Home / Upptäck / Försvars- och Säkerhetspolitik / DET VILL VI SE I UTRIKESDEKLARATIONEN 2022

DET VILL VI SE I UTRIKESDEKLARATIONEN 2022

2022-02-15

Sveriges främsta säkerhetsskapande verktyg bör vara bistånd och diplomati, inte ytterligare militär upprustning som endast skapar ännu mer osäkerhet.

av Maja Landin

DENNA DEBATTARTIKEL PUBLICERADES PÅ DAGENS ARENA 15/2. 

På onsdag presenterar utrikesminister Ann Linde 2022 års utrikesdeklaration, med regeringens utrikespolitiska prioriteringar för året. Det är högst troligt att det spända läget i Ukraina och krav på ökad militarisering, kommer att dominera den efterföljande debatten. Vår förhoppning är dock att årets utrikesdeklaration ska skicka starka signaler om att Sverige är en tydlig röst för diplomati, nedrustning och fredlig konflikthantering. 

Att slå fast Sveriges orubbliga stöd till de diplomatiska verktygen och vikten av att investera i att förebygga konflikter bör, särskilt i dagens läge, ges en central roll i utrikesdeklarationen. Det säkerhetspolitiska läget i östra Europa har omgärdats av en alarmistisk och militaristisk debatt där röster som förespråkar diplomatiska lösningar fått alldeles för lite utrymme. Den 20 år långa interventionen i Afghanistan har visat oss de militära medlens begränsningar, den borde ha lärt oss att hållbar fred alltid måste byggas genom att främja demokrati, hållbar utveckling, dialog, samarbete, fredlig konfliktlösning och mänsklig säkerhet. 

I 2019 års deklaration var en aktiv diplomati ett av tre prioriterade områden. Den betonade att “vi söker dialog och samarbete, även med länder vars värderingar vi inte delar till fullo”. 2020 deklarerades att diplomatin är “vår främsta försvarslinje” och Ann Linde framförde att en orolig omvärld måste mötas med mer samarbete: “I oroliga tider med skärpt tonläge från världsledare och aggressivt stormaktsbeteende visar Sverige att en annan väg är möjlig.” I utrikesdeklarationen 2021 berördes däremot diplomati endast en gång, genom begreppet klimatdiplomati. 

De senaste åren har Sveriges nedrustningsambitioner i den utrikespolitiska deklarationen försvagats till exempel genom allt svagare formuleringar om Sveriges ansvar i att förhindra utvecklingen av helt autonoma vapensystem (så kallade mördarrobotar).  Vi har heller ännu inte sett någon uttalad ambition att skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Detta trots att regeringen säger sig prioritera nedrustning inom FN. 

I utrikesdeklarationen 2021 tog utrikesminister Ann Linde upp sitt besök i Jemen och Sveriges humanitära bistånd. Vi stödjer regeringens ansträngningar för fredssamtal och vårt bistånd är viktigt och nödvändigt. Men Sveriges engagemang kan inte tas på allvar så länge den svenska vapenexporten till de stridande parterna i kriget tillåts fortsätta. År 2020 gick hela 20 procent av den totala exporten till stridande parter i kriget, en export som var sju gånger så stor som det svenska biståndet till Jemen. Ett av de krigförande länderna, Förenade arabemiraten, var den största mottagaren av svensk krigsmateriel samma år. Den svenska vapenexporten försvagar Sveriges möjlighet att bidra till fred, samtidigt som vi legitimerar ländernas agerande och bidrar till att den väpnade konflikten förlängs.

Sveriges främsta säkerhetsskapande verktyg bör vara bistånd och diplomati, inte ytterligare militär upprustning som endast skapar ännu mer osäkerhet. Om regeringen menar allvar med sina åtaganden om hållbar fred måste 2022 års utrikesdeklaration visa på: 

  1. Ökat fokus och ny större satsning på diplomati och medling. 
  2. Förnyat fokus på hållbar fred och tydliga hänvisningar till mänsklig säkerhet. 
  3. Ökade nedrustningsambitioner genom att regeringen ansluter Sverige till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och tar en tydlig och aktiv roll i arbetet för ett förbud mot helt autonoma vapensystem.
  4. Att all export av krigsmateriel till stridande parter i Jemen ska upphöra, på samma sätt som det i utrikesdeklarationen 2020 togs upp att samtliga tillstånd för export av krigsmateriel till Turkiet återkallats.

 

Agnes Hellström, Ordförande för Svenska Freds och Skiljedomsföreningen