Krönika: Kronprinsessan Victoria trampar fel om minorna
När kronprinsessan Victoria syns i Försvarsmaktens kampanj med en mina i handen hamnar hon mitt i en politisk strid om Sveriges framtida hållning till personminor. Samtidigt ifrågasätts nu det internationella förbudet som i decennier skyddat civila från död och lemlästning – och symbolernas betydelse har sällan varit större.
Krönika av Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå i Dala-Demokraten den 4 april 2026.
Vet kronprinsessan Victoria om att hon kliver rakt in i en pågående politisk strid när hon i Försvarsmaktens pr-kampanj ses lägga ut minor?
Vet hon att SD, KD och L just nu argumenterar för att Sverige bör lämna Ottawa-avtalet som förbjuder personminor?
Ottawa är ett av de mest framgångsrika humanitära nedrustningsavtalen i modern tid och förbudet mot personminor har räddat tusentals civila från att lemlästas eller dö. Ett förbud som Sverige har stått upp för i snart 30 år.
Om vi förutsätter att kronprinsessan vet allt detta så blir bilden än mer laddad. Om inte, är det dags att hon får veta.
Idag den 4 april är dessutom Internationella dagen för minröjning och medvetandegörande om minor.
Bilden med kronprinsessan Victoria med en fordonsmina i hand fick mig att haja till.
Victoria, som jag tidigare i år samtalade med under Folk och försvars rikskonferens om hennes resa till Hiroshima, befinner sig nu ute i fält i en pr-kampanj för Försvarsmakten. Bilden ska signalera sammanhållning, allvar, försvarsvilja och kungahusets glans blir en del av det nationella och militära symbolspråket.
En pusselbit i legitimeringen av den enorma militarisering som Sverige just nu går igenom. Där regeringen inte vill att någon ifrågasätter de 300 miljarder kronor som lånas upp till militär upprustning. Allt medan till exempel Sveriges äldreboenden, vården eller skolan inte ser någon som helst upprustning i sikte.
Symboler har tyngd. Och just denna väcker frågor.
”När prinsessan Diana 1997 steg ut i ett minfält i Angola blev hon en symbol för omsorg och moral.”
Det finns nämligen ett annat kungligt bildarv. När prinsessan Diana 1997 steg ut i ett minfält i Angola blev hon en symbol för omsorg och moral. Hon visade tydligt att personminor har fruktansvärda konsekvenser, att de dödar och lemlästar barn i decennier efter de lagts ut. Hon var med och såg till att de blev förbjudna.
Eller prinsessan Astrid av Belgien, döpt efter sin farmor prinsessan Astrid av Sverige, som är en framstående förespråkare av förbudet mot personminor och som sedan 2013 tjänstgjort som FNs särskilda sändebud för Ottawa-avtalet.
Prinsessan Astrid påminner om att detta inte är en kamp som bara pågick under sena 1900-talet, utan att den är högaktuell här, nu och för framtiden.
Sverige står nu inför ännu ett vägval som för bara några år sedan hade framstått som politiskt omöjligt.
Under 2025 gick Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ut och argumenterade för att Sverige borde lämna Ottawa-avtalet i kölvattnet av att Finland, de baltiska länderna och Polen valt att göra det.
Moderaterna har intagit en försiktigare hållning och utrikesdepartementet gör nu en översyn av Sveriges roll i avtalet, en översyn som snart ska vara klar.
”Av dem som drabbas av personminor är 90 procent civila”
Att Sverige nu ens överväger att urholka ett internationellt avtal som skyddar civila i en tid när folkrätten redan är under hård press är hårresande. Det innebär att några partier är beredda att öppna dammluckan för att utsätta den svenska befolkningen för stora risker.
Av dem som drabbas av personminor är 90 procent civila, och en stor andel av dessa är barn.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har påpekat att de länder som nu lämnat avtalet alla har gräns mot Ryssland, och att Sveriges situation därför ser annorlunda ut. Det är ett rimligt påpekande som tydliggör att Sverige inte av nödvändighet bör följa efter.
Nu gäller det att Moderaterna håller fast vid det.
Natolandet Norge, trots gräns mot Ryssland, planerar inte att lämna förbudet. Inte heller Tyskland. Natomedlemskap och “militär trovärdighet” kräver alltså inte personminor.
Det är ett politiskt val.
Skulle det bli så att detta övervägs vill jag påminna våra beslutsfattare om:
- Att det är när internationell rätt prövas som hårdast, vi måste värna den som allra mest.
- Att Ottawa-avtalet inte ramlade ner från himlen, det växte fram på grund av behovet av att förebygga den fruktansvärda skada minor har på civila och framförallt barn.
- Att Ottawa-avtalet kommit att betraktas som ett av de mest framgångsrika humanitära nedrustningsavtalen i modern tid. Sedan avtalet kom på plats har antalet skadade och dödade minskat med 75 procent globalt.
- Förbudet har konkret bidragit till att (med rätta) stigmatisera ett vapen vars särdrag är just att det inte gör skillnad på soldater och civila. Minan gör ingen moralisk eller juridisk bedömning av den som råkar sätta sin fot i marken. Den skiljer inte mellan soldaten i strid och barnet som springer över ett fält och kanske tror sig hittat en leksak, flera år senare.
Prinsessorna Diana och Astrid har visat på vad personminor gör, inte bara under krig, utan efter det.
Från Afghanistan och Kambodja till Bosnien och Angola finns ett väl dokumenterat mönster: minor fortsätter att döda och lemlästa långt efter vapenvilan. De förgiftar inte bara marken bokstavligt, utan också möjligheten till återuppbyggnad, jordbruk, infrastruktur och vardagsliv i decennier efter kriget är slut.
Det märkliga är inte bara att frågan återkommit, utan hur snabbt dess moraliska laddning tycks ha tunnats ut. Här spelar symbolerna åter sin roll.
När kronprinsessan deltar i iscensättningen av minor händer något. Normen förskjuts.
Det är ingen liten sak.
Den svenska kronprinsessan gör ett val.
Till Victorias försvar ska sägas att hon på bilden håller i en mina med syfte att utlösas av ett fordon, alltså inte av en persons tyngd.
De är inte förbjudna inom Ottawa-avtalet, men detta förtydligas inte i reportaget, så för den som inte är insatt har de samma symbolvärde.
Så Victoria om du läser detta, det är inte för sent att gå i prinsessorna Diana och Astrids fotspår och kampanja mot personminor. Du med din legitimitet och ditt symbolvärde kan stärka den internationella rätten när det verkligen behövs.
Vi behöver dig omgående, varmt välkommen!
Krönikan är skriven av Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, som fristående krönikör på dalademokraten.se
Läs mer om Svenska Freds arbete mot personminor!
