Home / Upptäck / Nedrustning / KÄRNVAPEN BORDE HA EN SJÄLVKLAR PLATS PÅ RIKSKONFERENSEN

KÄRNVAPEN BORDE HA EN SJÄLVKLAR PLATS PÅ RIKSKONFERENSEN

2018-01-16

Trots att temat på rikskonferensen i Sälen är ”världens säkerhet och människors trygghet” finns frågan om kärnvapen inte med i programmet.

Försvarsminister Peter Hultqvist talar på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Hotet från kärnvapen och den unika möjligheten att förbjuda dem är en av de viktigaste säkerhetspolitiska frågorna just nu. Men ämnet har lämnats utanför årets rikskonferens i Sälen, trots att temat är ”världens säkerhet och människors trygghet”.

Den 7 juli förra året röstade Sverige och 121 andra stater för ett internationellt förbud mot kärnvapen i FN. Det var en historisk framgång, inte minst för dem som överlevt bomberna över Hiroshima och Nagasaki och kämpat hela sina liv för att få uppleva en värld utan kärnvapen. En hoppfull kontrast mot det pågående ordkriget mellan Nordkorea och USA i något slags tävling om vem som snabbast kan trycka på ”knappen”.

Kärnvapenfrågan, som borde ha en självklar plats på Folk och försvars rikskonferens i Sälen, finns dock inte med i programmet. Det är ologiskt och djupt oroande.

Ett mer konkret hot både mot världens säkerhet och mot miljoner människors trygghet är svårt att föreställa sig.

Utrikesminister Margot Wallström vidhåller att Sveriges mål är att underteckna avtalet, men det politiska motståndet är massivt. Det gör det ännu viktigare att diskutera hur kritikerna anser att frågan borde hanteras i stället. Trots att kärnvapenstaterna i och med icke-spridningsavtalet NPT redan 1970 åtog sig att nedrusta finns inget som tyder på att det är på väg att ske. Tvärtom spenderas varje timme lika mycket pengar på att modernisera befintliga kärnvapenarsenaler som FN årligen budgeterar för nedrustningsarbete. Dagens kärnvapen har tusenfalt större sprängkraft än bomberna över Hiroshima och Nagasaki och kan avfyras inom några minuter. De tidigare fem kärnvapenstaterna har utökats till nio. Amerikanska Nato-kärnvapen finns i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet.

En förklaring till den politiska debattoviljan kring kärnvapen kan vara utredningen som regeringen tillsatt för att se över möjligheten att underteckna FN-konventionen. Slutsatsen ska presenteras först efter riksdagsvalet och på så sätt tystas frågan effektivt ner under valrörelsen. Parallellt med detta planeras inköp av ett nytt luftvärn, där den tilltänkta leverantören Raytheon är svartlistad av Sjunde AP-fonden för sin inblandning i kärnvapenproduktion. Ett beslut som går tvärtemot Sveriges mål att bidra till nedrustning av kärnvapen och som dessutom kan sabotera möjligheten att underteckna konventionen. Detta trots att en stor majoritet av svenskarna, 86 procent, vill att Sverige undertecknar avtalet.

Sverige ska inte utreda huruvida det kan försvåra militära samarbeten att underteckna ett kärnvapenförbud. Sverige ska med övertygelse stå fast vid att alla massförstörelsevapen är fullständigt oacceptabla och att samarbeten som innefattar kärnvapen är otänkbara.

Att plocka bort en så viktig fråga från en konferens vars syfte är att diskutera världens säkerhet och människors trygghet urholkar trovärdigheten i det som av arrangören beskrivs som ”Sveriges viktigaste forum för diskussioner om säkerhetspolitik”.

AGNES HELLSTRÖM

Ordförande för Svenska Freds

ETC den 16 januari 2018