PAX #3 25: Kriget vi bär i fickan

Text i fredstidningen PAX #3 2025.

I Demokratiska republiken Kongo (DRK) pågår en av vår tids största humanitära katastrofer. Trots att konflikten är en av de dödligaste i modern tid, med över fem miljoner döda sedan slutet av 1990-talet, är den nästan osynlig i internationell rapportering. Idag är fler än sju miljoner människor på flykt inom landet. Flyktinglägren är överfulla, bristen på mat, rent vatten och medicin är akut, och sjukdomar som kolera och malaria sprids snabbt. Män, kvinnor och barn påverkas på olika sätt – bland annat utsätts kvinnor och flickor ofta för könsrelaterat våld och barn riskerar exploatering. 

Konflikten bottnar i historiska maktstrukturer och politiska orättvisor. Efter kolonialtiden och självständigheten 1960 fördelades makt och resurser ojämnt mellan olika identitets- och etnicitetsgrupper. Vissa grupper fick stort inflytande över politik, mark och säkerhet, medan andra systematiskt marginaliserades och förtrycktes. Den ojämna maktfördelningen skapade djupa sociala och politiska klyftor som än idag påverkar landet. På grund av svaga statliga institutioner och otydliga marklagar, har flertalet väpnade grupper växt fram i landet, vilket förstärkt cykeln av våld och marginalisering. 

En av de väpnade grupper som driver på våldet är March 23 Movement, eller M23 som de också kallas. När de i januari 2025 tog kontroll över miljonstaden Goma i östra DRK tvingades en halv miljon människor på flykt. Gruppens strategi bygger på att ta över vägar och handelsplatser, införa beskattning på civila och kontrollera lokalsamhällen. Genom våld, hot och ett parallellt beskattningssystem dräneras samhällen på resurser och civila försätts i ständig utsatthet.

Kontroll över regionens naturresurser är en stor inkomstkälla för M23 och andra väpnade grupper. Östra DRK är rikt på mineraler som kobolt, tantal och guld, råvaror som är avgörande i dagens globala ekonomi. Kobolt används i uppladdningsbara batterier till bland annat elbilar och mobiltelefoner, tantal i elektronik och guld i både smycken och teknik. Naturresurserna är inte den ursprungliga orsaken till konflikten, men de har blivit ett viktigt bränsle. Genom att beskatta gruvor, ta över smuggling och kontrollera handelsvägar får grupperna enorma inkomster. Intäkterna används till att köpa in mer vapen för att kunna fortsätta våldet. Ju större den globala efterfrågan är på dessa naturresurser, desto starkare blir de väpnade gruppernas grepp om regionen.

Det som sker i Kongo är därför inte en isolerad tragedi. Det är en konflikt som binds samman med vårt vardagsliv.

Det som sker i Kongo är därför inte en isolerad tragedi. Det är en konflikt som binds samman med vårt vardagsliv. Mineralerna från östra DRK är centrala i produktionen av varor som mobiltelefoner, datorer och elbilar, som är produkter som vi använder varje dag. Den globala ekonomin gör oss alla till en del av kedjan.

Det internationella samfundet har ett ansvar för att arbeta för en politisk förändring i DRK. Dessutom har företag som använder mineraler från DRK ett stort ansvar. De måste säkerställa att deras leverantörskedjor inte finansierar väpnade grupper och att spårbarheten fungerar i praktiken. Men trots internationella initiativ är systemen ofta bristfälliga. Många företag nöjer sig med begränsade kontroller, och mineraler som passerat genom väpnade gruppers händer kan fortfarande hamna i färdiga produkter.

Som konsumenter har vi en möjlighet att påverka. Vi kan bidra till förändring genom att ställa krav på transparens, välja produkter från företag med tydliga etiska riktlinjer och ifrågasätta företag som inte kan redovisa sina leverantörskedjor. Vi kan också sprida kunskap och sätta press på företag att ta sitt ansvar. Att stödja humanitära organisationer på plats i DRK är ett sätt att lindra det akuta lidandet, men det långsiktiga ansvaret handlar om mer än bistånd. Det handlar om att förändra de strukturer som gör det möjligt för väpnade grupper att finansiera sitt våld genom resurser som till slut blir en del av de produkter vi använder i vår vardag.

Konflikten i DRK har djupa rötter: historiska orättvisor, svaga institutioner, kampen om mark och makt.

Konflikten i DRK har djupa rötter: historiska orättvisor, svaga institutioner, kampen om mark och makt. Men det är naturresurserna som gör den så utdragen och svår att lösa. Mineralerna förvandlas till pengar, pengarna till vapen, och vapnen till fortsatt våld. I slutändan är det alltid civila som betalar priset. Människor förlorar sina hem, barn går miste om sin skolgång och samhällen och familjer slås sönder. När mineraler blir till en krigskassa är det vanliga människor som drabbas först och hårdast.

Det kan kännas avlägset, men sambanden är tydliga: våra mobiltelefoner, datorer och elbilar är en del av den kedja som gör konflikten möjlig. När vi kräver ansvar, ställer frågor och väljer produkter med tydlig spårbarhet skickar vi en signal som når långt bortom butikshyllorna. Konflikten i Kongo kommer inte att lösas av enskilda handlingar, men varje steg vi tar kan göra det svårare för väpnade grupper att använda mineraler som bränsle för krig.

Skribent: Nora Hattar