Home / Upptäck / Försvars- och Säkerhetspolitik / PAX: SÅ PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA SÄKERHETEN

PAX: SÅ PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA SÄKERHETEN

2018-11-10

Malin Mobjörk på SIPRI forskar på riskerna med klimatförändringarna. Hon beskriver alla länder som utvecklingsländer när det gäller klimatfrågan.

Malin Mobjörk. Foto: Alexandra Manolache

Glaciärer smälter och havsnivån höjs, antalet översvämningar, stormar och skogsbränder ökar. Klimatförändringarna är ett faktum och innebär säkerhetsrisker som inte kan mötas av ett enskilt land eller aktör. Det krävs en samlad, global omställning.

Malin Mobjörk på fredsforskningsinstitutet SIPRI är chef för det forskningsprogram som undersöker klimatförändringarnas risker. Hon brukar beskriva alla länder som utvecklingsländer när det kommer till klimatfrågan.

– Vi måste alla utvecklas till något bättre, men utmaningarna ser olika ut på olika platser.

Sedan början av 2000-talet har forskare och politiker börjat intressera sig mer för hur klimatförändringarna hänger ihop med säkerhetsrisker och hur klimatförändringarna påverkar konflikter. Malin Mobjörk menar att det finns flera kategorier av risker som kan kopplas till klimatförändringarna.

Det första är humanitära kriser och katastrofer som blir direkta konsekvenser av det extrema vädret. Det andra är samhällets funktionalitet, som utsätts för stora påfrestningar vid till exempel översvämningar, torka och stormar. Det tredje är väpnade konflikter. Höjda temperaturer leder till att tillgången på naturresurser förändras. Det kan ha en påverkan på, eller leda till, konflikter om resurser.

Den långvarig torkan runt Tchadsjön är ett typexempel på hur klimatförändringarna bidragit till stora säkerhetsutmaningar. Torkan har lett till förändringar i tillgången på mat, rent vatten och andra naturresurser. Som en konsekvens av det har många människor tvingats på flykt. Ojämlikhet och bristfälliga rättssystem har lagt grunden till konflikten och klimatförändringarna har förvärrat den.

Malin Mobjörk betonar att det är viktigt att se klimatet som en av många faktorer som spelar roll i en konflikt. Det är inte bara klimatförändringarna i sig som är utmaningen, utan de sociala och ekonomiska konsekvenser de kan få.

– I samhällen med bristande institutionella funktioner är kapaciteten för att hantera påfrestningar begränsad. Då får klimatpåverkan, både vid akuta extrema väderhändelser eller mer långsamma processer som till exempel långvarig torka, stora konsekvenser för människors livsvillkor, säger Malin Mobjörk.

Beroende av el

Men även samhällen med starka institutioner påverkas. Det svenska samhället är till exempel väldigt beroende av el och skulle drabbas hårt om eltillförseln bröts till följd av en kraftig storm. Sommarens torka visar också på klimatförändringarnas risker. Utöver de många och stora bränderna ledde den varma sommaren till en betydande minskning av livsmedels- och spannmålsproduktion. Om det går lång tid mellan perioder av torka kan samhället återhämta sig men om de återkommer ofta innebär det en allvarlig säkerhetsutmaning. Malin Mobjörk menar att det är viktigt för Sverige att ta denna risk på allvar. Idag bebyggs jordbruksmarker av köpcentrum och bostäder. Det leder till en ökad sårbarhet när det kommer till matproduktion, säger hon.

Malin Mobjörk oroas över att vissa röster i debatten menar att Sveriges agerande i klimatfrågan inte spelar någon roll då det finns andra länder som står för mycket större utsläpp, såsom Kina och USA. Hon betonar att Sverige har ett ansvar att jobba med klimatfrågan både nationellt och internationellt.

– Även om Sverige är ett litet land med en liten befolkning så har svenskarnas konsumtion en enorm klimatpåverkan.

Hon menar att förändring måste ske överallt, det är inte antingen här eller där.

Spär på global orättvisa

Malin Mobjörk förklarar att naturkatastrofer och konflikter spär på den globala orättvisan och det leder också till att människor väljer att migrera, vilket i sin tur medför stora utmaningar.

– Människor vill ha ett bättre liv, med rätta. Detta tryck kommer att fortsätta finnas och man kan inte ha en ”stängda gränser”-taktik för att hantera globala rättviseproblem. Det kommer aldrig att fungera på sikt.

Malin Mobjörk menar att vi istället behöver hantera grundproblemet bakom orättvisorna. Orsakerna till och konsekvenserna av klimatförändringarna är en del av grundproblemet. Sverige har en viktig roll i klimatarbetet, både i att skapa förändring nationellt men även i att driva frågan internationellt. I det arbetet behövs forskning och kunskap. SIPRI har till exempel jobbat med att stödja Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd.

– Sverige har varit en stark och viktig aktör i arbetet med den här frågan i Säkerhetsrådet. Det är ett långsiktigt arbete men man ser tydligt i flera resolutioner från de senaste åren hur negativa effekter från klimat- och miljöförändringar blir uppmärksammade.

Forskningen hjälper oss att förstå klimatförändringarnas konsekvenser. Men det är bara om den kunskapen också präglar politiken som vi kan öka säkerheten.

KAJSA SÖRMAN

Svenska Freds

Pax nr 4 /Specialutgåva Säkert, 2018