KRÖNIKA: Det digital-militära komplexet växer

USA:s president Donald Trump bjöd vid månadsskiftet in ledande personer från landets techindustri för att diskutera AI-utveckling och de krav på reglering som växer sig starkare för varje dag.

Mötet resulterade i något så betryggande som en uppgörelse om att techbolagen själva ska kontrollera och reglera utvecklingen.

Jag antar att AI i militär användning helt kom i skymundan på mötet. Bland deltagarna fanns dock Alex Karp och Shyam Sankar, toppchefer på Palantir – ett bolag som är djupt integrerat i det amerikanska försvaret som utvecklar AI-system för militär analys och krigföring.

Palantir är befogat kritiserat, bland annat för att Israel är en av bolagets största kunder och för att dess VD öppet har skrutit om företagets delaktighet i Israels krig mot Gaza.

ETC:s journalistiska granskningar under 2026 avslöjade, med hjälp av läckta chattar, att Sverige (läs: dina skattepengar) trots all kritik köpt in Palantirs AI-baserade krigsplattform Maven Smart System (MSS).

Systemet används bland annat av USA och Nato för att automatisera så kallad målidentifiering och analys på slagfältet.

I Rysslands krig mot Ukraina har båda parter använt drönare med allt högre grad av autonomi som en del av krigföringen.

Enligt FN:s specialrapportör tycks Israel i hög utsträckning ha förlitat sig på AI-system för att välja ut mål att attackera. Under de första sex veckorna efter den 7 oktober 2023 dödade Israel 15 000 personer, varav nästan hälften var civila, och AI-system som Gospel, Lavender och Where’s Daddy? var högst delaktiva i beslutsfattandet.

De här systemen, i kombination med minskad mänsklig ansträngning och kontroll (i att undvika eller minimera civila dödsoffer och skador på infrastruktur) har gjort det möjligt för Israel att använda militariserad AI som ett massförstörelsevapen.

Jag kan inte släppa att ett av de militära AI-systemen heter något så cyniskt som”Where’s Daddy?” – alltså ”Var är pappa?”.

Namnet kommer, om jag förstått det rätt, av att systemet spårar rörelser genom att övervaka mobiltelefoner och platsdata för personer som pekats ut som misstänkta, ofta med hjälp av ett annat AI-system: Lavender.

När den misstänkte personen är hemma skickar programmet Where’s daddy? ut en notis till en soldat som sedan markerar hemmet som en måltavla för attack. Därmed attackeras hela familjer, och civila, helt urskillningslöst.

Programmet bygger på en syn på hela familjer som legitima mål.

AI används alltså i dagens krigföring, och utvecklingen går snabbt. Alldeles för snabbt. Mycket snabbare än politiken och juridiken.

Det digital-militära komplexet (på engelska military–digital complex) växer. Begreppet beskriver den nära sammankopplingen och det ömsesidiga beroendet mellan stater, försvarsmakter, it-säkerhetsföretag och den civila tech- och mjukvaruindustrin.

Det växer ohämmat.

Mördarrobotar, alltså helt autonoma vapensystem, väcker en rad etiska, juridiska och säkerhetsrelaterade frågor.

Om stater inte längre behöver riskera sina egna soldaters liv kan tröskeln för att starta och bedriva krig sänkas. Samtidigt ökar hotet mot oskyldiga civila, eftersom robotar och drönare inte kan bedöma beteenden på samma sätt som människor.

Den goda nyheten i denna dystopiska verklighet är att det nu i november hålls ett FN-möte i Genève där frågan om att påbörja förhandlingar om ett bindande dokument som förbjuder mördarrobotar kommer tas upp.

Det är den civiliserade världens chans att inleda förhandlingar om hur den mänskliga kontrollen över krigföringen ska bevaras. Det är en ödesfråga, med många krafter mot en reglering eller ett förbud.

Därför måste också vi alla höja våra röster för att öka trycket på att de viktiga förhandlingarna om reglering av autonoma vapen kommer igång på allvar i november!

För i framtiden ska alla barn kunna växa upp i trygghet, min mammas favoritblomma lavender (lavendel) ska fortfarande vara en tufsig lila tuva blommor, fyllda av citronfjärilar. Det så kallade glada budskapet i Bibeln, gospel, ska bara vara just det.

Och barnets fråga ”Where’s Daddy?” är en fråga och absolut inget annat.

För få av oss vill nog leva i en framtid där maskiner tillåts ta beslut över liv och död.

Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds
Krönika av Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå i Dala-Demokraten den 14 oktober 2026.