PAX #4 25: TRUMPS FRED ELLER HÅLLBAR FRED?

Text i Fredstidningen PAX #4 2025

Fredsprocesser har diskuterats mycket i år, i samband med utvecklingen i både Gaza och Ukraina. Donald Trump menar att han skapat fred hela sju gånger sedan han tillträdde som USA:s president i januari. Men vad innebär egentligen ett framgångsrikt fredsavtal, och hur skapar vi en hållbar fred som består över tid?

Inom fredsforskning är Johan Galtungs definition av fred som negativ respektive positiv central. Negativ fred handlar om frånvaro av direkt våld och krig, medan positiv fred beskriver fred som något bredare. Positiv fred innebär att bygga samhällen med strukturer och attityder som främjar rättvisa, jämlikhet och respekt. Den positiva freden kräver fungerande demokratiska institutioner, jämställdhet och tillgång till utbildning och hälsovård. Begreppen synliggör att fred inte bara handlar om att stoppa krig, utan även om att skapa förutsättningar för ett samhälle där konflikter kan hanteras utan våld.

Foto: Svenska Freds

Trumps ’fred’

När Donald Trump beskriver att han ‘mäklat fred’ i Gaza handlar det snarare om negativ fred – ett vapenstillestånd har uppnåtts, men de bakomliggande orsakerna till konflikten består. Den israelisk-palestinska konflikten är djupt rotad i frågor om land, identitet och säkerhet. Så länge Israels blockad och militära ockupation av palestinska områden fortsätter kommer inte en hållbar fred att ha uppnåtts. Vapenvilan kan därför ses som ett första nödvändigt steg i en fredsprocess, snarare än en uppnådd hållbar fred.

Motsvarande problematik kan ses i Ukraina. Efter flera års krig har vissa diplomatiska initiativ återupptagits, men de handlar främst om att frysa konflikten snarare än att lösa den. Rysslands krav på inflytande över ukrainsk suveränitet, och Ukrainas begripliga ovilja att acceptera territoriella förluster, gör att ett verkligt fredsavtal ligger långt borta. Något som sannolikt kan uppnås på kort sikt är en ‘fryst konflikt’ – ett tillstånd där de militära striderna avtar men där den geopolitiska konflikten förblir olöst. Historiskt sett har sådana situationer, som på Balkan eller i Nagorno-Karabach, ofta visat sig instabila.

Flera komponenter

För att en fredsprocess ska bli hållbar krävs enligt fredsforskning flera centrala komponenter. För det första inkludering – alla parter som påverkas av konflikten måste få en röst i processen. För det andra krävs rättvisa och ansvar: övergrepp måste erkännas från samtliga parter och, i någon form, bestraffas. För det tredje behöver det byggas institutioner som kan hantera framtida konflikter utan våld. Utbildning, rättssäkerhet och jämlik tillgång till resurser är avgörande. En fred som endast vilar på maktbalans eller yttre påtryckningar riskerar annars att falla när dessa faktorer förändras över tid. Försoning är också en viktig komponent, ofta inleds en försoningsprocess efter ett avslutat krig, men de första stegen kan börja redan innan eller i samband med en vapenvila.

Colombia

Ett framgångsrikt exempel som ofta lyfts är Colombias fredsavtal mellan regeringen och FARC-gerillan 2016. Trots bakslag och fortsatt våld i vissa regioner innebar avtalet ett slut på över femtio års väpnad konflikt. Framgångsfaktorerna var flera: en lång förhandlingsprocess som involverade civilsamhället, erkännande av offrens lidande och konkreta planer för återintegrering av före detta kombattanter. Dessutom fanns en tydlig vilja från båda sidor att förändra de strukturella orsakerna till konflikten: ojämlikhet, brist på markrättigheter och socialt utanförskap.

Daytonavtalet

Som kontrast kan Daytonavtalet från 1995, som avslutade Bosnienkriget, lyftas som ett exempel på ett fredsavtal som skapat stabilitet men inte hållbar fred. Avtalet satte stopp för det militära våldet, men det cementerade etniska skiljelinjer och ett djupt segregerat politiskt system. Bosnien och Hercegovina är fortfarande präglat av misstro, korruption och nationalistiska spänningar. Daytonavtalet illustrerar faran med fredsavtal som enbart fokuserar på att tysta vapnen utan att bygga gemensam tillit eller social sammanhållning i en region.

Hållbar fred

Vad som skiljer hållbar fred från enbart en vapenvila är därför djupet i processen. Hållbar fred kräver mer än diplomatiska papper och handslag politiska ledare emellan – den kräver ekonomiska reformer, psykologisk läkning, rättvisa och delaktighet. Det handlar om att förändra hur människor ser på varandra och på den egna framtiden.

I dag, när snabba lösningar och politiska vinster ofta premieras framför långsiktigt arbete, riskerar fredsprocesser att reduceras till symboliska gester. Att utropa seger för freden efter en vapenvila kan ge politiska poäng, men verklig fred som håller över tid är något som byggs steg för steg – ofta under årtionden.

Om Trumps insatser i Gaza eller Ukraina ska leda till något bestående krävs därför mer än improviserade möten mellan Trump och respektive lands statschef. Det krävs ett arbete för att återuppbygga samhällen, skapa rättvisa och ge människor hopp. Annars förblir den så kallade freden bara en paus mellan krig.

Skribent: Linnéa Petersson