FÖRDÖM TURKIETS MILITÄRA AGGRESSION!
När Turkiet 2019 gick in i Syrien möttes invasionen av starka reaktioner och fördömanden, till försvar av folkrätten. Men när Turkiet nu fäller bomber över Syrien och Irak står Sveriges regering passivt och ser på, och den svenska vapenexporten till landet har återupptagits. Det är skamligt och kontraproduktivt att Sverige prioriterar Natomedlemskap före respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätten.
Under natten till söndagen inledde Turkiet en militäroffensiv mot kurdiska områden i Syrien och Irak, där minst ett trettiotal personer uppges ha dödats. Det rör sig enligt Reuters om omkring 89 flygattacker mot mål på landsbygden runt Aleppo, Raqqa och al-Hasakah.
Offensiven sker bara dagar efter att Turkiet pekat ut kurdiska PKK och PYD som ansvariga för terrordådet i Istanbul den 13 november. Från kurdiskt håll anklagas Turkiets regering för att använda terrordådet för att rättfärdiga en invasion av norra Syrien.
Utrikesminister Tobias Billström har inte fördömt offensiven, utan säger att Sverige kommer samråda inom EU i synen på flygattackerna. Gällande Sveriges vapenexport till Turkiet hänvisar Billström till myndigheten Inspektionen för strategiska produkter, ISP, och säger att Sverige har ett “tydligt ordnat system” gällande export av svensk krigsmateriel. Karl Evertsson, chef för krigsmaterielgruppen på ISP, har inte velat uttala sig om den turkiska militäroffensiven. Inte heller Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg fördömer de turkiska flyganfallen, utan hänvisar till Turkiets rätt att försvara sig.
När Turkiet invaderade Syrien 2019 rådde politisk enighet om att Sverige skulle markera mot regimens aggressiva militära agerande, till stöd för de drabbade i Syrien och för folkrätten. Invasionen fördömdes, och som följd stoppades all export av svensk krigsmateriel till landet.
Att Sverige nu inte tydligt markerar mot Turkiets agerande pekar på att Sverige tydligt värnar mer om ett framtida Natomedlemskap än respekten för folkrätten, mänskliga rättigheter och demokrati. I samband med Sveriges ansökan om Natomedlemskap har det hävdats att Sverige behöver göra nya säkerhetspolitiska avvägningar i utrikespolitiken; men om vi står passiva och ser på när det sker folkrättsbrott och kränkningar av mänskliga rättigheter, vad är det då egentligen vi menar att vi ska skydda?
Turkiets senaste militära aggressioner visar återigen att Sveriges beväpnande av auktoritära regimer varken gör Sverige eller världen säkrare.
