DEBATTREPLIK: KD kränker rätten till vapenfrihet

Sverige står inför många utmaningar som vapen inte kan lösa, därför måste vi tänka större än militära muskler och bygga en beredskap som möter våra faktiska säkerhetsbehov. I det arbetet måste unga människor själva få välja hur de vill bidra. Men Kristdemokraterna har en för snäv syn på säkerhet och deras nya förslag om att återinföra allmän värnplikt riskerar att kränka rätten till vapenfrihet.

I Di debatt den 6 juni 2026 föreslår företrädare för Kristdemokraterna att alla unga ska genomgå någon form av försvarsutbildning. Vi instämmer med debattörerna om att det inte främst är vapensystem som försvarar ett land, utan människor. Men vi har två starka invändningar – KD har en alltför snäv syn på säkerhet, och det saknas en analys av hur rätten till vapenfrihet ska värnas.

Att slippa utöva våld och bära vapen är en mänsklig rättighet.

Rekrytering tillvärnplikt ska baseras på frivillighet så långt det går, men en anledning till att värnplikten återaktiverades 2017 var att försvarets personalbehov inte kunde fyllas genom frivillig rekrytering. Ungas intresse att göra värnplikt var helt enkelt för lågt. I dagsläget riskerar unga fängelsestraff för att vägra värnplikt. I praktiken innebär det att unga faktiskt tvingas bära vapen. När fler unga kallas till värnplikt kommande år ökar också antalet unga som kallas mot sin vilja – något som skulle öka dramatiskt om allmän värnplikt återinförs. Att slippa utöva våld och bära vapen är en mänsklig rättighet. Det är något Svenska Freds stått upp för i över 100 år.

Svenska Freds kontaktas varje år av oroliga unga och föräldrar, som berättar för oss att de mår psykiskt dåligt av att göra värnplikten och att de vill därifrån. Värnplikten är inte vilken utbildning som helst, utan en tvingande plikt där unga tränas i att bruka dödligt våld och att lyda order. Det är därför extra viktigt att rätten till vapenfrihet värnas, särskilt om allmän värnplikt blir verklighet. Kristdemokraterna måste tydliggöra detta.

Den växande psykiska ohälsan, utanförskapet och ensamheten bland unga löses inte genom att potentiellt tvinga unga människor att delta i krigsförberedelser. Vi är inte emot att det finns plikter och skyldigheter att bidra till samhällets motståndskraft, fred, demokrati och säkerhet. Men det är skillnad när plikten innefattar vapenbruk och att kunna tvingas utföra dödligt våld. Istället måste unga människor ges möjlighet till meningsfull delaktighet, och själva få välja hur de vill bidra.

Givetvis måste den mänskliga rättigheten att slippa utöva våld och bära vapen respekteras.

Vi ser positivt på att Kristdemokraterna lyft att en allmän värnplikt också skulle innefatta civil beredskap, som kan handla om till exempel sjukvård eller fördjupad kunskap om demokrati.

Samtidigt är det tydligt att debattörerna ändå utgår från en ensidig syn på säkerhet, genomsyrad av ett militärt perspektiv och militära hotbilder. Det finns många andra samhällsproblem som hotar människors säkerhet, och som inte kan förebyggas eller hanteras med militära medel.