Svenska Freds i Haag på ICC:s statspartsmöte

Den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är världens första internationella permanenta brottmålsdomstol för att utkräva ansvar för de värsta folkrättsbrotten: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Den här veckan samlas ICC i Haag för sitt årliga statspartsmöte. Svenska Freds tillhör Coalition for the International Criminal Court (CICC), som var med och drev fram ICC, och har närvarat vid mötet. Som civilsamhällesorganisation på plats vill Svenska Freds bidra till att stärka brottmålsdomstolen och bevaka statsparternas positioner. 

Rebecka Lindholm Schulz, sakkunnig på Svenska Freds, på plats på statspartsmötet.

När statsparterna samlas 2025 hotas den internationella rätten på flera håll i världen, av brutala väpnade konflikter och av att stater inte bidrar till att upprätthålla folkrätten och dess institutioner. Även ICC hotas. Ett av de stora hoten, som lyftes under mötet, handlar om USAs sanktioner mot flera av domstolens domare och åklagare, samt individer och civilsamhällesorganisationer som samarbetar med ICC. Bland de som drabbats av sanktioner finns tre välkända palestinska människorättsorganisationer – Al Haq, Al Mesan och Palestinian Centre for Human Rights. USA motiverade sanktionerna med att organisationerna bistått ICC i att samla in bevis som lett till att ICC utfärdat arresteringsordrar mot israeliska ledare för brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Vad är ICC?

ICC etablerades för att utreda, åtala och döma personer som anklagats för att begå de allvarligaste brotten som berör hela det internationella samfundet: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Detta efter att en koalition av organisationer från civilsamhället, som Svenska Freds är del av, drev på för antagandet av Romstadgan 1998. Romstadgan är grunden och det styrande dokumentet för ICC som inrättades 2002.

Sedan dess har ICC spelat en avgörande roll för att flera krigsförbrytare kunnat ställas inför rätta. Till exempel kunde Mr El Hishri, misstänkt för att ha begått brott mot mänskligheten och krigsbrott i Libyen mellan 2015-2020, lämnas över till domstolen i Haag efter att ha gripits i Tyskland i juli i år samtidigt som mötet i Haag pågick. Rättvisa och ansvarsutkrävande är avgörande för alla möjligheter till försoning och hållbar fred. ICC är därmed ett av de viktigaste organ världen har. Det blev tydligt under mötet då Svenska Freds träffade civilsamhällsorganisationer från hela världen.

I denna lokal pågår de öppna mötena med statsparterna. Under mötets två första dagar fick alla statspater göra anföranden med prioriteringar och viktiga frågor. Svenska Freds bevakar statsparternas positioner, särskilt Sverige. Något Svenska Freds hoppades på inför var att Sverige skulle belysa civilsamhällets avgörande roll i att dokumentera folkrättsbrott och att hot mot civilsamhället är oacceptabelt, vilket Sverige gjorde. Även observatörer får möjlighet att göra anföranden. Svenska Freds har genom CICC status som observatör. Representant för CICC gav ett anförande, som byggde på vad medlemmarna inom CICC valt som prioriterat inför mötet. Prioriteringarna handlade om bland annat om att uttrycka stöd för de människorättsorganisationer som utsatts för sanktioner.

De amerikanska sanktionerna

USA har riktat ett flertal sanktioner mot flera av domstolens domare och åklagare, samt individer och civilsamhällesorganisationer som samarbetar med ICC. Bland de som drabbats av sanktioner finns tre välkända palestinska människorättsorganisationer – Al Haq, Al Mesan och Palestinian Centre for Human Rights (PCHR). Sanktionerna är en attack mot hela det internationella systemet byggt på folkrätten, och för alla som står för internationell rättvisa och ansvarsutkrävande.

Sanktionerna var märkbara på alla sätt under mötet, och en stor del av samtalen gick åt till detta. Exempel på hur sanktionerna påverkar är att de palestinska organisationerna inte längre får medel och inte kan använda de banksystem där de haft sina tillgångar. Amerikanska medborgare från civilsamhällesorganisationer på plats kan inte synas på bild på grund av den risk de utsätter sig för att delta på mötet.

Infopapper om ett event som Svenska Freds var medarrangör på. Representanter från de palestinska organisationerna Al Mesan, Al Haq och PHCR.

Mellan mötena pågår mängder av samtal mellan civilsamhällesorganisationer och representanter från statsparternas delegationer. Det pågår också en mängd sidoevent. Svenska Freds stod som medarrangör för ett event med titeln ”When accountability becomes a crime: Protecting Human Rights Defenders in the age of lawfare” för att uttrycka stöd till de palestinska organisationerna Al Mesan, Al Haq och PCHR som straffas för sitt arbete med att dokumentera folkrättsbrott genom USA:s sanktioner.

Svenska Freds träffade representanter från de tre palestinska organisationer som drabbas av USA:s sanktioner. I bild ser ni Rebecka och Raji Sourani från Palestinian Centre for Human Rights, känd palestinsk MR-försvarare från Gaza som mottog Right Livelihood Award 2013. Han lyfte bland annat att det inte var palestinier som hittade på internationell rätt, utan att det var hela det internationella samfundet som bestämde att vi skulle ha en regelbaserad världsordning byggd på folkrätten. Världen är skyldiga att försvara den.  ”We only ask for the rule of law, and we cannot ask for less”, sa Raji Sourani bland annat i en av panelerna han deltog i.

Aggressionsbrottet

Aggressionsbrottet tillhör ett av de fyra brott ICC kan ställa individer ansvariga för. Till skillnad från de andra tre brotten har ICC dock mycket begränsad jurisdiktion över detta som i praktiken i princip innebär att domstolen i dagsläget inte kan öppna och döma fall av aggression. Det pågår processer att söka harmonisering, det vill säga göra anpassningar som möjliggör ICC:s jurisdiktion. Under ett sidoevent om aggressionsbrottet betonades att processen går alldeles för långsamt vilket får konsekvenser för offer. Vittnesmål från Ukraina, Armenien och Demokratiska republiken Kongo betonade att det är av avgörande vikt att ICC kan döma fall av aggression.

Det fruktansvärda våld som pågår i Sudan diskuterades mycket under dagarna. I ett sidoevent med bland annat civilsamhällesorganisationer från Sudan lyftes vikten av upprättelse för de offer som drabbas av brutaliteterna. I oktober i år kunde äntligen Ali Muhammad Ali Abd-Al-Rahman dömas för krigsbrott och brott mot mänskligheten under folkmordet i Darfur i början av 2000-talet. Panelen betonade att det markerar en milstolpe, men att det inte får ta 20 år till innan offren idag får upprättelse för det de tvingas genomlida. I bild ser ni Rebecka med Eiman Seifeldin, från International Community Care i Tyskland, som deltog i panelen och som flytt Darfur.

Läs mer om ICC här.