KRÖNIKA: Greta Thunberg sattes i fängelse medan krigsförbrytarna går fria
Om du vill kalla dem extremister eller hjältar är upp till dig.
Krönika av Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå i Dala-Demokraten den 9 oktober 2025.
När Nobels fredspris delas ut glimrar det ständigt pågående fredsarbetet fram för en kort minut. Det som pågår hela tiden, långt från rampljuset, i skuggan av alla krig, militär upprustning och hot om våld.
Nobels fredspris
Under fredagen får vi veta vilket fredsarbete som belönas med Nobels fredspris 2025. Jag har haft förmånen att träffa förra årets pristagare, Nihon Hidankyo, organisationen för överlevare från kärnvapenbombningarna i Japan, och jag vet hur mycket det där strålkastarljuset kan betyda.
Det kan sätta ljuset på hur vanliga människor, organisationer och föreningar bidrar till fred i världen. För många kärnvapenöverlevare var priset ett efterlängtat erkännande av deras livslånga kamp för nedrustning och en värld fri från kärnvapen.
Fred sker varje dag, i små och stora handlingar, i civilsamhället och bland människor som vågar stå upp mot våld, förtryck och orättvisor.
Nobelpriset innebär en möjlighet att lyfta fram några av dessa modiga individer, rörelser eller organisationer och påminner oss om det kontinuerliga fredsarbetets betydelse.
Ofta kontroversiellt
Historien visar att civilt mod och motstånd ofta är kontroversiellt. Till exempel riskerade Anne Franks icke-judiska vänner allt för att skydda henne och hennes familj när de levde gömda under pågående förintelse.
I maktens berättelser måste de som tar de här riskerna, de som ifrågasätter systemet etiketteras som något annat än de är. Varför ska de annars INTE lyssnas på?
Från kvinnorörelsen och medborgarrättsrörelsen med Martin Luther King, visar att de modiga ofta får bära en stämpel de inte valt själva. Men utan deras kamp hade vi inte haft de fri- och rättigheter vi idag tar för givna.
Greta Thunberg och de andra som stått upp mot våldet, svälten och förödelsen i Gaza fängslades för sin ickevåldsaktion, medan krigsförbrytare går fria.
Idag pågår ett besinningslöst våld mot människor i Gaza inför öppen ridå. Vilka frågor som kommer ställas och vilka slutsatser som kommer att dras av vad omvärlden gjorde eller inte gjorde för att stoppa dödandet och lidandet får framtiden utvisa.
Men det är ett faktum att de som utövar sina demokratiska rättigheter att demonstrera, protestera och göra sina röster hörda för att stoppa våldet riskerar idag i Sverige till och med att av regeringen utmålas som odjur, oborstade gaphalsar och ett hot mot demokratin.
Idag möts de som seglat med Global Sumud Flotilla av kritik och misstänkliggörande, trots att de försökt hjälpa människor i nöd och inte begått något brott.
Greta Thunberg och de andra som stått upp mot våldet, svälten och förödelsen i Gaza fängslades för sin ickevåldsaktion, medan krigsförbrytare går fria.
Och i andra delar av världen sitter människor som Narges Mohammadi och Ales Bialiatski, båda tidigare Nobelpristagare, fängslade för att de kämpat för mänskliga rättigheter och demokrati.
”Gå fiendens ärenden”
Ett av de vanligaste påhoppen mot civilsamhället och dem som ifrågasätter rådande normer och politik är att anklagas för att ”gå fiendens ärenden”.
Genom historien och än idag har denna retorik använts för att tysta aktivister, föreningar och kritiska röster – från demokratikämpar i auktoritära stater till civilsamhället i våra egna demokratier. Att försöka minska motstånd eller tysta oliktänkande genom misstänkliggörande är ett effektivt sätt att avleda uppmärksamheten från de verkliga problemen, att diskreditera kritiska röster utan att bemöta sakfrågan.
De som anklagas för att gå fiendens ärenden har ofta stått upp mot etablerad makt eller nationell politik, förespråkat mänskliga rättigheter, fred eller demokratiska reformer.
Extremister
1964 tilldelades Martin Luther King Nobels fredspris. Han var ledare för den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Han arresterades flera gånger och kallades just “extremist”.
I sitt berömda brev från fängelset i Birmingham 1963 reflekterar han om de olika berättelserna vi kan välja att ingå i;
“Frågan är inte om vi kommer att vara extremister, utan vilken typ av extremister vi kommer att bli. Kommer vi att vara extremister för hat, eller extremister för kärlek? Kommer vi att vara extremister för att bevara orättvisor, eller extremister för rättvisans skull?”
Jag hoppas att Nobelpriset går till några av de modiga människor, organisationerna eller institutionerna, som står upp för fred och rättvisa.
Om du vill kalla dem extremister eller hjältar är upp till dig.
Krönikan är skriven av Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, som fristående krönikör på dalademokraten.se
