INTERNATIONELLA BROTTMÅLSDOMSTOLEN (ICC)
Den internationella brottsmålsdomstolen (ICC) är världens första internationella permanenta brottmålsdomstol. Svenska Freds reder ut vad ICC gör och i vilka fall den kan kopplas in.
Den internationella brottsmålsdomstolen (ICC) är världens första internationella permanenta brottmålsdomstol. ICC etablerades för att utreda, och eventuellt åtala och döma, personer som anklagats för att begå de allvarligaste brotten som berör hela det internationella samfundet: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. ICC:s huvudsakliga syfte är att hjälpa till att sätta stopp för straffriheten och bidra till att förebygga dessa brott. ICC:s syfte är inte att ersätta, utan att komplettera, de nationella domstolarna.
ICC styrs av Romstadgan, ett internationellt fördrag som antogs 1998 och som trädde i kraft 2002. 125 länder har skrivit under eller ratificerat Romstadgan, där det fastställs vilka brott som omfattas samt regler och mekanismer för staters samarbete med domstolen. USA, Ryssland och Kina är exempel på länder som inte har ratificerat Romstadgan.
ICC har under 2023 lett rättegångar mot ledare från milisgrupper från Mali och Centralafrikanska Republiken som utsatt civila för stora övergrepp. ICC har även utfärdat en arresteringsorder mot Rysslands president och den ryska barnombudsmannen på grund av misstankar om att Ryssland har fört bort ukrainska barn, vilket är en krigsförbrytelse. I november år 2024 utfärdade ICC arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, den tidigare försvarsministern Yoav Gallant och Hamas-ledaren Mohammad Dayf. Detta med motiveringen av att domstolen anser att det finns anledning att tro att samtliga gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
ICC har rätt att döma personer som är medborgare i en stat som skrivit under Romstadgan. Domstolen kan även döma personer som begått de brott det gäller i ett land som har skrivit under ICC:s stadgar, eller personer som FN:s säkerhetsråd ger domstolen jurisdiktion över.
Sedan 2013/2014 har ICC givits jurisdiktion över de folkrättsbrott som sker i Ukraina, vilket är anledningen till att ICC kan utreda Rysslands president , barnombudsman mfl för brott trots att varken Ryssland eller Ukraina vid tidpunkten för utredningens början var parter till ICC. Ukraina signerade Romstadgan år 2000 men ratificerade den inte förrän i augusti 2024. Ukraina är därmed part i Romstadgan och ICC idag. Däremot åberopade Ukraina artikel 124 i samband med ratificeringen. Artikel 124 innebär att en stat, när den blir part av stadgan, inte accepterar ICC:s jurisdiktion för krigsförbrytelser begångna av dess medborgare eller på dess territorium under sju år efter stadgans ikraftträdande.
Svenska Freds tillhör CICC som är en koalition av organisationer från civilsamhället som drev på kampanjen för antagandet av Romstadgan 1998 vilket slutade i att ICC inrättades fyra år senare.
Det är lätt att blanda ihop ICC med den internationella domstolen (ICJ). Skillnaden mellan dessa är att ICC åtalar individer och ICJ avgör tvister mellan FN:s medlemsstater. I slutet av 2023 lämnade Sydafrika in en anmälan till ICJ gällande Israels agerande mot palestinier i Gaza för att utreda om Israel begår folkmord på palestinier i Gaza. Den 26:e januari 2024 bekräftade den internationella domstolen att Israels handlingar “kan föranleda folkmord”. Denna brådskande situation fick domstolen att uppmana stater som är parter av folkmordskonventionen att vidta alla möjliga åtgärder för att säkerställa verkställandet av folkmordskonventionen och förhindra folkmord.
Den 19 juli 2024 bekräftade ICJ också att Israels ockupation av Gazaremsan och Västbanken, inklusive östra Jerusalem, “är olaglig”. De hänvisade till bosättar- politiken på Västbanken och Jerusalem. Att Israel upprätthåller sin närvaro på ockuperad mark strider mot artikel 49 i den fjärde Genévekonventionen.