vara militära angrepp från andra stater. Även om analysen av hotbilden ändrats, i takt med att nya perspektiv fått ta plats, är idén om behovet av satsningar på militär säkerhet djupt rotad och den största delen av försvars- och krisberedskapsbudgeten går till militära satsningar.

1994 infördes begreppet mänsklig säkerhet inom FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Syftet var att sätta människors, eller mänsklighetens, intressen i fokus. Inte, som tidigare, statens. En stark militärmakt behöver inte innebära att människorna som bor i den stat som försvaras lever ett säkert liv. Förtryck kan till exempel vara strukturellt och sanktionerat av dem som har makten. Förföljelse kan vara kopplad till etnicitet, politisk övertygelse, tro, kön, sexuell läggning eller klass. Säkerhet för individen är också starkt kopplad till att grundläggande behov som tillgång till mat, rent vatten och sjukvård är tillgodosedda. Forskning visar att stater med god ekonomi och en väl fungerande välfärd, tillgänglig för alla, löper mindre risk att hamna i väpnad konflikt.

Begreppet mänsklig säkerhet är starkt kopplat till utvecklingen av de medborgerliga, politiska och socioekonomiska rättigheterna. Med mänsklig säkerhet som mål kan fler hot täckas in i analysen och åtgärdas, såsom klimatförändringar, miljöförstöring, rasism, sexism, diskriminering, ekonomiska kriser och fattigdom. Hot som inte kan bemötas med militära medel. Välfärdssystem som är tillgängliga för alla är enligt det här sättet att se på frågan också säkerhetspolitik.

Definitionen av säkerhet får konsekvenser. År 2017 spenderade världen 1739 miljarder dollar på militär upprustning. Enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI skulle 20 procent av den summan täcka den årliga kostnaden för att ge alla barn utbildning samt utrota hungern och fattigdomen.

För varje ny dyr militär satsning är det något annat som prioriteras ned, både nationellt och internationellt. Precis som inom andra politikområden handlar det om prioriteringar.

KAJSA SÖRMAN

Pax nr 4/specialutgåva Säkert, 2018